Länkstuga. Foto: Lars Lundqvist. CC-BY-SA
Sakers värde som kulturarv syns i de kopplingar de har till sina sammanhang, t ex att ett föremål ägts av en viss person, funnits på en viss plats, använts vid en viss händelse eller har en berättelse kopplad till sig. I digitaliserade samlingar blir sådana värden tydliga genom betydelsebärande länkar – länkning är ett enkelt sätt att koppla ett enskilt ting till dess kontext och göra dess betydelse synlig.
Oftast finns inte heller all information om ett visst objekt på den institution där objektet befinner sig, utan kan finnas på andra museer eller arkiv, i litteratur, på Wikipedia och många andra ställen. Bra länkar mellan olika källor underlättar alltså kunskapsbyggande.
Därför vill vi öka antalet synliga, betydelsebärande länkar till och från det digitala kulturarv som går att hitta i K-samsök. Vi vill också hitta metoder för att genomföra förbättringsinsatser som ger bra effekt utan att kräva alltför mycket tid eller förberedelse av deltagare.
För en dryg vecka sedan gjorde vi därför ett test i form av en liten, intern länkstuga med fokus på att koppla ihop Wikipediaartiklar med fornlämningar och byggnader. Den konkreta uppgiften var att lägga in faktarutor i Wikipediaartiklar om fornlämningar för att på så sätt skapa kopplingar mellan artiklar och fornlämningsposter. Om en artikel i Wikipedia länkar till ett objekt i Fornsök, genom t ex en sådan faktaruta, hämtas kopplingen automatiskt in och visas sedan i Kringla. Ett exempel är Nasa silvergruva, där Kringlasidan berikas av en länk till en informationsrik Wikipediaartikel som också blir en koppling mellan gruvan och Silbojokk silverhytta som var en annan del av Nasafjälls silververk.
Under länkstugan redigerades sammanlagt 171 Wikipediaartiklar, och av bara farten fick en del Kringla-poster dessutom länkar till relaterade objekt i Kringla, till litteratur i Libris och till objekt i Europeana.
Några erfarenheter från länkstugan:
- Kortare pass hellre än heldagar – när vi jobbar med länkning kanske det räcker med 2-3 timmar som deltagarna arbetar fokuserat. Det sänker tröskeln för att delta. I vårt test hade många aldrig redigerat på Wikipedia förut och behövde tid för att registrera sig som användare och få extra introduktion. Vid kortare pass kan det vara bra att lägga till lite extra tid för de som är helt nya.
- Regelbundenhet – redigerar eller länkar man för sällan är det svårare att komma igång igen. Med regelbundna, korta pass får man in vanan.
- Det verkar vara bra att fokusera på ett sätt att redigera och ge en konkret uppgift istället för att försöka lära ut flera olika sätt att redigera på samma gång. Till exempel länkning via faktarutor som vi gjorde nu.
- Vid arbete med Wikipedia är det bra att ”förvarna” innan på Bybrunnen så att de som är mycket aktiva där vet om att det kommer dyka upp många redigeringar från nya användare.
Vi jobbar vidare med detta under 2014!