Riksantikvarieämbetets förslag om genomförande av den europeiska landskapskonventionen har väckt flera reaktioner runt om i landet. Många är positiva men vissa är starkt negativa. En fråga som blivit ”het” i debatten är landskapskonventionen och den privata äganderätten.
I en debattartikel i tidningarna Land lantbruk, ATL och SLA framför bland annat representanter från LRF Väst och Skaraborg stark kritik mot Riksantikvarieämbetets förslag om genomförande av den europeiska landskapskonventionen. Man menar bland annat att Riksantikvarieämbetets förslag utgör ett angrepp på den privata äganderätten och att det riskerar att leda till att allemansrätten rämnar. Även debattören Dick Erixon framför liknande tankar i sin blogg.
Flera av de uppgifter som presenteras i dessa sammanhang är rena felaktigheter och vi tycker därför att det är på sin plats med några rättelser och klargöranden:
Landskapskonventionen har inget med EU att göra. Konventionen förvaltas av Europarådet som är en mellanstatlig organisation vars främsta uppgift är att stärka demokrati, mänskliga rättigheter och rättstatsprincipen. Europarådet utfärdar inga direktiv.
Varken landskapskonventionen eller Riksantikvarieämbetets förslag syftar till att inskränka den enskilda äganderätten. Det enskilda ägandet är och förblir en självklar förutsättning för landskapets förvaltning. Riksantikvarieämbetet ser det spridda markägandet och brukandet i Sverige som en stor tillgång som bidrar till att upprätthålla landskapets mångfald och variation. Detta har vi också framhållit och vi menar att landskapskonventionen bidrar till att både erkänna brukarnas och markägarnas betydelse i förvaltningen av landskapet och att öka deras möjligheter att påverka regelverk och styrmedel. Att äga mark är inte liktydigt med att äga landskapet. Lika lite som någon enskild äger stadsbilden, naturen eller den biologiska mångfalden äger någon enskild landskapet.
Den svenska allemansrätten är unik i ett europeiskt perspektiv. Allemansrätten bygger på ett förtroende mellan markägare och nyttjare som aldrig får tas för givet och som måste förvaltas med ömsesidig respekt. Detta har vi uppmärksammat i vårt förslag. Vi ser med glädje på hur fler länder i Europa gör landskapet allt mer tillgängligt med vår allemansrätt som förebild.
Det bästa sättet att uppleva fördelarna med allemansrätten är att åka någonstans där den inte finns. I Storbritannien har under senare år allemansrättsliga regler börjat införas men med svenska mått är tillgängligheten till landskapet fortfarande låg. © Copyright Patrick Mackie.
Vi vill understryka att kraven i landskapskonventionen i första hand gäller stat och kommun. Intentionerna i både konventionen och Riksantikvarieämbetets förslag är att stärka förutsättningarna för medborgarna, vilket givetvis inkluderar markägarna, att vara delaktiga i hur stat och kommun i framtiden utformar styrmedel och politik för skydd, förvaltning och utveckling av landskapet. Vi har i detta svårt att se de påstådda parallellerna till den forna Sovjetstatens diktatur.
>> Leif Gren jobbar med frågor om miljömål och landskap på RAÄ.
>> Kaj Janzon är historiker och jobbar med landskapsfrågor på RAÄ.
>> Jerker Moström är kulturgeograf och jobbar med landskapsfrågor och GIS på RAÄ.
>> Erika Nilsson är kulturgeograf och jobbar med landskapsfrågor och regional utveckling och tillväxt på RAÄ.