Konstnär: Utagawa Hiroshige Från Östasiatiska museets samlingar
Under vecka 8 skördade k-samsök ytterligare 120 000 poster från SMVK. Den här gången rör det sig bland annat om – bara för att nämna något – rökelsekar från Qing-dynastin, Ganeshaskulpturer från 1100-talets Indien, Osvald Siréns vackra bilder av kinesiska trädgårdar, Johan Gunnar Anderssons korrespondens och fotografier på T.J. Arne med hustru när de gräver i Iran. Det handlar alltså om Östasiatiska museets samlingar men också fotografier från Medelhavsmuseet vars föremål redan har levererats till k-samsök i ett tidigare skede.
Östasiatiska museet, grundat 1926 och sedan 1963 beläget på Skeppsholmen i Stockholm, har sitt ursprung i de samlingar som den svenske arkeologen Johan Gunnar Andersson, även kallad ”Kina-Gunnar”, samlade in under 1920-30 talen i Kina och i Sydostasien, samt delar av Nationalmuseets konstsamlingar från Östasien och Sydasien och föremål ur Statens historiska museers ”komparativa samlingar” från motsvarande områden.
Östasiatiska museets föremål- och bildsamlingar
Museet räknar med att föremålssamlingarna utgörs av 100 000 föremål. Drygt 60 000 av dessa har en föremålspost i databasen. 20 000 av dessa har åtminstone en bild. Eftersom stora delar av föremålen kommer från Nationalmuseum finns det en konsthistorisk prägel på museet och dess samlingar. Här finns inte minst ett stort bestånd av träsnitt och naturligtvis kinesiskt porslin. När utställningen Kinas terrakottaarmé tills helt nyligen visades i bergrummet under museet kunde denna kompletteras med unikt gravmaterial från museets egna samlingar.
I bilsdamlingarna finner man bilder tagna av Osvald Sirén och Johan Gunnar Andersson. Drygt 8000 fotoposter har registrerats och digitaliserats, huvudsakligen inom ramen för Accessprojektet. Av dessa 8000 poster har 6000 en skannad bild.
Museets arkiv är förtecknat i 600 arkivposter som översiktligt redogör för arkivets innehåll (t.ex. ”korrespondens mellan 1925-1930”, ”Utställningar”, ”Utlånsförfrågningar”). Dessa har vi levererat som samlingar till k-samsök. Ca 25 000 av de dokument och handlingar som ingår i arkivet (eller snarare arkiven) har skannats men saknar i mångt och mycket metadata utöver den övergripande information som finns i den överordnade arkivposten. Större delen av dessa 25 000 dokument utgörs av korrespondens mellan museets chefer J. G. Andersson och Bernhard Karlgren och omvärlden under åren 1925-1940. Det är framför allt brev och telegram där vi kan följa turerna kring museet under dessa år. Här är det lätt att fastna, mycket känner vi igen från den egna vardagen 2011 även om dagens korrespondens i form av e-post kanske inte alltid upplevs som lika elegant eller genomtänkt (exempel)
Resten av dokumenten som digitaliserats utgörs av delar av accessionskatalogerna. Som nämndes inledningsvis utgörs själva föremålssamlingarna av Kina-Gunnars Östasiensamlingar (K-serien), Nationalmuseets Östasiensamlingar (NM-serien) samt de förvärv som gjorts av museet sedan museet bildades (OM-serien). Kina-Gunnars samlingar är förtecknade i den så kallade k-katalogen (alla accessionsnummer börjar med ”K”) och denna katalog skannades under början av 2000-talet och omfattar ca 6 000 sidor. Uppgifterna är till stor del handskrivna och det finns även en hel del teckningar och skisser.
Medelhavsmuseets bilder
Slutligen har även nu Medelhavsmuseets bildposter hamnat i k-samsöks växande index. Det är 20 000 poster och i stort sett alla har en digitaliserad bild. Här kan man finna bilder från exempelvis den svenska Cypernexpeditionen men också omfattande dokumentation av museets verksamhet fram till i dag.
SMVK samsökning
Genom dessa leveranser till k-samsök är det nu för första gången möjligt att samsöka i hela myndigheten Statens Museer för Världskulturs gemensamma samlingsbestånd. Totalt rör det sig i nuläget om över 400 000 poster varav 300 000 är föremål, 40 000 är bilder, 50 000 är arkivdokument och 7000 är samlingar. Den här möjligheten till samsök kommer att bli en stor tillgång och hjälp för myndigheten. Men det här är samtidigt bara en början, vi har onekligen en del kvar att göra när det gäller kvalitetshöjningar, ytterligare digitalisering och tillgängliggörande. Med andra ord: det kommer mera!
>> Magnus Johansson jobbar med museisystemet Carlotta på Statens museer för världskultur