Den 20:e maj 2016 pratade jag på Nordiska konservatorsförbundets årsmöte på temat Internationella kulturarvsbrott och hur konservatorer berörs av frågan. Detta är något som inte bara berör konservatorer utan alla som på något sätt kan komma i kontakt med föremål från länder i krig.
Vi har de senaste åren sett en upptrappning i förstörelsen av kulturarv i länder som Irak, Syrien och Libyen. Det har rapporterats om plundringar, förstörelse av monument och byggnader och avrättningar av personal som arbetar vid kulturarvsplatser. Handeln med stulna kulturföremål är en stor inkomstkälla för terrorism, i likhet med människohandel och handel med olja och vapen.
Konservatorer är en yrkesgrupp som kan komma i kontakt med sådana föremålstyper i samband med vård och konservering. Andra yrkesgrupper eller allmänheten bör också vara medveten om och föreberedd om situationer kan uppstå där man behöver hantera föremål från dessa länder.
Hur vet man om föremål är stulna eller olagligt införda?
Det är viktigt att man efterfrågar dokumentation och bevis på ägande vid misstanke om eventuella brott. Detta gäller alla föremål, nationella och internationella och är ingen nyhet. Det nya idag kan vara att nya föremålsgruppen finns i omlopp, samt vad pengarna från handeln med dessa föremål finanserar.
Om man kommer i kontakt med föremål som man misstänker har ursprung i länder som Syrien eller Irak och där ägandeförhållandena är okända, ska man kontakta Polisen. Polisen har en bra webfunktion där man kan anmäla brott. Skriv in i rubriken att det kan röra sig om ett internationellt kulturarvsbrott.
Man kan också kontakta Riksantikvarieämbetet för guidning: ingela.chef.holmberg@raa.se.