QuickBird Products © DigitalGlobe.
Renvallar framträder ofta som svagt ovala ytor av örtvegetation omgivna av rishedar eller fjällbjörkskog. Avvikelsen i vegetationen uppfattas av satellitsensorn och det är därför möjligt att skilja ut renvallarna från omgivningen. De streckade ytorna markerar kända renvallar som registrerats vid fornminnesinventeringen.
I ett tidigare inlägg skrev jag en snutt om hur jag som kulturmiljövårdare kan använda satellitdata. Satelliternas känsliga sensorer kan uppfatta små nyansskillnader i det reflekterade ljuset från jordytan. Dessa sensorer klarar långt mer än vad det mänskliga ögat mäktar med. Så pass ”klarsynta” är satellitbilderna att de kan upptäcka äldre tiders bruk och seder. För att bättre få kläm på teknikens möjligheter och begränsningar har vi startat ett utvecklingsprojekt tillsammans med naturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet och Silvermuseet i Arjeplog. Vi vill hitta metoder som underlättar kartläggningen av fjällens kulturarv. Som case har vi valt att inrikta oss på så kallade renvallar.
Och vad är nu en renvall för något? Jo, det är, eller snarare var, avgränsade markytor som renägarna använde som uppsamlingsplatser för tamrenar för bland annat mjölkning, slakt och kalvning. Dessa renvallar var i bruk fram till omkring mitten av 1900-talet då den moderna renskötseln inte hade behov för dem. På grund av den långsamma vegetationstillväxten i fjällen ser vi renvallarna fortfarande som svagt ovala ytor, ofta med en frodig örtvegetation som kontrasterar mot den kargare omgivningen.
>> Jerker Moström, jobbar på Riksantikvarieämbetet med landskapsfrågor och GIS