Vad är egentligen dalbränd trätjära? Varför brukar man skilja på dalbränd och ugnsbränd kvalitet? Hur fungerar tjäran som träskydd? Vilka egenskaper hos den enskilda produkten har betydelse för detta och hur kan du avgöra om den anskaffade tjäran har mer eller mindre av dessa egenskaper?
Jag heter Hugo Larsson och arbetar på Riksantikvarieämbetets kulturvårdsavdelning. Denna bild på Brandstorps kyrka i Västergötland tog jag i våras. Man ser tydligt att tjäran på takfallen har lakats ur mer än på lanterninens väggar som är mindre utsatta för rinnande regnvatten. Hur man förlänger underhållsintervallen med tjära är en fråga som diskuteras och där många olika uppfattningar finns. I Norge, som har kommit långt på området, finns det de som förespråkar grundning med impregnerande tjära, mellanstrykning med mer filmbildande kvalitet och slutstrykning med mycket tjocka lager av beck som blandats och strötts med kol och sand. Underlag strukna på detta sätt måste vara obehandlade på baksidan för att möjliggöra nödvändig fuktvandring. Många spåntak som har lagts om i Sverige under de senaste decennierna har spån som är doppade i tjära vilket skulle göra en sådan metod problematisk i dessa fall. Brandstorps kyrka på bilden är troligen en av de anläggningar som har doppade spån. Det är i nuläget inte utrett om färdigstrykning med beck på byggnader har varit en tradition i Sverige. Frågan om kol och sand traditionellt kan ha använts här som fyllnadsmedel är inte heller utredd. Parametrarna är många och åsikterna går isär så det är inte läge att ge rekommendationer i denna fråga ännu.
För att kunna bilda sig en egen uppfattning i en djungel av påståenden är det bra att ha kunskap om grundläggande begrepp samt att förstå hur- och vad som gör att en tjära fungerar. Dessa frågor redogör vi för i två nyligen framtagna Vårda väl-blad från Riksantikvarieämbetet. Del 1 behandlar tjärans egenskaper och verkan, medan del 2 beskriver en enkel metod för att få en uppfattning om tjärans innehåll, det vill säga det som ger den dess egenskaper. Metoden bygger på traditionella sätt att klassa tjära. Riksantikvarieämbetet följer parallellt upp frågan med ett forskningsprojekt inom ramen för kulturmiljöavdelningens gästkollegekoncept, där kvalitetsbestämningsmetoden utvärderas vetenskapligt. Utfallet så här långt bekräftar dess användbarhet samt visar på att den kan användas på flera sätt än man kanske först tänker sig. Mer om detta i ett senare blogginlägg.
Läs mer och ladda ner Vårda väl-bladen här.
– Del 1: Trätjära: Framställning, kvalitetsskillnader och egenskaper (version januari 2016)
– Del 2: Trätjära: Bedömning av kvalitet (version januari 2016)
