Kulturarvet i kristider var det första temat av tre när forskningsaktörer inom kulturarv träffades under en två dagars fullsatt konferens i Stockholm. Här ges ett kort referat av vad som sades under föreläsningar, paneldiskussion och presentationer av pågående forskningsprojekt inom temat.
Anna McWilliams är docent i arkeologi och forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Hennes föreläsning hade titeln Hoten mot kulturarven. Hon utgick från resultaten i en rapport hon och forskarkollegor tog fram förra året. I rapporten beskrivs fyra kategorier av hot mot kulturarv: fysisk förstörelse, stöld, cyberhot och påverkan.
– Det vi värderar kan vara en tacksam måltavla för motståndare. Fysisk förstörelse sker ofta avsiktligt och utifrån en välplanerad strategi, sa Anna McWilliams.
Hon lyfte Islamiska statens förstörelse av världsarvet i Palmyra som ett exempel, en lämning från romartiden som kan ses som symbol för västerländska värden, och exemplet hur Ryssland riktar in sig på att förstöra ukrainska museer, arkiv och bibliotek.
Anna McWilliams beskrev också hur kulturarv och kultur fungerar som faktorer som stöttar en befolkning i krig eller kris. Hur museibesöken har ökat i Ukraina efter Rysslands fullskaliga invasion och hur museer och andra kultur- och kulturarvsfunktioner kan bidra till att upprätthålla någon form av normalitet och mildra trauman i kris och krig.
Undanförsel kan inte vara den enda metoden för att skydda kulturarv
Mattias Legnér är professor i kulturvård vid Uppsala universitet. Han presenterade ett forskningsprojekt som finansieras av Riksantikvarieämbetet, Beredskap för kulturarvssektorn vid höjd beredskap och krig.
Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Uppsala universitet och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och kommer att slutföras under 2025. Syftet med projektet är att skapa en djupare förståelse för förutsättningarna för att skydda kulturarv i händelse av krig, och föreslå förbättringar i beredskapsplaneringen.
De preliminära resultaten visar bland annat på behov av nationell samordning och resurssättning, att undanförsel av kulturarv är komplext och resurskrävande och att det behövs metoder för att skydda kulturarv utan att det forslas undan.
De preliminära resultaten visar också på att det finns ett glapp mellan kulturarvets roll i totalförsvaret och hur kulturarvssektorn arbetar med beredskap. Och att det behövs mer kunskap i sektorn om hur kulturella identiteter används för att påverka samhället.
– Kultur och kulturarv ges en oväntad stor betydelse i totalförsvaret idag men vi vet ganska lite om hur kulturarv, kultur och försvarsvilja hänger ihop. Det är viktigt att undersöka det mer innan man går vidare och ger kultur och kulturarv en så stor roll i totalförsvaret, avslutade Mattias Legnér.
Vattenkraftens och klimatförändringarnas påverkan på fornlämningar i norra Sverige
Dag Avango är professor i historia vid Luleå Tekniska universitet. Han presenterade ett forskningsprojekt som finansieras av Riksantikvarieämbetet, Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer.
Forskningsprojektet har två syften: Att förstå vattenkraftens och klimatförändringarnas påverkan på fornlämningar, kulturlandskap och människors användning av mark och vatten i norra Sveriges älvdalar samt att utveckla metoder för inventering, övervakning analys och hantering av vattenkraftens och klimatförändringarnas påverkan.
– Vattenkraften har skapat många värden men vi behöver också ta hänsyn till de negativa effekterna. Vi ser till exempel effekter som att lämningar från samisk kultur och historia och andra fornlämningar nu är 30 meter under vatten och vi ser att Lule älv gått från att vara Sveriges mest laxrika vatten till att nu inte ha någon lax alls, sa Dag Avango.
Forskningsprojektet kommer att slutföras, och resultaten presenteras, under 2025. Det är klart redan nu att det blir vidare forskning inom området och att den stora mängd data som de har fått fram kommer kunna användas i andra forskningsprojekt.
Går skallgångskedja längs iskanterna
Kerstin Lidén är professor i Laborativ arkeologi vid Stockholms universitet. Hon presenterade forskningsprogrammet GLAS – Glaciärarkeologi i Sápmi som är ett arkeologiskt inventeringsprogram finansierat av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond.
Programmet utförs i samarbete med Jamtli, Silvermuseet/INSARC, Ájtte Svenskt Fjäll- och Samemuseum, Norrbotten- och Västerbottens länsmuseer och går ut på att regelbundet inventera glaciärer i svenska Sápmi.
Arkeologiskt material har bevarats väldigt väl i is och snö men det är bråttom att ta hand om fynden nu när glaciärerna smälter så snabbt.
Kerstin Lidén och hennes team går nu som en skallgångskedja längs iskanterna och försöker rädda det de hittar. Fynden de gör förändrar bilden av människors liv och historia i de nordligaste delarna av landet. I vissa fall ger de oss en bild som vi inte tidigare har haft överhuvudtaget eftersom stora delar av norra Sverige egentligen aldrig har dokumenterats arkeologiskt förut.
– Vad gör vi när snöfläckarna och glaciärerna är borta? Det här är underrepresenterade områden i vårt kulturarv som kan ge oss väldigt mycket information om historien, sa Kerstin Lidén.
Citat från paneldiskussion med temats presentatörer och Gabriella Ericson och Therese Sonehag, utredare på vid Riksantikvarieämbetet:
– Vi kan ställa oss frågan för vem och varför vi vill skydda och bevara men det är ett faktum att norra Sverige är underbeforskat och underrepresenterat. Det är väldigt viktigt att vi lyfter historien om norra Sverige.
– I de områden i norra Sverige som exploateras snabbt nu ligger fornlämningarna väldigt grunt. Det är 6 000–7 000 år gamla lämningar och ett viktigt källmaterial som är på väg att gå förlorat.
– Kulturmiljöerna behöver inte tillskrivas olika etniciteter utan historien ska tillskrivas så många som möjligt och samisk identitet är mer än renskötsel.
– Säkerhetspolitiskt är de norra områdena av vårt jordklot i fokus för stort intresse nu, felaktigt så sägs det att det är ”tomma områden”.
– Det som händer i Ukraina nu visar att vi måste lära oss mer. Vi har en mängd lagar och regler om hur kulturarv ska bevaras i krig, vi är så fokuserade på att skydda vissa föremål. Vi måste bättre förstå vad det är som händer när kulturarv hotas, vad är det som händer med vår uppfattning då av kulturarv?
– Vi behöver utröna vad det innebär att kultur och kulturarv är en samhällsviktig verksamhet. Vi behöver kunna upprätthålla verksamhet under kris och krig. Kanske rikta om verksamheten och göra helt andra saker än man vanligen gör.
– Det får inte bli stuprör mellan klimathoten och beredskapsfrågor, både inom forskning och praktik måste man närma sig varandra.
Presentationer som visades under Tema 1 Kulturarvet i kristider
- Mattias Legnér: Projektpresentation. Beredskap för kulturarvssektorn vid höjd beredskap och krig (pdf)
- Dag Avango: Projektpresentation. Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer (pdf)
Alla presentationer från Tema 1 kan tyvärr inte publiceras.
Artikel om konferensen Kulturarvsforskning i Sverige 2025 (raa.se)