Riksantikvarieämbetet har lanserat en ny geodatatjänst som heter Lägesosäkerhet. Den ska förtydliga informationens kvalitet när det gäller lämningarnas positioner och utbredningar. Lägesosäkerhet förklarar på ett visuellt sätt var den kulturhistoriska lämningen bedöms finnas. Du hittar lagret Lägesosäkerhet i söktjänsten Fornsök, i lagerväljaren till höger under Lämningar, samt i Riksantikvarieämbetets WMS- och nedladdningstjänster för datamängden Kulturhistoriska lämningar.
Förändringen tar höjd för att många uppgifter är insamlade med äldre och mer osäkra metoder än dagens.
Lägesosäkerhet hjälper dig att förstå
Genom att använda lagret Lägesosäkerhet får användaren av informationen en bättre förståelse för att lämningen kanske inte ligger exakt där den prickats ut, utan kan förväntas ligga till exempel med 10 meters felmarginal.
– Informationen om fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar har samlats in under snart hundra år och de positionsangivelser som finns i registret håller inte den kvalitet som dagens samhällsplanering och kulturmiljövård kräver, säger Johan Andersson på enheten Geografisk information och analys.
Lämningarna har genom årens lopp registrerats med olika mätmetoder. Den absolut största delen är inmätta manuellt genom analoga metoder. Felmarginalen är i genomsnitt 10 meter, men kan till och med vara upp emot 50-100 meter. I fjällvärlden kan felmarginalerna vara än större.
– Lägesosäkerhet är en kvalitetsmärkning av lämningens position och utbredning. Tanken är att den på ett enkelt sätt ger användaren en signal om vad den kan förvänta sig när det gäller positionens riktighet, fortsätter Johan Andersson.
Punkter och linjer är förenklingar av verkligheten
Lämningarnas position och utbredning ritas ut med tre olika typer av geometrier; ytor, punkter och linjer. Medan ytor ger en verklig uppfattning om lämningens läge och utbredning är punkter och linjer schabloner. Punkterna representerar lämningar som är från en decimeter stora upp till 20 meter i diameter. Linjer ska följa längden på en lämning, till exempel en gammal väg, men den säger inget om hur bred vägen är.
– Att pricka ut lämningar som punktobjekt har varit ett snabbt och enkelt sätt att registrera under årens lopp. Men det kan ställa till det för användaren av informationen som kanske inte förstår att den lilla punkten kan representera en lämning som är upp till 20 meter stor. Om punkten dessutom har en felmarginal på 10 meter så riskerar man helt enkelt att skada lämningen vid till exempel skogsavverkning, säger Johan Andersson.
Ett annat exempel på punktobjektens problematik är att det kan bli fel i fastighetsregistrets information om lämningen. Det finns exempel på lämningar som egentligen berör flera fastigheter, men där lämningen endast tas upp på den fastighet som punkten är placerad på. Det kan leda till att en fastighetsägare råkar skada en fornlämning eftersom hen inte vet att den finns där.
Lägesosäkerhet ger en uppfattning om lämningens utbredning
Lagret Lägesosäkerhet hjälper användaren att se punkternas och linjernas kvalitet vad gäller inmätningen av dessa. Det visar även hur stor lämningen utbredning kan vara utifrån vilken lämningstyp det rör sig om.
– Vi har skapat ett schablonvärde för varje lämningstyp som anger dess största utbredning vad gäller punktobjekt och dess största bredd vad gäller linjeobjekt. Detta värde har vi kallat utbredningsosäkerhet, förklarar Johan Andersson.
Som exempel får en stensättning som markerats ut som en punkt värdet 20 meter i utbredningsosäkerhet och en runsten får ett värde på 5 meter. Motsvarande har gjorts för linjeobjekten när det gäller lämningens bredd. En färdväg har till exempel utbredningsosäkerheten 15 meter.
Lämningens faktiska storlek kan du som användare läsa i dess beskrivning som du hittar antingen i fältet Beskrivning eller i det skannade bokuppslaget för inventeringsboken som är länkat till lämningen i Fornsök. Lagret Lägesosäkerhet ger dig en visuell signal av lämningens position och utbredning i de fall den har registrerats med en punkt eller linje.
Lämningarnas geometrier får en kvalitetsmärkning
Med lagret Lägesosäkerhet följer även en kvalitetsmärkning i tre olika grader; Bra, Sämre och Dålig. Kvalitetsmärkningen ger användaren en signal om positionens kvalitet utan att hen behöver vara särskilt insatt i de olika mätmetoderna som har använts för att mäta in lämningarna. Det ger även Riksantikvarieämbetet en bättre överblick över informationens totala kvalitet.
Kvalitetsmärkningens olika grader
Bra
De positioner som får kvalitetsmärkningen Bra har en felmarginal på max 1 meter. Dessa positioner har mätts in med så kallad Totalstation eller RTK där precisionen är hög.
Sämre
De positioner som får kvalitetsmärkningen Sämre har en felmarginal på max 5 meter. Dessa positioner har mätts in med så kallad DGPS eller GPS där den angivna felmarginalen varit upp till 5 meter. Även positioner som registrerats med manuell inprickning mot LIDAR-data får kvalitetsmärkningen Sämre.
Dålig
De positioner som har en felmarginal på 10 meter eller mer får kvalitetsmärkningen Dålig. Det är framför allt de lämningar som har mätts in genom manuell inprickning på karta där skalan på kartan avgör noggrannheten. Även inmätningar gjorda med DGPS eller GPS där angiven felmarginal är 10 meter har denna kvalitetsmärkning.
Lägesosäkerhet är inte fornlämningsområde
Vi vill vara tydliga med att den radie som Lägesosäkerhet visar kring en lämning endast är en kvalitetsmärkning av lämningens position och utbredning i registret. Det är inte på något sätt detsamma som ett fornlämningsområde eller ett skyddsområde. Syftet är endast att visa för användaren inom vilket område som lämningen förväntas ligga utifrån felmarginalen på inmätningen.
Riksantikvarieämbetet vill veta vad du tycker
Lagret Lägesosäkerhet är sätt att förtydliga informationens kvalitet när det gäller lämningarnas positioner och utbredningar. Det är ett nytt tillvägagångssätt och vi är intresserade av vad du som användare tycker? Hör gärna av dig. Skriv till oss på adressen fornsok@raa.se.
Framtiden
Riksantikvarieämbetet vill att kulturmiljöinformationen ska göra nytta inom kulturmiljövård och samhällsplanering. Kraven på god kvalitet är höga och vi fortsätter därför att arbeta för att förbättra vår information genom olika kvalitetshöjande åtgärder.
När du vill veta mer
- Information om Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök
- Direkt till Fornsök
- Direktlänk till Danderyd 24:2 i Fornsök (bilden)
