I takt med att fler institutioner ansluter sig till K-samsök har vi märkt att vi behöver ändra mötesform. Mötet under hösten 2013 genomfördes med en ny form som sedan kommer att utvärderas och som kan ligga till grund för att göra framtida möten mer effektiva och konstruktiva.
Mötet genomfördes i Riksantikvarieämbetets lokaler i Visby lunch-lunch 11/9-12/9. Nedan följer en sammanställning av det mest tongivande som togs upp på mötet:
Diskussionsgrupper
Ett antal frågor diskuterades i smågrupper. Nedan följer ett urval av vad som diskuterades:
- Hur ska vi tillsammans marknadsföra och få andra att använda K-samsöks API?
– Lyfta fram goda exempel, både på innehåll och redan utvecklade appar. Fokusera på innehåll framför teknik.
– Berikning, sammanlänkning och harmonisering skulle göra datan mer attraktiv att bygga vidare på.
– Diskussion kring hur deltagarna själva kan marknadsföra API:et mot t ex pedagoger och chefer inom den egna organisationen. Bättre information och underlag efterlystes. - Vad blir museernas och K-samsöks roll i framtiden?
– Ökad fokusering på webb och andra digitala tekniker. Digital närvaro ökar intresset på alla nivåer.
– I o m att information blir mer tillgänglig kommer besökaren i framtiden att ställa mer komplexa frågor.
– Ökat fokus på användarskapad data/information.
– K-samsöks roll kan gå ifrån att aggregera data mer mot att tillhandahålla verktyg och/eller resurser som behövs för att skapa bryggor mellan olika typer av data. - Vilka tjänster kan man tänka sig finnas som baseras på K-samsök i framtiden?
– Fler tjänster där användaren själv kan skapa egna “utställningar“, grupperingar och samlingar.
– Verktyg i stil med Europeana API tool efterlystes som ett “expert“ mer tekniskt sökgränssnitt i läget mellan Kringla (för grovövergripande) och API:n (för tekniskt), och för att enklare kunna utveckla appar.
– Fler nischade appar, t ex fokuserade på en tidsperiod, koncept eller ort framför söktjänster som söker i “allt“.
– Tjänster som sänker tröskeln för att kunna delta i K-samsöksarbetet. - Vad är UGC (User Generated Content) och vem skapar det?
– Hur kommer UGC skapat utanför en institution tillbaka till denna för att skapa största möjliga nytta?
– Viktigt med att tydligt ange vad som är institutions-skapad data respektive UGC.
– Även länkning som görs av användare bör använda sig av länkningsbara resurser.
– Kan man ställa krav på att om tredje part skapar UGC i en app så ska denna återföras till K-samsök och/eller institutionen?Gemensam hantering av UGC skulle innebära att “alla“ kan dra nytta av UGC.
– Typer av UGC som diskuterades: rättningar, kommentarer, lägga till bilder, länkningar mellan K-samsöksobjekt och externa resurser, tggar, geotaggar, gruppera objekt.
Kortpresentationer
Blocket innehöll fem presentationer á 15 min där presentatörerna anmält intresse i förväg. Dessa var:
- Potentialen i Sofie – Daniel Lind (Västerbottens museum)
- En webbapplikation för utställningen. Magasinet – En Etnografisk Skattkammare – Magnus Johansson (Statens museer för världskultur)
- Infrastruktur för det digitala kulturarvet – Sanja Halling (Digisam)
- Samtidsbild och Dela-med-dig – Christian Bajomi (Murberget), Ann-Sofie Nygren (Sthlm läns museum) och Johnny Blästa (Murberget)
- Kulturnav – Kristina Berg (Arkitektur- och designcentrum)
Harmonisering av data
Ett ämne som återkom var hur institutionerna kan harmonisera data, åtminstone på en övergripande nivå. Att peka på gemensamma digitala resurser för tid, plats, händelse, agent (t ex person och organisation) skulle skapa bättre förutsättningar för att både söka fram data samt utveckla applikationer på innehållet i K-samsök. Detta skulle kunna göras både av institutionerna själva men även användarna. I det senare fallet kan det även handla om att knyta ihop objekt utifrån ej förutbestämda koncept utifrån intresse, forskningsområde mm.
Validator
Riksantikvarieämbetet har utvecklat en validator där den som förvaltar kulturarvsdata som ska levereras till K-samsök kan testa sina rdf:er för att undersöka om delar saknas eller används på fel sätt. Tanken är att nya och existerande institutioner ska använda validatorn före Riksantikvarieämbetet skördar data till sin testmiljö för vidare test. I o m detta kommer arbetet att kunna effektiviseras och problem och småfel åtgärdas i ett tidigt skede. Validatorn är inte driftsatt men kommer att bli tillgänglig som beta under hösten.
Arbetsgrupper
För att på ett effektivt sätt ta tillvara på idéer och feedback från informationsförvaltarna som sedan kan bereda frågor och ligga till grund för bättre fysiska möten kommer ett antal arbetsgrupper att sättas samman:
- Utvecklingsgruppen – fokuserar på protokollet för att för att belysa oklarheter och komma med förslag på alternativa lösningar.
- Vokabulärgruppen – fokuserar på hur gemensamma vokabulär som finns som länkningsbara resurser på internet kan användas för att harmonisera datan i K-samsök utifrån principerna kring länkade öppna data.
- UGC-gruppen – fokuserar på hur användarskapad data kan användas för att binda ihop data i olika datamängder utifrån principerna kring länkade öppna data.
Mycket av det som framkom under gruppdiskussionerna skulle gå att jobba vidare inom arbetsgrupperna. Varje grupp har en sammankallande som leder arbetet, Riksantikvarieämbetet deltar vid behov. Varje grupp kommer att leverera en skriftlig rapport under 2014. Exakt upplägg, avgränsning, mål och tidsramar kommer att presenteras under hösten.
Sammanfattning och reflektioner
Då antalet deltagare var strax under 30 kändes denna mötesform mer konstruktiv och effektiv än tidigare. Att blanda olika typer av block (längre och kortare presentationer, diskussion osv) innebar att deltagarna kunde behålla skärpan genom mötet.
Att lägga mötet lunch-lunch innebär generellt en ökad kostnad för de inblandade (både arrangör och deltagare) men samtidigt skapar det möjligheter till separata möten och spontana samtal som inte möjliggörs annars.
En enkät har skickats ut till möstedeltagarna för att fånga upp åsikter om mötesformen. Resultatet tar vid med oss när vi ska anordna kommande möten.
>>Johan Carlström – systemansvarig för K-samsök