Under året kommer Riksantikvarieämbetet att färdigställa den påbörjade översättningen och anpassningen av Disposal toolkit, råd vid gallring på museer.
Gallring som en del av en hållbar samlingsförvaltning
Gallring är en ständigt aktuell fråga för nästan alla museer. När man tittar på museernas samlingar visar de upp en brokig bild av vad som samlatas in genom historien. Samlingarna har byggts upp mer eller mindre planerat. Syftet har ofta varit att allt ska bevaras för framtiden.
Idag innebär en hållbar samlingsförvaltning att samlingarna förvaltas, används och utvecklas för att svara upp mot behoven för nutida och framtida generationer. Ibland kan det innebära att ett museum behöver göra avvägningar mellan att behålla föremål, gallra bort andra och samla in nytt.
Gallring av museisamlingar är inte okontroversiell, men kan, om den hanteras professionellt, leda till att objekt och samlingar:
- tas om hand på ett bättre sätt
- används mer
- blir mer tillgängliga för allmänheten
Det är viktigt att all gallring sker på ett kontrollerat sätt, öppet och transperent så att den inte skadar förtroendet för museet och museer i allmänhet.
Disposal toolkit – översättningen
Under konferensen Gallringens etik som hölls på Nordiska museet år 2012 konstaterade publiken att det skulle behövas mer etisk rådgivning för gallring på museer i Sverige. Riksförbundet Sveriges museer tog på sig att undersöka om det brittiska gallringshjälpmedlet Disposal toolkit från Museum Association skulle kunna fungera som ett sådant verktyg även i Sverige. Disposal toolkit snabböversattes och skickades ut på remiss. Enligt svaren var man övervägande positiv till en svensk översättning dock med behov av viss bearbetning och anpassning till svenska förhållanden.
Nu har Riksantikvarieämbetet som en del av sitt arbete med att utveckla olika verktyg för god samlingsförvaltning tagit över arbetet med att färdigställa översättningen. Arbetet sker i dialog i med svenska ICOM och Riksförbundet Sveriges museer.
- “Vi ser stora vinster med att samordna arbetet med andra verktyg som till exempel samlingsförvaltningsstandarden SPECTRUM“ säger projektledaren Annika Carlsson.
För kontakt se: http://www.raa.se/kulturarvet/foremal-och-samlingar/gallring-och-oversattning-av-disposal-toolkit/
Länk till den engelska Disposal toolkit:
http://www.museumsassociation.org/download?id=15852
Â
Hej, men vad händer då med de föremål som gallras ut? Är problematiskt kring gallring men frågan är snarare hur det disponeras det som beslutas att göras av med.
Kommer de ex kunna erbjudas till försäljning eller slängs de bara?
Tänker slängs pga regler kring försäljning av föremål ur samlingarna vilket också är tråkigt när ett intresse kan finnas av bevarandet av det från både privatpersoner som kan samla på olika typer av föremål och även lokala organisationer.
Hej Jonathan,
En bärande tanke är att museer som vill gallra i första hand ska vara skyldiga att erbjuda föremålen utan kostnad till andra museer. På så sätt kan föremål som anses överflödiga på ett museum komma till aktiv användning på ett annat. Enbart som ett sista steg i en kontrollerad process kan försäljning eller destruering komma i fråga.
Enligt Disposal toolkit är ett av huvudmålen med att ett föremål gallras från en museisamling att det omlokaliseras så att det bättre kan tas om hand och användas på till exempel ett annat museum. Det kan finnas föremål som inte alls passar in i en typ av samling, men som kompletterar en annan. Om ett föremål destrueras så handlar det ofta om ett föremål som är så skadat att det inte går att använda eller att det är för farligt att hantera och förvalta t ex om det är giftigt. Disposal toolkit hjälper museer att resonera kring detta så att gallring inte sker ad hoc och utan kontroll.