Den 18:e november arrangerade Riksantikvarieämbetet i samarbete med Tillväxtverket och Stockholm Visitors Board en inspirationsdag om kulturmiljö och turismutveckling. Ungefär sextio deltagare var samlade i flottans gamla kolskjul på Kastellholmen för att diskutera hur kulturmiljö och turism kan vara varandras resurser i en hållbar samhällsutveckling?
Turism handlar inte bara om att resa till en plats, utan att även kunna sätta sig in i och få förståelse för den verklighet som är andra människors varÂdag. Betydelsen av historiska perspektiv och lärande löpte som en röd tråd genom dagen. Inspirationsdagen Kunskap genom upplevelser är ett led i en nationell satsning för att främja turism- och destinationsutvecklingen i Sverige. Under dagen gavs deltagarna fördjupad inblick och perspektiv på kulturmiljö i arbetet med destinationsutveckling. Det blev också tydligt att kulturmiljöarbetet hanterar ett brett spektrum av centrala frågor för besöksnäringen.
Förmiddagens program hade ett övergripande fokus på relationen mellan besöksnäring, turism och kulturmiljö. Daniel Nilsson på Riksantikvarieämbetet och Svante Beckman, professor vid Linköpings universitet, uttryckte båda att det är två fält som utvecklats tillsammans genom historien. Kulturmiljö är en del av turismarbetet och har alltid varit det. Olika mål, traditioner och synsätt inom kultur- respektive tillväxtpolitiken påverkar på olika sätt arbetet kopplat till turism- och besöksnäringen. Svante Beckman menade att det finns ett spänningsförhållande mellan ett resurs- och egenvärdesperspektiv på kulturmiljö som ibland ställs på sin spets i turistiska sammanhang.
Det poängterades att tidsdimensionen är central för en hållbar utveckling. På samma sätt som kulturarv är föränderligt kommer föreställningen om vad som anses vara värdefullt att förändras över tid. Miljöer som i en tid betraktas som värdelösa kan i framtiden ses som stora tillgångar. Det är därför viktigt att tänka och agera långsiktigt i arbetet med turism och kulturmiljö – att bruka utan att förbruka. Daniel betonade också att kulturmiljön är ett gemensamt samhällsansvar.
I paneldiskussionen berättade Ulrika Nisser från Tillväxtverket att besöksnäringen alltmer frångår färdigpakerade masslösningar med lättsammare underhållning till unika upplevelser och bygga relationer. Peder Ling vid Strömma kanalbolag bekräftade denna bild genom att berätta hur arbetet på Birka har gått från aktiviteter med brett anslag och stort antal missnöjda besökare till fördjupningar och deltagande med fokus på ökad kunskap med fler nöjda och återkommande besökare.
Under eftermiddagen presenterades en mångfald av praktiska exempel på kulturmiljö och turismutveckling – från det spektakulära till det mer anspråkslösa, från det stora projektet till det lilla, från den nationella berättelsen till den lokala. Perspektivet Upplevelser genom kunskap var här lika framträdande som Kunskap genom Upplevelser.
Lena Johansson som arbetar med publik och pedagogisk verksamhet vid Riksantikvarieämbetet ställde frågor kring vad som berättas vid ett besöksmål, varför och på vilket sätt. Hon menade att kulturmiljövården och besöksnäringen tillsammans kan se kulturarv som en arena för lärande, men inte utifrån förmedling i traditionell mening. Vi bör alltså sträva efter att gå från återgivande av fakta eller underhållande aktiviteter till den utmanande pedagogen som handlar om att få besökare att själva börja reflektera och finna personlig mening. Statens Fastighetsverk har många pågående exempel på hur myndigheten bedriver och utvecklar turism i kulturmiljö utifrån både en kulturhistorisk och affärsmässig grund. Jörgen Hammarstedt berättade om och visualiserade deras arbete för att bland annat utveckla Fredriksborgs fästning, Roma kloster och Vaxholms kastell.
Skärgårdar är bland de mer populära resmålen i Sverige. Nina Eklöf, Statens Maritima Museer och Pia Nelson Önfeldt, Skärgårdsstrategin, berättade om framgångsfaktorer i processen att utveckla vrak utanför Dalarö som en turistattraktion. Erika Rosander, projektledare för Skärgårdsstrategin, åskådliggjorde det stora samverkanspussel som pågår för att få olika aktörer att dra åt samma håll i arbetet för att Stockholms skärgård ska ta klivet till en internationellt gångbar destination. Thomas Hjelm konkretiserade genom att berätta vilka svårigheter en internationell gäst idag skulle möta vid en resa och besök till Utö. Thomas förmedlade även tankar på utvecklingspotential som finns kopplat till kulturmiljön på ön, exempelvis Sveriges kanske äldsta, sedan länge övergivna och vattenfyllda, järnmalmsgruvor.
Centrum för näringslivshistoria har företagshistoria som sin specialitet. Eva Ersson Åbom visade hur denna kunskap kan användas för att berätta företagets, platsens eller produktens historia framåtsyftande. Hon menade att historien kan fördjupa den egna företagskulturen, ge innehåll i marknadsföringen och stärka varumärket.
”Den som inte är en del av digitala kakan är snart irrelevant”, menade Henrik Summanen från Riksantikvarieämbetet, i sitt föredrag om digital kulturarvsinformation. Han betonade betydelsen av rätt digital information för ändamålet. Utifrån besöksperspektiv är det viktigt att kunna leverera och återge kulturmiljön i sitt sammanhang. Detta kräver att olika typer av information samspelar. Henriks råd var att jobba med Wikipedia – det är framför allt där besökare letar information och att vara ”länkbar”.
Slutord att ta med sig från dagen handlade om betydelsen av öppna upp för många olika perspektiv på kulturmiljön och kulturhistoriska besöksmål; ”Alla ska kunna knyta an till alla landskap”.
Vill du veta mer? Här hittar du program och presentationer från seminariet.
/ Daniel Nilsson, kulturgeograf