Rettigstipendiet ger yngre forskare och tjänstepersoner inom akademiens verksamhetsområde möjlighet att fördjupa sig i vårt gemensamma kulturarv. Stipendiet har delats ut i sin nuvarande form sedan 2023  och har redan utmynnat i en rad spännande projekt inom historia, arkeologi, numismatik och kulturvetenskap. Med stödet får stipendiaterna chans att utforska de fysiska samlingarna vid Riksantikvarieämbetets arkiv och Vitterhetsakademiens bibliotek,  och ge nytt liv åt material som annars sällan hamnar i rampljuset.

– Rettigstipendiet gör det möjligt för forskare att inte bara fördjupa sig i våra samlingar, utan också att bidra till att de öppnas upp för nya frågor och perspektiv. Det är alltid lika inspirerande att ta del av de nya projekt som växer fram med hjälp av stipendiet. De visar hur levande våra samlingar faktiskt är, och hur relevanta de fortsätter att vara, säger Henning Hansen, som är bokhistoriker och forskningsbibliotekarie vid Riksantikvarieämbetet.

– Stipendiet stimulerar till ny kunskap inom forskningen, samtidigt som det stärker det förståelsen för kulturarvets roll i dagens samhälle. Det är glädjande att se hur forskare från olika discipliner hittar vägar in i våra samlingar. Det skapar oväntade möten mellan ämnen, tidsperioder och metoder, säger Henning Hansen.

2024 års stipendiater berättar

Här berättar Avigail Rotbain och Natalie M. Smith om sin forskning i samlingarna.

Avigail Rotbain

Avigail Rotbain, historiker och handläggare vid Statens museer för världskultur.

”Plundrad proveniens – att spåra böckers dolda historier”

Avigail Rotbain har i sitt projekt utvecklat och prövat en resurseffektiv metod för proveniensutredning av böcker som kan ha konfiskerats eller plundrats av nazistregimen före och under andra världskriget. Svenska kulturarvsinstitutioner har i mycket begränsad omfattning arbetat systematiskt med naziplundrade böcker.

Pilotstudien genomfördes vid Vitterhetsakademiens bibliotek och bygger på fysisk granskning av dels förvärvsjournaler och dels hundratals böcker. Exlibris, namnteckningar, stämplar och andra materiella spår används för att spåra tidigare ägare. Metoden är inspirerad av British Librarys arbetssätt men förenklad och anpassad till svenska förhållanden, där detaljerad accessionsdokumentation ofta saknas.

Även om inga säkra fall av naziplundrat material har kunnat identifierats, så påträffades i flera böcker spår av medveten borttagning av proveniens – tydliga varningssignaler som kan tyda på att problematiska objekt förekommer i samlingarna. Jämförelser med mer utförlig arkivdokumentation visade samtidigt hur uppgifter om inköpsdatum, inköpsort och leverantör i vissa fall kan kopplas till handeln med böcker från Tyskland under 1930-talet.

Projektet visar att fysisk granskning kan fungera som ett viktigt första steg i proveniensarbetet och ge institutioner ett praktiskt verktyg för att identifiera material som kräver fördjupad utredning. De detaljerade resultaten av undersökningen kommer att presenteras i artikeln ”Plundrad proveniens. Metodologi för utredning av nazikonfiskerade böcker”, som för närvarande är under utgivning.

Natalie M. Smith

Natalie M. Smith, lektor vid Försvarshögskolan.

”Att göra nationen begriplig – landskap i tidigmodern reselitteratur”

I sitt projekt ”Territorialising the Nation” har Natalie M. Smith undersökt hur det svenska landskapet beskrevs i inhemsk reselitteratur under det långa 1700-talet. Genom att analysera resedagböcker, kartmaterial och antikvariska uppteckningar från tre olika aktörer – Fale Abrahamsson Burman, Barthold Anders Ennes och Carl Gustaf Gottfried Hilfeling – visar studien hur resande och beskrivning blev ett sätt att ordna, värdera och politisera rummet.

Materialet återspeglar en tid präglad av upplysningens kunskapsideal, där mätning, klassificering och nytta stod i centrum. Samtidigt visar reseskildringarna hur landskapet laddades med imperiala, strategiska och kulturella betydelser. Norra Sverige utmålas som en intern koloni rik på resurser, där nybyggarpolitik kolliderade med samisk markanvändning. Östra rikshalvan ges betydelse främst utifrån militära och geopolitiska överväganden, medan de södra delarna av Sverige – trots sin relativt sena införlivning i det svenska riket – tillskrivs en central roll i den nationella historien.

Studien bidrar till forskningen om reselitteratur och kunskapshistoria genom att lyfta fram Sverige som ett ”mindre imperium”, där samtidens idéer om territorium, historia och identitet formades i dialog med både inre konflikter och yttre förluster. Resultaten ligger till grund för en artikel som för närvarande är under utgivning samt för vidare postdoktorala projekt om koloniala landskapsnarrativ i Norden.

När du vill veta mer

Varje år delas stipendier ut ur stiftelserna Herbert Rettigs och Ing-Marie Rettigs stipendiefonder för att stödja yngre forskare, på doktorand- och postdoktornivå, och yngre tjänstepersoner som är yrkesverksamma inom arkeologi, historia, konsthistoria, arkitektur, byggnads- och kulturmiljövård, idéhistoria, bokhistoria, kulturarvsstudier, numismatik och besläktade ämnen.

Stipendiet består av en engångssumma om 100 000 kronor och riktar sig till projekt som använder sig av de fysiska samlingarna vid Riksantikvarieämbetets arkiv och Vitterhetsakademiens bibliotek. Målet med stipendiet är att underlätta bruk av samlingarna vid arkivet och biblioteket.

Vill du veta mer är du välkommen att delta vid våra digitala informationsträffar i juni 2026. Du får då en introduktion till samlingarnas innehåll i Riksantikvarieämbetets arkiv och Vitterhetsakademiens bibliotek, och du har också möjlighet att ställa frågor om stipendiet.

Läs mer om Rettigstipendiet och informationsträffarna (raa.se)