Måste man vara utbildad cyklist för att kallas expert? Foto från Wikimedia Commons av VincentMaccio (CC-by-sa)
Under min tid som Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet har en fråga återkommit gång på gång, nämligen kopplingen mellan Wikipedia och experter. Jag berörde en aspekt av frågan i ett tidigare blogginlägg och jag pratade om det med många på höstmötet, men låt mig bena ut frågan mer ordentligt.
Vem som helst kan skriva på Wikipedia
Längst upp på huvudsidan på Wikipedia står det att Wikipedia är den fria encyklopedin som alla kan redigera. Det oroar en del, men dels finns det gott om kvalitetshanteringssystem, dels är det långt ifrån alla som bidrar. De flesta nöjer sig med att läsa Wikipedia. Å andra sidan tenderar de som skriver på Wikipedia att vara högt utbildade (pdf). Det finns en viss logik i att de som kan något om ett ämne bidrar, medan de som inte kan något håller sig borta. (Det stämmer inte helt. Man kan korrekturläsa och göra andra städuppgifter utan att vara expert.)
Det föranleder förstås en viktig fråga: Vem är expert? Varken Wikipedia eller NE.se anger i sina definitioner av ’expert’ att det måste finnas någon formell utbildning eller att personen ska vara professionell inom sitt utbildade område. Ändå finns det ofta en bild hos de anställda på Riksantikvarieämbetet att det är professionella, akademiskt utbildade personer vi talar om när vi pratar om experter. Vi som skriver på Wikipedia har dock lärt oss att anamma kunskapen som finns hos allmänheten. Den kan vara oväntat stor. Exempelvis finns det hobbyister inom snart sagt varje ämne. På svenskspråkiga Wikipedia har vi dussintals personer som är mycket intresserade av ornitologi. Artiklarna om fåglar på Wikipedia kan därför mäta sig med vilket annat uppslagsverk som helst och troligen vinna. Inom vissa områden finns det inte ens något sätt att jobba som expert, som i många populärkulturella fält. Det spelade helt enkelt ingen roll hur mycket folk vet om Harry Potter eller Twilight; det finns inga utbildningar eller jobb som är så fokuserade. (Ännu.) Man kan säga att Wikipedia har blivit en gemensam plats för alla de där webbplatserna som kom på 1990-talet och drevs av entusiaster och innehöll blinkande bilder och musik medan de visade upp ett djup i de mest obskyra kunskaper som man kunde tänka sig.
Vad kan professionella, formellt utbildade experter bidra med?
Om nu Wikipedia då drivs av hobby-experterna, finns det plats för professionella experter? Utan tvekan. Inte nog med att de professionella kommer att möta en livlig diskussion med aktuella, praktiska frågor; det finns gott om frågor som entusiasterna inte hunnit ta tag i än, och ibland saknar förmåga att ta tag i. En av de uppgifterna rör övergripande artiklar. Jag brukar själv säga att det är ganska enkelt att skriva en artikel om en 1800-talsmatematiker, medan det är betydligt svårare att skriva artikeln ’matematik’, eftersom den ska sammanfatta hela fältet. (Samma sak gäller för andra övergripande artiklar.) Där har professionella experter måhända ett övertag fortfarande. En annan uppgift är att hjälpa till med att lokalisera och namnge de bästa källorna för olika ämnesområden. Med andra ord: vilka är de bästa böckerna och webbplatserna om till exempel kulturlandskap? Ett bra sätt att börja är att leta reda på ett projekt på Wikipedia, där andra intresserade finns, och tipsa dem om bra resurser. Under Wikipedian in Residence-tiden har vi utgått från Projekt Kulturarv, där jag har lånat en del tips på bra resurser från andra näraliggande projektsidor. Men är de resurserna de bästa? Det avgör troligen experterna bäst.
En viktig uppgift som professionella kan hjälpa till med är att sortera artiklar i prioritetsordning. Artiklar i Wikipedia skapas nämligen tämligen ad hoc. De byggs också ut baserat på vad folk är intresserade för tillfället. Vi vanliga dödliga försöker implementera regler exempelvis för att inte diskriminera andra geografiska platser till förmån för Sverige. Än så länge är det dock svårt att hitta en bra metod för att bestämma sig för vilka artiklar som är viktigast. För att förtydliga kan jag återvända till fågelartiklarna. En normal fågelskådare kanske skapar de vanliga svenska fågelsorterna, eftersom det är de personen stöter på, men glömmer att det är lika viktigt att skriva om pingviner, strutsar och emuer. Vilka är de viktigaste personerna, objekten och händelserna inom ditt expertområdena? Har de artiklar? Hur väl skrivna är de, och hur omfattande är de, i jämförsle med andra artiklar om näraliggande artiklar?
Wikipedia gillar expertis, men litar inte på experterna
Jag har på det starkaste avrådit deltarna i de två pilotgrupperna från att ha med Riksantikvarieämbetet eller RAÄ eller liknande i sitt användarnamn. En anledning är att personen kanske slutar på ämbetet en dag, och ändå vill fortsätta redigera på Wikipedia. En viktigare anledning är att man inte skriver på Wikipedia i egenskap av en titel. Annorlunda uttryckt: det man gör på Wikipedia spelar större roll än ens formella titel. Om Einstein hade skrivit på Wikipedia, hade hans bidrag kollats lika hårt som alla andras. Vi litar helt enkelt inte på experterna i deras egenskap av experter, utan tittar på vad de gör. Det faktum att vem som helst kan utge sig för att vara expert (såväl på Wikipedia och annorstädes) gör att det inte finns något bra alternativ. En expert bör också ha bättre tillgång till källor än andra har, så systemet gynnar ändå experterna. Men framför allt är orsaken till att vi inte litar på experter att alla människor gör fel! Det finns inte två professorer som tycker likadant i alla sakfrågor. Olika tankeskolor krockar regelbundet på universiteten och på myndigheter. På Wikipedia har vi det intressanta systemet att de olika tankeskolorna ska samsas i ett och samma dokument, snarare än att skriva varsitt dokument. Därför kommer det att bli intressant när alla kulturarvsinstitutioner som har hand om – tja, till exempel vikingar – ska skriva i samma artiklar. Hur kommer det att bli när en expert tar bort vad en annan expert skrivit? Det finns gott om hjälpmedel för konfliktlösning på Wikipedia. Det enklaste sättet är att man reder ut saken på artikelns diskussionssida.
Börja här
Mitt tips för hur man går vidare är:
1. Skapa ett användarkonto
2. Skriv upp dig bland deltarna i Projekt Kulturarv
3. Leta reda på en artikel att börja med
4. Sätt igång
Svårare än så behöver det inte vara. Det finns alltid folk att fråga ifall du behöver hjälp. Lycka till!
>> Lennart Guldbrandsson, Wikipedian in Residence, Riksantikvarieämbetet
PS. Den 30 november kommer min slutrapport från min tid på Riksantikvarieämbetet. Kom gärna till slutseminiariet!