”Don’t be constrained by reality. Tell the story. Think about the audience. Cheating is OK for the narrative.”
Det är Minecraftbyggaren Adam Clarke som berättar; berättar om hur man kan berätta genom Minecraft. Adam Clarke, som skapat Minecraftvärldar för bland annat Tate Modern, Museum of London, HC Andersens hus och International Judo Federation är en av de föredragshållare som delat sina kunskaper, erfarenheter och exempel på praktiska tillämpningar under en serie workshoppar på temat ”Börja bygga i historia i Minecraft” den 30/11-2/12 2021.
Citatet är hämtat ur en presentation av hur kartdata från verkligheten, t.ex. i form av LiDAR-data, kan omvandlas till Minecraftvärldar. Minecraft är 3D i dess enklaste form, och dess styrka ligger inte i fotorealism och mätvärdesrealism, utan i det lättillgängliga och lättanpassade formatet. Här kan alla vara med och upptäcka, interagera och reflektera. Stora objekt, platser och skeenden kan skalas ner till ett mera överskådligt format.
Syftet med workshopserien har varit att avmystifiera Minecraft; att gå bortom zombies, trolldrycker och axolotlar, för att i stället fokusera på hur spelet kan användas för att förmedla kulturarv till nya målgrupper. Det har handlat om hur kartdata, 3D-modeller, byggnader och berättelser kan föras in i Minecraft, för att sedan kunna spridas, användas och återanvändas i nya tillämpningar. Nej, det handlar inte om att förstöra, utan om att förmedla. Vad som än händer i spelet; med anpassningar, ombyggnader, rivningar, bränder och explosioner, så finns originaldatat kvar. Det handlar om interaktivitet; om att bli aktör och medskapare, i stället för att enbart passivt betrakta. Spelets lätthanterliga format, gör att vem som helst kan skapa 3D-modeller utan stora insatser av tid, träning och dyr utrustning. Modeller skapade i Minecraft kan sedan delas på öppna plattformar som Sketchfab.
Workshopserien gav flera praktiska exempel på hur verklighetens byggnader, landskap och händelser kan gestaltas i Minecraft. Den 1/12 fick deltagarna rekonstruera Glimmingehus i Minecraft, under ledning av Alex Harvey, arkeologistuderande vid universitetet i York och skapare av den historisk-arkeologiska Minecraftvärlden Mortonia. Att se Glimmingehus med byggnadsställningar gav en ny visualisering av hur utvändiga träkonstruktioner i form av t.ex. trappor och svalgångar kan ha sett ut. Så byggnadsställningarna fick sitta kvar i modellen på baksidan, sedan taket blivit lagt. Det kommer att bli mera byggande på Glimmingehus…
Mitt eget bidrag till workshopserien var en genomgång av grunderna i att komma igång med Minecraft. Jag visade också exempel på hur tidigare genomförda inventeringar av kulturarvsbyggnader, t.ex. kyrkor, kan användas som grund för byggen i Minecraft. Spelet har sina egenheter när det kommer till skala, och jag tog upp de möjligheter och begränsningar som finns i avvägningarna mellan detaljåtergivning och funktionalitet i spelvärlden.
Minecraft är ett redskap bland många, både digitala och analoga, att använda sig av i praktisk kulturarvsförmedling. För den som vill ha en kartbaserad grund att börja bygga på, finns färdiga Minecraftkartor över samtliga svenska kommuner, samt städerna Visby, Gävle och Kiruna, att ladda ner från Lantmäteriets hemsida. Lantmäteriet har också öppna kartdata, för den som vill skapa egna Minecraftkartor, samt ett digitalt arkiv med över en miljon historiska kartor.
Information om byggnader och fornlämningar, ritningar och foton, kan man t.ex. hitta hos: Antikvarisk-topografiska arkivet och Vitterhetsakademiens bibliotek, DiVA Portal: Digitala Vetenskapliga Arkivet och Bebyggelseregistret.
