CAA – Computer Applications and Quantitative Methods in Archaeology – är en årlig internationell konferens för arkeologer, matematiker och dataloger om användning av digitala tekniker inom arkeologi. För några veckor sedan var jag med på den 42:a konferensen i Paris. Jag var där för att presentera Riksantikvarieämbetets arbete med DAP-programmet och för att lära mig om andra projekt – såväl pågående som avslutade – som skulle kunna ha bäring på DAP eller som vi som jobbar med DAP skulle kunna använda inom vårt arbete. (CAAs svenska avdelning hittar ni här.)
Min presentation om DAP handlade delvis om att presentera tankarna bakom programmet och dess syfte, men i synnerhet om våra tankar kring vokabulärer, ontologier, och masterdata för begrepp inom öppna länkade data sammanhang. Presentationen gick väldigt bra, trots något påfrestande omständigheter, men det som var mest givande var faktiskt möjligheten att träffa nya människor som har jobbat med liknande frågor och är mycket kunnigare än vad jag är. Jag fick lära mig om nya tekniker, gamla projekt som vårt arbete kan bygga på/använda, och nya projekt som vi kan förhålla oss till.
Härmed följer en kort punktlista över de projekt och presentationer som jag tyckte var av mest intresse för DAP:
- Digitala arkiv för arkeologisk data: Utöver ADS i England och DANS i Nederländerna hörde vi även från IANUS arkivet för forskningsdata i Tyskland. DANS-gänget berättade dessutom om ARCHIS ett GIS-baserad undersökningsregister i Nederländerna, och Pakbon, ett standardiserad XML format för arkeologisk informationsöverföring.
- Kronologiska tidsperioder: CIDOC-CRM har stöd för geografisk bunden beskrivningar av tidsperioder. Men mer intressant är ett nytt projekt PeriodO som ska sammanställa (dvs crowdsourcea från arkeologer) olika semantiska påståenden kring tidsperioder (t.ex. koppla till geografiska områden, källhänvisning, osv) så att de blir jämförbara, och tilldela URIer. Det är ett välgenomtänkt projekt, och skulle betyda att DAP har ett större internationella sammanhang att förhålla sig till när det gäller geografiskt bundna perioder för Sverige.
- Modellering: Det var flera sessioner och mycket diskussion kring tillämpning av abstrakta, övergripande ontologier som CIDOC-CRM och CHARM. Budskapet var, i sammanfattning, att det är oftast bäst att komma överens om en sådan abstrakt modell först av interoperabilitetsskäll, och sedan köra med olika konkreta projekt-specifika begreppsmodeller som man relaterar till den gemensamma övergripande modellen. Dvs att man aldrig använder den abstrakta modellen direkt.
- Digitala trender inom svensk arkeologi: Daniel Löwenborg och Isto Huvila från ArkDIS projektet på Uppsala universitet var med, och Isto presenterade projektets preliminära resultat (som är även av intresse för DAPS intressentanalys). De har samlat in enkätsvar och intervjuer med arkeologer som jobbar inom olika delar av processen i Sverige, och slutsatserna bekräftar mycket och det som vi redan ”vet” men inte kan peka på något som empiriskt bevisar det. Nu kan vi.
CAA 42 i Paris var en mycket lärorik konferens; det var bra att kunna presentera DAP internationellt och få bra feedback från folk som har jobbat med sådana frågor längre än vi, och att höra om andra projekt som kan ha bäring på vårt arbete. Jag ser fram emot CAA 2015!