Upphovsrätt är hett just nu. Media har fyllts med tyckare och tänkare från alla grupperingar jurister, aktivister, musiker, författare, pirater, lobbyister och akademiker har sagt sina meningar i debattsidorna, tv-sofforna, intervjuer och nyheter – och visst är det bra när ett område diskuteras från alla vinklar.
Men tyvärr saknas viktiga delar i debatten och viktigast för oss är en diskussion om hur arkiv och bibliotek skall kunna släppa in användarna inte bara för att ge dom möjlighet för att läsa det som finns – men även för att bidra med sin kunskap.
När Gustav Vasa reformerade landets administration och ökade kontrollen av skatteindrivningen agerade han tidigt i en centraliseringstrend där myndigheter samlade och lagrade information. Men informationen var exklusiv och användes för statens behov.
En stor förändring kom i 1766 med tryckfrihetsförordning som lade grunden för vår offentlighetsprincip som ger medborgarna långtgående makt att granska myndigheters handlingar. Vi fick rätten att läsa informationen som myndigheterna samlade.
Genom dagens teknologi och en 250 år gammal offentlighetsprincip kan vi sitta hemma i köket på kvällen och komma åt material som förr krävde besök till fysiska arkiv under kontorstider. Informationen befriades delvis från tid och plats. Men ännu viktigare befriades informationen från format.
Data som lagras hos myndigheter kan samlas och användas, bearbetas och skapas om. Medborgare kan samla data från flera myndigheter och sammanblanda det med andra data för att skapa helt nya lösningar, konstverk, informationsmaterial och tjänster.
Nästa steg är om vi som myndigheter kan uppmuntra mer än läsande av myndigheters data – kan vi inte uppmuntra medborgaren att skriva eller skapa samt dela med sig till andra? Det är detta som Riksantikvarieämbetet vill undersöka i ett nytt FoU projekt.
Jag skall undersöka hur statlig och privat samverkan kan underlättas genom att studera vilka hinder som skapas av upphovs- och förvaltningsrätten för en ökad medborgardialog.
Genom att förenkla för användare ska Riksantikvarieämbetet skapa möjlighet för en rik sammanblandning av insamlad data och användarnas egna bidrag i syfte att uppnå en rik och varierad kulturdialog.
>> Mathias Klang är jurist och verksam vid Göteborgs universitet.