Den 19 april publicerade Svenska Dagbladet Kultur en artikel som bland annat berörde den kompetens vi besitter på Riksantikvarieämbetet. Jag välkomnar att kulturarvsarbetet lyfts som en viktig del av samhällsutvecklingen. Jag fick förklara och bemöta det mesta i artikeln, men det finns ett par saker som inte rymdes.
Precis som rubriken beskriver stämmer det att vår roll inte längre är att vara “det lärda verket“. Vår uppgift idag är att se till så att kulturarvet bevaras, används och utvecklas på hela arenan för en hållbar samhällsutveckling och vår roll som myndighet är att förverkliga regeringens politik. Den rollen förändras över tid och har så gjort sedan ämbetet instiftades på 1600-talet.
Bred och djup kompetens
En av frågorna som lyfts rör kompetensen hos medarbetarna på Riksantikvarieämbetet. En fråga som jag för övrigt bemötte i just Svenska Dagbladet i augusti 2018 och i Fokus mars 2018. Även om vi inte ska vara “det lärda verket“ finns självklart en stor och bred kompetens på kulturarvsområdet samlad i vår myndighet. Vi har disputerade arkeologer anställda hos oss, liksom utredare och handläggare med stor sakkunskap om kulturarv och kulturmiljö. Vi har även systemutvecklare, konservatorer, jurister, arkivarier, bibliotekarier, UX-designers, museilärare och ekonomer. Jag kan bara konstatera att vi faktiskt har den samlade kompetens vi behöver för att utföra vår uppgift och de uppdrag som regeringen ger oss idag. Det har aldrig funnits så stor sakkunskap om kulturarv och kulturmiljö i Sverige som nu, men den finns på fler ställen än bara Riksantikvarieämbetet.
Synliga i debatten
Norges riksantikvarie nämns i artikeln som en jämförelsepart. Det är en jämförelse som inte går att göra rakt av eftersom vår norska systermyndighet har ett betydligt större politiskt mandat att agera i enskilda ärenden, till exempel i stadsbyggnadsfrågor. Mycket av det ansvar som vilar på länsstyrelserna i Sverige ansvarar vår norska systermyndighet för. Riksantikvarieämbetets roll i Sverige är mer strategisk och stödjande. På en punkt kan vi dock jämföras. I artikeln beskrivs hur den norska riksantikvarien, Hanna Geiran, direkt gick ut med en debattartikel när hon började sin nya tjänst. Riksantikvarieämbetet har verkligen ansträngt sig för att vara pådrivande och synas i debatten. Företrädare för myndigheten har under de senaste fyra åren stått bakom inte mindre än 17 debattartiklar och sju repliker som sammanlagt resulterat i 436 publiceringar i svensk media. Här kan du läsa några av våra ställningstaganden i debatten.
Välkommen diskussion
Jag välkomnar att frågan om Riksantikvarieämbetets roll tas upp till diskussion. Det kan vara svårt att förstå hur roller och ansvar är fördelade i kulturmiljöarbetet, och det finns många missuppfattningar om vad Riksantikvarieämbetet gör och inte gör. Jag är övertygad om att vi som myndighet kan göra mer för att förklara vår roll och kommunicera det viktiga arbete som utförs av myndighetens medarbetare till gagn för kulturarvsarbetet i Sverige.
Lars Amréus, riksantikvarie
