Hur visar museerna upp sina samlingar på nätet och hur kan vi lära av varandra? Dessa frågor är aktuella inte bara i Sverige utan även i Norge. Aron Ambrosiani vid Nordiska museet besökte Nasjonalmuseet i Oslo i april för ett endagsseminarium om samlingar på nätet och webbteknologiska strategier med ett femtiotal deltagare från norska museer, arkiv och bibliotek. Här kommer några nedslag från vad som diskuterades under dagen.
Gro Benedikte Pedersen och Magnus Bognerud arbetar på sektionen för digital samlingsförvaltning vid Nasjonalmuseet. De berättade om arbetet med standardiserade terminologier för att beskriva konstverk. Resultatet är en uppdatering av Feltkatalogen med matchning mot vokabulären Getty Art & Architecture Thesaurus. Allt tillgängligt som länkade öppna data i norsksvenska plattformen Kulturnav. Nasjonalmuseet kommer att använda terminologierna när de förbereder utställningarna i det nya museibygget på Vestbanen enligt principen COPE (create once, publish everywhere).
Experimentella visualiseringar
Nasjonalmuseet har även gjort några experimentella visualiseringar av samlingen tillsammans med konsultfirman Bengler. Dels utifrån konstnärerna, dels konstverken. Konstverken analyserades med hjälp av maskininlärning som identifierade likheter i motiv och stil. Ett delmål var att utforska möjligheterna att mappa befintliga motivbibliotek mot vokabulären Iconclass. Detta visade sig vara svårt eftersom hierarkierna i Iconclass inte är grupperade visuellt utan tematiskt. Till exempel sorterar hundar under människor (människans bästa vän ni vet) medan rävar sorterar under natur. En del termer kunde ändå matchas mot resultatet av maskininlärningen.
Egen samlingssajt
Dag Hensten berättade kort om samling.nasjonalmuseet.no. Varför har Nasjonalmuseet en egen samlingssajt utöver Digitalt museum? Kort svar: för att publiken förväntar sig det. Samlingssidorna på den egna webbplatsen besöks betydligt oftare än motsvarande sidor på Digitalt museum.
Samlingssajten hämtar bild och metadata från Digitalt museum genom dess API men kompletterar med andra datakällor, till exempel Norsk kunsterleksikon och Wikipedia. Navigering mellan liknande konstverk erbjuds genom maskininlärningsexperimentet ovan.
Fotosamlingar
Anette Alsvik (fotoantikvarie) och Lars Jynge Alvik (utvecklare) redogjorde för det norska Riksarkivets digitaliserade fotosamlingar. Dessa webbpubliceras genom det norska DAM-systemet Fotoware. Genom Fotowares API har ett tiotusental bilder även publicerats på Wikimedia Commons.
Cirka 600 bilder används på ca 800 wikipediasidor vilka har en miljon sidvisningar i månaden på ett trettiotal språkversioner. Riksarkivet använder det norska fotografregistret för att hålla reda på fotograferna.
Kopplingar till Kulturnav
Både Kristin Halaas (Vestfoldmuseene) och Alexander Lindbäck (Norsk folkemuseum/Norsk maritimt museum) berättade om sina museers arbete i Kulturnav. Vestfoldmuseene experimenterar bland annat med hur deras fartygsmålningar kan använda länkade öppna data och använder till exempel ett register över segelfartyg som Norsk maritimt museum importerat till Kulturnav. En stor del av arbetet handlar om att ersätta befintlig information i fritextfält med kopplingar till Kulturnav.
Med hjälp av frivilliga i föreningen Slekt og Data har Vestfoldmuseene dessutom digitaliserat cirka 20Â 000 dokument från arkivet för Østlandske Skipsassuranceforening. De inskannade haverirapporterna finns tillgängliga på disnorge.no medan arkivförteckningen finns i Asta/Arkivportalen.
Skriptad kopiering till Wikimedia Commons
Aron Ambrosiani (Nordiska museet) berättade om museets satsning på Wikipedia och Wikimedia Commons. Tillsammans med Wikimedia Sverige har museet anpassat och vidareutvecklat ett skript för kopiering av bilder och metadata från Digitalt museum till Wikimedia Commons. I april laddade museet upp ett hundratal mode- och föremålsbilder kopplade till utställningen Mitt 50-tal.
Gemensamma utmaningar för digitaliserade samlingar
Under den avslutande frågestunden diskuterades gemensamma utmaningar och lösningar. Ett föredrag om bildstandarden IIIFÂ (International Image Interoperability Framework) var tvunget att ställas in, men ökad användning av både IIIF och Kulturnav stod högt på önskelistan för att underlätta för sammanlänkning och återanvändning av institutionernas digitaliserade samlingar. Något som också efterlystes var möjligheter att hämta användarskapad metadata från till exempel Wikimedia Commons och återföra till de egna samlingarna.
Aron Ambrosiani
Producent digitala medier, Nordiska museet