Site icon K-blogg – Riksantikvarieämbetets blogg

Konferens om sociala medier i offentlig sektor, dag 1

Här kommer några korta sammanfattningar från några av de presentationer som var dag 1 på Confex konferens om Sociala medier i offentlig sektor.

Tillgänglighet i sociala medier, Funkanu och Susanna Laurin

Det här med sociala medier och tillgänglighet är inte så lätt. Det är lätt att ta det för givet att om man postar något på Facebook så kan alla (med konto) läsa det. Men så är det ju inte.

Susanna Laurin från Funkanu presenterade lite vad man ska tänka på och vad som kan vara hinder för funktionsnedsatta när det gäller sociala medier.

De har granskat de fem största sociala medierna (som Post- och telestyrelsen utsett) plus ytterligare tio stycken. Bland annat granskade de Facebook, Twitter, Flickr, Youtube, Myspace och LinkedIn. De första slutsatserna var att alla har tillgänglighetsproblem men att de inte utesluter några grupper på ett direkt sätt. Men det är ofta hög svårighetsgrad och vissa delar har sämre tillgänglighet än andra.

Susanna pratade mycket om att det inte finns några normalanvändare. Många har ett funktionshinder, stort eller litet. Det finns ju många som idag har svårt för teknik, som har svårt för språket och så vidare. Dessa måste man tänka på.

Hon gick igenom en mängd saker att tänka på när man tittar på olika medier som jag även tar med mig in i projektet med den nya webben. Jag ska försöka att sammanfatta det i ett separat inlägg lite längre fram, hur vi kommer att jobba med tillgänglighet.

 

Juridiken och sociala medier, med Per Furuberg, Setterwalls advokatbyrå.

Per var en karismatisk jurist som har jobbat med det här väldigt länge. Han var bland annat med och skrev på den så kallade BBS-lagen som kom 1998, och som fortfarande är relevant och i bruk.

Han inledde med att säga att det är i princip samma regler på nätet som i traditionell miljö. Men först ska man ställa frågan om man verkligen får finnas i sociala medier.

Per valde att hoppa över avtalen på de olika nätjänsterna. Vi skulle aldrig godkänna de avtalen i andra sammanhang.

Stort fokus på vad som är allmän handling och inte. Hans slutsats, vilken verkar vara helt rätt, är att allt material man kan komma åt med hjälp av till exempel ett tangentbord, bör räknas som en allmän handling. Förutom det som går under den konstiga Biblioteksregeln.

När man nyttjar externa sociala medier så kan man även där sätta upp egna förhållningsregler, och vill man inte godkänna dom så får man inte nyttja dom. Alltså, bra med tydliga regler innan.

Per hann också med att prata om arkivering, gallring och mycket mer.

 

Freja, Angereds närsjukhus

Nästa praktiska exempel var Angereds närsjukhus i Göteborg. Angered är ett område med väldigt många kulturer och olika språk och det är svårt att nå ut till innevånarna och berätta att man finns och vad man kan hjälpa dom med.

Dagstidningspenetrationen är låg och konkurrensen från utländska medier är stor. Det är dessutom svårt att kartlägga språk, grupper och åldersgrupper inom stadsdelen.

De har gjort lite undersökningar som tydligt visar att informationen sprids via vänner, bekanta, skolor, samfund, föreningar och internet.

Så de har självklart testat sociala medier. De har testat, utvärderat, skrotat och provat sig fram. En Facebook-sida fick ingen rejäl fart, men när de startade en Facebook-profil (som strider mot Facebooks regler) så gick det desto bättre.

Målet med Facebook, och den blogg som de använder mycket, är inte att nå alla innevånare, utan att nå opinionsbildarna, föreningarna och de människor som har kontakt med många.

De prövar sig fortfarande fram, men de känner helt klart att det är på rätt väg.

 

Uppsala kommun

Åsa och Maria från Uppsala kommun berättade om hur de 2009 gjorde en helomvändning från att vara helt ointresserade av sociala medier till att satsa helhjärtat.

De började med att skaffa egna privata Twitter-konton för att testa lite, se hur det går till.

De fortsatte sedan med att testa sociala medier i samband med ett stadsplaneringsförslag, uppbackat av traditionella annonser. Följden blev att de fick in 1700 förslag istället för de 2-300 som brukade komma in.

De har haft lite dålig media, men väldigt mycket bra.

Utmaningarna har varit, och är fortfarande:
Det går fort, det händer mycket inom nya digitala kanaler.
Lagstiftningen. Vad får man göra, vad får man inte göra.
Det kan missbrukas.
Kostnader, resurser.
Organisationens mognad.
Det är två världar som krockar.

 

Förutom ovanstående föredrag så pratade även Sofia Mirjamsdotter om bloggar, och vad det kan göra. Jocke Jardenberg avslutade dagen med en väldigt inspirerande föreläsning om nätet, framtiden och möjligheterna. Här är hans presentation: Jocke Jardenberg SMIOS 15 nov 2011.

Håll utkik efter sammanfattningen om dag 2.

Henrik Löwenhamn, kommunikatör.

Uppdatering: Ändrade ett litet skrivfel som helt ändrade innebörden av Per Furubergs uttalande angående avtalen.
Uppdatering 2: Länk till Jockes presentation.

Exit mobile version