Site icon K-blogg – Riksantikvarieämbetets blogg

Nationella minoriteter #2: Lycksele sameförening om stöd för att få hem stulet kulturarv

Man med grått hår, skägg och glasögon. Han har en blå samedräkt med färgglada kantband.

Mikkel Jakobsson, Lycksele sameförening. Foto: Privat (CC0).

I en serie i tre delar berättar vi om hur Sveriges nationella minoriteter arbetat för att få hem stulet samiskt kulturarv med stöd av det bidrag som Riksantikvarieämbetet på uppdrag av regeringen fördelade under 2025. Bidraget gjorde det möjligt att Lillsaivis byaförening, Lycksele sameförening och Talma sameby kunde återbegrava mänskliga kvarlevor och att heliga föremål kunde återbördas. I andra delen möter vi Mikkel Jakobsson, Lycksele sameförening, i en personlig berättelse om hans engagemang för att återföra mänskliga kvarlevor till Sápmi. Hans medskick till andra som vill genomföra liknande processer och om hans förhoppningar inför 2026.

Hej Mikkel Jakobsson, Lycksele sameförening!
Du har under de senaste åren både drivit och varit delaktig i flera processer där mänskliga kvarlevor återförts till Sápmi.

– Det här med repatriering har intresserat mig väldigt länge. Egentligen ända sedan studietiden då jag läste på universitetet. När vi i början av 2025 fick höra om de här pengarna, som ni på Riksantikvarieämbetet hade fått, skyndade vi oss att skicka in en ansökan och fick pengar.

Bidraget som er sameförening fick 2025 gjorde att en mänsklig kvarleva som fanns på Gustavianum i Uppsala kunde återföras till Sápmi och en återbegravning genomföras.

Bygga långsiktiga relationer en förutsättning för samsyn

Men du har varit involverad i flera projekt. Vilket har gjort störst intryck på dig?

– Den stora repatrieringen som vi gjorde i Lycksele 2019 var helt fantastisk. Den blev som ett pilotprojekt om hur en repatriering kan genomföras.

– Projektet var värdefullt. Det var toppar och dalar. Vi jobbade mycket för att skapa förståelse hos de inblandade att mänskliga kvarlevor inte bara är föremål utan att man måste göra de undersökningar som vi vill och kräver. Både Västerbottens museum och kyrkan gjorde efterforskningar om deras inblandning och om begravningsplatsen. Och länsstyrelsen gjorde sina. I slutändan blev det jättebra med ett stort förtroende för varandra och samsyn i frågan. Det är superviktigt att lära känna varandra och lita på varandra.

Efterforskning viktig för kunskap och samarbete

Vilket medskick vill du göra till andra som är på väg in i liknande processer?

– När det gäller mänskliga kvarlevor, försök verkligen att lägg ner jättemycket tid på att försöka ta reda på vem personen var, då den vandrade här på jorden. Ibland är det ju omöjligt men oftast finns några små spår i någon anteckning som leder dig vidare. I Sverige har vi ju tur att från 1700-talet, här uppe i Sápmi, finns kyrkoböcker och begravningsböcker och där kan man få hjälp.

Större mod kan bidra till att kulturarv återförs

Vilka är dina förväntningar på 2026? 

– Jag tror att det kommer att hända fler bra saker. Bland annat återföra två samiska trummor. En finns på Skogs- och samemuseet i Lycksele och en finns på Nordiska museet. Blir det inte i år kanske det kan ske 2027. Jag är inte ängslig för det. Hellre bra än fort.  Sen hoppas jag att fler vågar begära tillbaka mänskliga kvarlevor.  

– Och att jag kan bygga fler kontakter och större nätverk, och jobba vidare med de här frågorna, i min nya roll som ordförande i kulturnämnden i Sametinget. 

Uppmärksammad vardagshjälte

Av Länsstyrelsen Västerbotten korades du nyligen till en av ”Vardagshjältarna i Västerbotten 2025” för ditt arbete med att återföra kulturarv till Sápmi. Stort grattis!  

– Ja det var ju bra. Jag är jätteglad för det, att bli uppmärksammad för att jobba med de här frågorna.  



Länsstyrelsen Västerbottens motivering till att Mikkel Jakobsson blev utsedd till en av vardagshjältarna: 

”Mikkel har lagt ned mycket arbete och tid på att samer som har förts bort efter gravplundring och samer som aldrig har varit begravda har fått komma hem och fått sin sista vila i Lycksele, i Sápmi. Hans arbete har bidragit till att de som fördes bort har fått en värdig ceremoni vid återbördandet till samiska marker. Mikkel är en riktig vardagshjälte och hans arbete har varit mycket uppskattat.”


När du vill veta mer

 

Exit mobile version