Föremål i samlingar kan innehålla skadliga ämnen. Ofta vare sig luktar eller syns dessa ämnen på ett föremål och hur vet man då om föremålet är säkert att hantera?
Det finns olika sätt att hantera dessa frågor. Antingen utgår man från att alla föremål ska behandlas på ett sådant sätt att ingen person kommer till skada oavsett om det förekommer skadliga ämnen eller inte. Ett förebyggande sätt att arbeta med frågan, “Better safe than sorry“.
Det finns även empirisk kunskap om vilka bekämpningsmedel som ofta har använts till vissa föremålsgrupper. Vad kan förväntas finnas i en viss samling.
Ett annat sätt är att göra analyser på föremål. En analys bevisar att just detta föremål innehåller ett visst ämne eller inte. Det är dock svårt att dra långtgående slutsatser om en hel samling utifrån en analys. En analys kan dock förstärka en misstanke om att ett föremål har rester av ohälsosamma ämnen, ja det var faktiskt så.
Kulturarvslaboratoriet på Riksantikvarieämbetet har under 2017 analyserat ett herbarieark och hittat rester av kvicksilver. Kvicksilver har ofta använts som bekämpningsmedel på herbarieark för att skydda växtdelar från skadedjur. Herbarieark kan till exempel vara märkta med ett “S“ som kan stå för “Sublimat“ det vill säga Kvicksilver(II)klorid. De kan även vara märkta med “Hg“, “Mercury“, “Förgiftat“ eller med en bild på en dödskalle.
Vid en analys med en µXRF kan man tydligt se om och var det finns kvicksilver på ett herbarieark. Ibland har växtdelarna doppats i en kvicksilverlösning och ibland har herbariearket penslats med kvicksilverlösning.
I de fall man måste hantera ett herbarieark och är osäker på ifall det är behandlat med något bekämpningsmedel som till exempel kvicksilver, utgå alltid från att de är behandlade och använd alltid personlig skyddsutrustning. Läs mer om kvicksilver i samlingar i Riksantikvarieämbetet Vårda väl-bladet om kvicksilver, finns att ladda ner som PDF på www.raa.se/vardaval.
De bekämpningsmedel som har använts för att rädda föremål från skadedjur innebär även problem, för föremålen, för den personal som ska förvalta dem och för miljön. I dag är många av de bekämpningsmedel som har använts förbjudna inom EU.
Istället används en strategi som kallas IPM (Integrated Pest Management) eller samordnad skadedjurskontroll, för att undvika och begränsa användningen av bekämpningsmedel och för att skydda föremål mot skadedjursangrepp. Kom dock ihåg att det finns många länder utanför EU som fortfarande använder bekämpningsmedel i stor omfattning.
Som ett stöd i hur man kan arbeta med dessa frågor på museer eller andra ställen där samlingar förvaras har Riksantikvarieämbetet tagit fram en e-kurs om ohälsosamma ämnen i samlingar.
E-kursen om ohälsosamma ämnen i samlingar riktar sig särskilt till chefer med personalansvar men även till alla som arbetar i eller med samlingar som till exempel konservatorer, kuratorer, intendenter eller lokalvårdare. Den är även aktuell för alla som arbetar ideellt med samlingar, till exempel inom hembygdsrörelsen eller med de samlingar som kan finnas på skolor.
E-kursen visar exempel på vilka risker som kan finnas i samlingar och hur man hanterar dessa. De som genomfört e-kursen erbjuds sedan en plats på våra webbmöten för ytterligare diskussioner tillsammans med andra deltagare och experter.
För att gå kursen, registrera dig här: https://www.raa.se/2017/12/ga-en-e-kurs-om-ohalsosamma-amnen-i-samlingar/.Â
Här finns även en länk till K-podd om gifter i samlingar.