Tony Axelsson från Västergötlands museum visar utgrävningen i Varnhem. Foto: Lars Berg
I september deltog Riksantikvarieämbetet i en exkursion som arrangerades av Länsstyrelsen i Västra Götaland. Exkursionens mål var att svetsa ihop personalen i Stockholm och Göteborg som gemensamt arbetar med registrering av fornminnesinformation i FMIS och höja medarbetarnas kompetens, genom att besöka intressanta och spännande kulturmiljöer i Skaraborgsområdet. Ett av dessa besöksmål var Varnhems klosterkyrka med tillhörande klosterruin och den arkeologiska utgrävning som Västergötlands museum bedrivit öster om kyrkan sedan 2005. Inte nog med att museets här funnit Sveriges idag äldsta kända stenkyrka, daterad till första delen av 1000 talet, man har också funnit kristna gravar på en kyrkogård intill kyrkan som daterats till 800 talet.
Tony Axelsson från Västergötlands museum visar utgrävningen i Varnhem. Foto: Lars Berg
På utgrävningsplatsen fick deltagarna i exkursionen en mycket professionell guidning av Tony Axelsson som arbetar på Västergötlands museum. Tony berättade att undersökningarna givit vid handen att området på en höjd öster om klosterkyrkan används som boplats redan i äldre järnålder. Spåren tyder också att det på samma plats funnits en träkyrka under vikingatid som ersattes av en kyrka byggd av sten någon gång runt 1020-1040 e Kr. Stenkyrkan var i bruk fram till i slutet av 1100-talet då den togs ur bruk och helt lämnades åt sitt öde varefter den långsamt vittrade sönder för att slutligen helt falla i glömska.
Runt om den forna kyrkoruinen återfinns idag tusentals kristna gravar varav ett tiotal var under utgrävning när exkursionsmedlemmarna besökte utgrävningsplatsen. I skeletten kan man tydligt avläsa spår efter sjukdomar och förslitningsskador. Tillsammans avspeglar dessa spår en tydlig social skiktning, med de mer välbesuttna begravda närmast kyrkan och fattigare och mindre betydelsefulla personer längre ut. Att man kunde vara reslig även under vikingatiden i Varnhem avslöjar ett manligt skelett som mäter 1.92 m från fot till hjässa. Efter guidningen på utgrävningsplatsen väntade ytterligare en guidning av klosterkyrkan och det forna klostret. Diskussionen i bussen efteråt var livlig och samtliga deltagare var överens om att de arkeologiska undersökningarna vid Varnhem är oerhört viktiga i studiet av Sveriges tidiga kristnande.
>> Henrik Zedig är arkeolog och ansvarar för Digitaliseringscentralen på Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
I massmedier har det framstått som om Västergötlands museums arkeologer har upptäckt att landskapet kristnades tidigare än man trott och att kristendomen redan på 900-talet var spridd bland ”inflytelserika släkter” i landskapet. Undersökningarna i Varnhem är i och för sig intressanta och bekräftar annan nyligen gjord forskning om Västergötlands tidiga kristnande. Men vad gäller kristnandet i sig har mina kolleger på museet egentligen bara kommit fram till att det funnits en kristen församling som begravde sina döda på platsen på 800-talet. Att så skulle vara fallet är inget konstigt eller revolutionerande egentligen. 800- och det tidiga 900-talets vikingatida västgötska samhälle var troligen relativt sekulärt och de som så önskade fick gärna bli kristna. Inget konstigt med det. Det som är nytt är att vi tidigare saknat tydliga arkeologiska bevis på ett exklusivt kristet gravskick på 800-talet, dvs att enbart kristna fick begravas inom ett givet område. Dessutom har de tidigaste kyrkorna tidigare lyst med sin frånvaro.
Det är synd att museet valt att tolka och presentera varnhemsundersökningarna utifrån äldre forskning i ämnet och bortsett från nyare. Vad man säger i ett pressmeddelande och vilka frågor journalister väljer att ställa är i och för sig en sak. Hur man publicerar materialet vetenskapligt något helt annat. Det ser vi verkligen fram emot.