EU:s växande forskningssamarbete inom heritage science knyter ihop experter och faciliteter från hela Europa. Forskaren Lucrezia Milillo i Skottland samarbetar med både Riksantikvarieämbetet och Världskulturmuseet för att analysera kiphuer – knutna snören från Anderna, Inkarikets bärbara arkiv.
Under de senaste tjugo åren har det europeiska samarbetet på kulturarvsområdet blivit allt starkare. EU:s senaste initiativ inom heritage science, IPERION HS, samlar forskare och experter men också arkiv och laboratorier från 23 länder – inklusive Sverige – i ett brett nätverk.
En av dem som fått ekonomiskt stöd från IPERION HS för att utnyttja nätverkets expertis och utrustning är Lucrezia Milillo, utbildad i socialantropologi och historia, och doktorand vid University of St Andrews i Skottland. I ett pågående projekt utnyttjar hon modern laboratorieutrustning för att öka kunskapen om khipuer.
– Det är ett unikt tvärvetenskapligt projekt där vi knyter ihop khipuer från olika museer med laboratorier i Europa. Tillsammans ska vi försöka bidra till förståelsen om khipuer genom att kombinera morfologiska studier och tekniska analyser, säger Lucrezia Milillo.
Vackra föremål och informationsbärare
På ytan är khipuer färgglada knutna snören som inspirerat såväl konstnärer som smyckesformgivare. I över tusen år var de också oumbärliga hjälpmedel för att lagra och sprida information för olika samhällen i Anderna som saknade skriftspråk, inte minst betydelsefulla blev de inom Inkariket.
Grundprincipen för en khipu är enkel: den består av en horisontell tråd där ett antal hängande trådar är fästa. Men genom att kombinera knutar, färger och material kunde khipun lagra stora mängder information. En khipu användes exempelvis för att hålla koll på skördar av chilipeppar eller bönor, för att lagra data från folkräkningar eller som astronomisk kalender – den organiserade användningen av khipuer anses avgörande för Inkarikets snabba expansion under 1500-talet.
Arkeologer, antropologer och andra har successivt bidragit till en ökad kunskap om khipuer och dess användningsområden. Lucrezia Milillo är övertygad om att khipun inte bara lagrade räkenskaper, utan också rymmer berättelser och även rituella sånger.
– Det är mer komplext än bara siffror. Khipuer innehåller också kvalitativ eller narrativ information. Vi har lärt oss mycket de senaste hundra åren, och khipu-forskare fortsätter ta reda på mer om deras betydelse och hur de användes.
Morfologiska studier och tekniska analyser
Hittills har cirka tusen khipuer återfunnits – antalet växer i takt med fortsatta arkeologiska utgrävningar i Peru. I projektet Meaningful materials in the khipu code – A multi-modal analysis har Lucrezia Milillo valt ut åtta av dessa. Samtliga åtta förvaras i olika europeiska samlingar och museer.
I ett första steg kommer Lucrezia Milillo att genomföra morfologiska studier. I samråd med museipersonal kommer hon att beskriva föremålen i detalj – material, färger, knutar, avstånd mellan knutar etc. Under vintern 2022 reser hon därför runt till museum och samlingar i Europa. Bland annat beger hon sig till Världskulturmuseet i Göteborg, som förvarar två av de khipuer som ska studeras.
Föremålen kommer sedan att analyseras tekniskt, bland annat kommer fibertyp och grundämnen analyseras vid Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium i Visby. Även laboratorier i Italien och Slovenien bidrar med expertis och utrustning, exempelvis med kol 14-dateringar och med färgämnesanalys.
Udda khipuer ger ingång till nya svar
Lucrezia Millilo hoppas kunna identifiera ett hittills okänt trådmaterial. Men också att analyserna ska ge svar på frågor om färgämnen och datering. Tillsammans med de morfologiska studierna ska tekniska undersökningar och arkivhistorisk forskning ge nya ledtrådar om khipuer.
– Vi vill lära oss mer om kopplingen mellan khipuns form och betydelse. De särskilda materialegenskaperna kan ge ledtrådar om vad en khipu kan betyda, säger Lucrezia Milillo.
Nya möten och projekt – IPERION HS
Utan forskningsprogrammet IPERION HS hade sannolikt inte projektet blivit av. De över 160 arkiv, databaser och laboratorier som står till förfogande har öppnat helt nya möjligheter för tvärvetenskapliga studier om kulturarvet. Det leder till nya konstellationer av forskare och helt nya möten, som överbrygger såväl vetenskapliga discipliner som nationsgränser.
– Om jag inte hade ansökt om stöd från IPERION HS hade jag aldrig lärt känna Marei Hacke vid Riksantikvarieämbetet. Hon är nu en viktig del av projektet ihop med min handledare Sabine Hyland, säger Lucrezia Milillo.
Riksantikvarieämbetet tog aktiv roll
Via den helpdesk som IPERION HS har – en kostnadsfri mejlrådgivning som hjälper alla sökande att koppla ihop deras forskningsfrågor med rätt metod och expert – kom Lucrezia Milillo i kontakt med Kulturarvslaboratoriet i Visby och Marei Hacke. Marei Hacke, som är utbildad textilkemist, blev snabbt intresserad och såg till att Riksantikvarieämbetet blev en aktiv aktör och medsökande i projektet.
– Från början var det enbart tänkt att Lucrezia Milillo skulle utföra en del av sina analyser vid Kulturarvslaboratoriet i Visby. Men jag tyckte att projektet är så spännande så nu ingår jag i forskargruppen och har en aktiv roll, säger Marei Hacke vid Riksantikvarieämbetet.
Enligt Marei Hacke kommer projektet att gynna svenska museer, i synnerhet Världskulturmuseet i Göteborg. Som en del av projektet kommer Ellinor Gunnarsson, konservator vid Världskulturmuseet, att genomföra några av de tekniska analyserna i Visby – inom ramen för ett gästkollegeprojekt.
Uppmanar fler att söka projektstöd
Marei Hacke hoppas att fler svenska forskare och organisationer ska få upp ögonen för det europeiska forskningssamarbetet och söka projektstöd från IPERION HS. Hittills är det bara två projekt med svenskt deltagande som drivs med stöd från IPERION HS – dels Khipu-projektet, med Riksantikvarieämbetet som medsökande, dels ett projekt där Nationalmuseum och Göteborgs universitet undersöker konserveringsåtgärder av silverföremål.
– Vi behöver få igång den svenska målgruppen, konservatorer, heritage science-utövare, samlingsförvaltare med flera att söka stöd inom IPERION HS. Det är en fantastisk resurs för kulturarvet! Alla inom kulturarvsområdet med en forskningsidé är välkomna med ansökan – inte bara traditionella grupper från museer och konstvetenskap, säger Marei Hacke.
Liksom khipu-studien beviljar IPERION HS stöd till projekt även med en utgångspunkt inom samhällsvetenskap och humaniora, inklusive paleontologi, byggnadsvård och arkeologi.
Läs mer
Läs mer om EU-satsningen IPERION HS – Integrating Platforms for the European Research Infrastructure on Heritage Science i K-bloggsinlägg från 2019.
Så här ansöker du – Lucrezias tre bästa tips
Steg 1 – Fundera igenom projektet först
Formulera tydligt, för dig själv, din idé. Vilka frågor söker du svar på? Det kan vara högtflygande drömmar, men det viktiga är att du sätter projektet i ett sammanhang. Varför är forskningen viktig? Vad är relevansen? Och hur kan möjliga resultat få genomslag?
Steg 2 – Ta hjälp av helpdesk
När du har funderat igenom vad du skulle vilja åstadkomma, kontakta IPERION HS:s helpdesk. Jag är inte utbildad konservator eller naturvetare och jag fick stor hjälp av dem för att diskutera och identifiera lämpliga tekniker, metoder och experter. De var väldigt hjälpsamma och sätter dig i kontakt med bra personer.
Steg 3 – Sätt ihop tvärvetenskaplig grupp
Var inte rädd att samarbeta över ämnesgränserna, inkludera gärna andra experter i din forskningsgrupp. För mig var det till stor hjälp att få med en naturvetare i mitt team, Marei Hacke, som också hjälper till att tolka analysresultat.
Sök stödet från IPERION HS nu – två utlysningar per år
EU:s forskningsprogram för heritage science, IPERION HS, erbjuder tillgång till mer än 160 faciliteter i Europa. Två gånger om året förmedlas stöd till tvärvetenskapliga projekt inom heritage science. Stödet riktar sig till alla målgrupper som jobbar med forskning inom kulturarvet, inklusive samhällsvetenskap och humaniora.
Nästa ansökan: senast 29 april 2022
Ansökningar kan skickas in löpande under året. Tre ansökningsomgångar återstår inom IPERION HS. Nästa deadline för ansökan är 29 april 2022. Därefter september 2022 och februari 2023.
Hjälpande film
På IPERION HS webbplats finns en kort film om hur ansökan går till.
Kriterier för utvärdering
Vetenskaplig excellens är viktig när projekten utvärderas, men också andra faktorer vägs in, exempelvis hur projektet förhåller sig till state-of-the-art inom sitt område, forskningsgruppens kompetens och hur projektets resultat sprids.
Text: Henrik Lundström, vetenskapsjournalist