Man kan visualisera det förflutna på många olika sätt, med många olika metoder, och i många olika syften. Fotorealism behöver inte vara det enda, eller ens alltid det bästa sättet att göra digitala visualiseringar på. Särskilt inte om man vill göra betraktaren delaktig i återskapandet.
Efter att ha deltagit i Museum Next:s Digital Summit-konferens i februari i år, och lyssnat till Adam Clarkes föredrag “The story is more important than the pixel“, som beskrev hur spelplattformen Minecraft kan bli “more than a survive the night and fight the dragon adventure“, har jag både genom fallstudier och egna experiment fortsatt att undersöka möjligheterna att med hjälp av Minecraft visualisera och begripliggöra det förflutna; det synliga och det osynliga – och hur dessa möjligheter kan göras mera tillgängliga för svenska museer.
Bland de webbinarier som ingick i den webbinarieserie på temat “Tvärmedialt och kreativ berättande“ som Riksantikvarieämbetet i samverkan med externa föredragshållare genomförde under februari/mars i år, fanns ett webbinarium tillägnat historia och arkeologi i Minecraft. Det hölls av Alex Harvey, arkeologistuderande vid universitet i York, som byggt upp en hel arkeologisk värld i Minecraft. Se Alex webbinarium HÄR
I samband med att jag planerat för fortsatta och fördjupade praktiska workshops på temat Minecraft som pedagogisk resurs under hösten/vintern, har jag nu i sommarvärmen själv gjort ett förslag till rekonstruktion i Minecraft av den stora tegelkyrkan från 1200-talet i Edsleskog – som sedan sommaren 2019 varit föremål för arkeologiska undersökningar och forskning. Läs mer om tegelkyrkan i Edsleskog på Lödöse museums hemsida!
Jag har i min Minecraftrekonstruktion av tegelkyrkan i Edsleskog utgått från det material som kommit fram vid utgrävningen, och de rekonstruktionsförslag som framställts vid Lödöse museum. Observera att samtliga rekonstruktionsförslag från Lödöse museum som finns i detta inlägg är just förslag, och ett arbetsmaterial som kan komma att förändras i samband med framtida forskning och arkeologiska undersökningar. Hur kyrkan egentligen såg ut på 1200-talet kommer vi aldrig att få veta. Jag har också i Minecraft tagit mig vissa konstnärliga friheter med kyrkogårdsmur och stigluckor (troligen har den medeltida kyrkogårdsmuren blivit byggmaterial i den nuvarande), som inte finns belagda från de arkeologiska undersökningarna, på samma sätt som jag lagt till ornerade gavelrösten, glasmålningar, portalskulpturer, mm.
Minecraft är inte fotorealistiskt, men där finns en annan realism än fotorealismen; nämligen realismen i att själv praktiskt bygga och beräkna byggandet. Att hitta lösningar och anpassningar för de fyrkantiga byggblocken, och samtidigt få tillfälle att fundera över medeltida byggnadsteknik. Och man slipper misslyckas, hur tafflig byggare man än är. De fyrkantiga blocken, och de sätt de kan fogas samman på, sätter på samma gång både begränsningarna och möjligheterna. Blir det fel, är det enkelt att göra om och förändra.
Det finns en storhet i enkelheten; i att skapa ett triumfkrucifix av guldblock och ett avhugget huvud, och i att slå upp valvbågar av fyrkantiga block. Hur kyrkan var inredd vet vi inte, men brädgolv anses ha funnits (källa: Anna Beckman, Lödöse museum). Att brädgolv brinner bra i Minecraft blev jag varse när jag ställde vad jag tyckte kunde bli en bra nattvardskalk på altaret, men den visade sig innehålla flytande lava i stället för vin.
Det finns i Minecraft en befrielse i befrielsen från all verklig geografi; i att lamadjur vandrar runt på kyrkogården och öknen med kaktusar breder ut sig bortom söderväggen. Medan kyrkan vilar på surrealistiska betongpelare, som trotsar både naturlagar och historiska fakta.
Det finns i Minecraft en kombination av lekfullhet och byggnadskonst som lämpar sig synnerligen väl för att göra stora byggnader och skeenden greppbara. De workshops i Minecraft som jag nu planerar för, kommer att innehålla både praktisk genomomgång av byggteknik, och inspirerande exempel på historiskt återskapande i Minecraft. Vi kanske ses då!
