Av: opensurceway (CC-by-sa)
Allt eftersom de digitala informationsmassorna växer och växer, blir det också svårare för oss att hantera dem. Även om vi på Riksantikvarieämbetet har flera personer som enbart arbetar med att handlägga innehållet i våra databaser, och att förbättra informationen i dem, så är det en nästan oöverstiglig uppgift att ha kontroll över de hundratusentals objekt som huserar i systemen.
En metod för att förbättra databasernas innehåll, och som blir allt vanligare på nätet, är så kallad crowdsourcing, det vill säga att man tar allmänheten till hjälp för att till exempel rätta fel, tagga, annotera eller påpeka brister i innehållet på nätet. Den enorma mängden information som finns i Wikipedia är kanske det mest kända exemplet på den här typen av användargenererat innehåll, och på den höga kvalitet ett material kan få när många skapar, snarare än en enskild person.
På Riksantikvarieämbetet har vi diskuterat möjligheterna att använda allmänhetens engagemang för att på olika sätt förbättra innehållet i våra egna databaser, men kanske också andra aktörers innehåll via K-samsök. Vi föreställer oss att användare ska kunna tagga bilder och objekt med beskrivande ord, att de ska kunna sätta länkar mellan olika objekt och att de till och med skulle kunna kommentera ett objekt som de anser är felbeskrivet, eller bara intressant i allmänhet. För detta ändamål utvecklar vi just nu en prototyp för att arbeta med användare genom tjänsten Kringla. Som planen ser ut just nu ska användare kunna skaffa ett användar-ID, logga in, och förfina vårt innehåll på ovanstående vis. Den här typen av innehåll kallas för UGC – User Generated Content – Användargenererat innehåll, och initialt kommer dessa ”taggar” och länkar att lagras in i en databas som Riksantikvarieämbetet har satt upp.
För de museer, eller andra informationsleverantörer som är intresserade av att låta sitt material förbättras av allmänheten, så tar vi gärna emot förslag på hur de vill göra detta. Till exempel ser vi över möjligheterna att addera UGC från sin egen söksajt, till RAÄs UGC-databas, direkt via öppna APIer. Under sommaren och hösten kommer vi att utveckla en prototyp så att vi kan demonstrera funktionen i Kringla. Det ska kanske tilläggas att de verkligt intressanta länkarna ofta finns mellan objekt från olika institutioner, och det är kanske värt att ta en extra ansträngning för att få till kopplingarna mellan till exempel en kamera på Tekniska museet, en fotograf (som ägde kameran) på Wikipedia, och en fornlämning i Fornsök (Riksantikvarieämbetet) som blev fotograferad med kameran, och förstås själva bilden som togs…
>>Henrik Summanen jobbar med verksamhetsutveckling på Riksantikvarieämbetet
Spännande! Riksantikvarieämbetet använder sig ju också sedan drygt två år av crowdsourcing via bildsajten Flickr Commons, där bilder med fri upphovsrätt visas och interaktiviteten med användarna i Flickrs community är en viktig del.
Bilderna som RAÄ visar på Flickr Commons är fria att tagga och kommentera för dem som har konto på Flickr. Bilderna har inte taggats i den utsträckning som kanske var förväntat. Ca 75 av hittills 786 uppladdade bilder har sedan starten i mars 2009 fått ny information genom kommentarer – information som efter noggrann koll manuellt har tillförts bildinformationen i RAÄ:s bilddatabas Kulturmiljöbild.
Det är roligt att se att crowdsourcing faktiskt fungerar – människor gillar att få vara med och bidra med sina kunskaper – på Flickr blir det också en anledning att ha en dialog kring bilderna, ett värde i sig.
På Stockholms läns museum har vi ett litet anspråkslöst system för att alla som vill ska kunna lägga till information om bilderna. Se senaste kommentar längst ner till höger på vår bildsöksida.
Det droppar in kompletteringar och rättningar, vi kollar att de är någorlunda rimliga och publicerar. Vi rättar inte i vår databas utan kommentarerna är en egen del. Och kommer att följa med när vi byter databas.
Hjälp med länkningar mellan olika databaser och kategorier av material tycker jag vore intressant, är ju något vi själv knappast kommer att ha resurser att göra.
Det här är ett roligt och tydligt exempel på hur vi faktiskt kan visa kulturarvets relevans för allmänheten för viktiga instanser i samhället. Till skillnad mot andra kulturyttringar som teater, musik och litteratur så för kulturarvet en tynande existens i media eftersom man har fått för sig att det inte berör människor på ett djupare plan. inget kan vara mer fel, och det visar verkligen projekt som dessa!