E-delegationen har det senaste året jobbat med att ta fram riktlinjer för webbutveckling och idag lanseras deras nya webbplats www.webbriktlinjer.se.
Många av de krav vi hade med i kravspecifikationen inför den nya webbplatsen var hämtade från dessa riktlinjer.
Inför utbildningarna som startar om ett par dagar i hur man publicerar på vår nya webbplats så har jag sammanställt några av de mest relevanta paragraferna från dessa riktlinjer. De här riktlinjerna kommer att beslutas i dagarna och kommer därefter att gälla för alla svenska myndigheter. Vi bör därför följa dessa riktlinjer i möjligaste mån.
De är listade i prioritetsordning och länkarna går till mer utförlig information på
E-delegationens webbplats.
Skriv tydliga länkar
En bra grundregel är att det ska vara möjligt att förstå vart en länk leder även om den är lyft ur sitt sammanhang. På webben skummar vi ofta igenom information och blicken fastnar på avvikelser såsom rubriker, markerade ord och länkar. Tydliga och informativa länkar bidrar därför till att webbplatsbesökaren snabbare hittar den information hon söker efter istället för att förlora tid på att aktivera länkar som leder till sidor som det visar sig att besökarna inte är intresserade av.
(Henriks kommentar:Â Länkar av typen: Läs mer här, Klicka här och liknande är absolut förbjudna.)
Ge all information på begriplig svenska
All information på webbplatsen ska finnas på begriplig svenska för att så många som möjligt ska kunna tillgodogöra sig innehållet på webbplatsen, också personer med funktionsnedsättningar och personer med svenska som andraspråk.
Svenska ska alltid kunna användas i kontakt med myndigheterna i Sverige. Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt enligt språklagens § 11. Ett klart och begripligt språk gör det lättare för alla att ta till sig innehållet på webbplatsen.
Bestäm målgrupp, syfte och sammanhang för din text
Texter på en offentlig webbplats måste normalt kunna förstås av ett mycket stort antal läsare, och det kan vara svårt att veta vilka man bör anpassa sig till. Därför måste man som skribent försöka ringa in vem eller vilka grupper man huvudsakligen vänder sig till och vad läsaren ska göra efter att ha läst texten.
Mottagaren och syftet med informationen påverkar nämligen valet av både innehåll och språk. Att texterna är anpassade till läsarna kan vara helt avgörande för om de känner sig välkomna och lyckas utföra det de kom dit för, eller om de ger upp.En kartläggning av användarna bör användas som underlag när texter och annan information produceras.
Tänk igenom:
- vem texten vänder sig till
- vad syftet med texten är
- i vilket sammanhang texten kommer att läsas.
En god regel är att alltid fråga dig vad du vill att besökaren till webbsidan ska göra när denne kommer dit. Om svaret inte är uppenbart kanske sidan inte ska publiceras alls.
Publicera i första hand dokument i HTML
Publicera dokument, till exempel rapporter och utredningar, i webbplatsens standardformat (HTML 4.01). Dokument i andra format än HTML försvårar åtkomsten till informationen eftersom det ofta krävs extra programvara för att komma åt den.
Myndigheternas webbplatser ska vara åtkomliga med program som inte kostar något eller tvingar användaren att använda en viss datorplattform. Om möjligt bör dokument utformas för att de skall enkelt kunna läsas på skärm och minimera behovet av utskrift.
Dokument i andra format än HTML bör ha en sammanfattning i HTML så att användaren kan bedöma innehållet utan att ladda ner det.
Ge dokument tydliga filnamn
När du ska länka till dokument, se till att dokumentet har ett filnamn där innehållet i dokumentet framgår. Använd inte interna arbetsnamn, och undvik att döpa dokumentet enbart efter diarienummer, blankettnummer eller liknande. I de fall blankettnumren är väl kända hos målgruppen bör numren vara en del av filnamnet. Tänk på de som får dokumentnamnet uppläst för sig, och på de som laddar ner flera dokument samtidigt. Svårt att skilja på dokument om de bara är döpt med diarenummer eller liknande.
Lyft fram det viktigaste
Ett vanligt problem i svårgenomträngliga texter är att de är alldeles för omfångsrika. Många skribenter vill så gärna berätta allt de vet, att de glömmer att stryka det som inte är relevant för den tänkta läsaren.
Försök att bara få med den information som är nödvändig för texten, utan att något viktigt sakinnehåll försvinner. Det sistnämnda gäller även när texten bearbetas för speciella grupper, till exempel i så kallade lättlästa texter.
Inled gärna med att ge en sammanfattning av innehållet på sidan. Då kan användarna själva bedöma hur mycket av en text de vill läsa. Börja med det som är viktigast för den målgrupp som texten riktar sig till.
Skriv tydliga och berättande rubriker
Bra rubriker hjälper läsaren att hitta i texten. Rubrikerna ska vara korta och sammanfatta vad sidan eller avsnittet handlar om. Alltför korta och allmänt hållna rubriker, som “Inledning“ eller “Aktiviteter“, har dock lågt informationsvärde.
Välskrivna rubriker ger även personer som använder skärmläsare bättre möjlighet att skaffa sig överblick över innehållet, eftersom skärmläsare sammanställer en lista över rubrikerna på en sida.
Låt bakåtknappen fungera
Bakåtknappen är en av de mest använda funktionerna för att navigera på webben, både inom en webbplats och mellan webbplatser. Om bakåtknappen inte fungerar stör det möjligheterna att backa tillbaka, till exempel för att ångra sig eller kontrollera något på en sida som man tidigare har besökt.
Undvik att öppna nya fönster – i synnerhet fönster som täcker hela skärmen – eftersom dessa saboterar bakåtknappens funktion. Problemet blir extra allvarligt eftersom sättet att “gå bakåt“ från ett nytt fönster är att stänga det, och användartester visar att risken är stor att användaren på en sådan webbplats blandar ihop bakåt- och stängknapparna och råkar stänga ursprungsfönstret när hon egentligen bara vill backa.
Skapa rubriker med h-element
Märk upp rubriker korrekt, med rätt hierarkisk ordning. Välj inte rubriknivå efter textstorleken i webbläsarna; utgå från semantiken och använd CSS för att styra presentationen.
Korrekt användning av rubriker bidrar till:
- en enhetlig presentation för alla sidor på webbplatsen
- att det blir lättare att läsa dokumentet utan stilmallar
- att sökmotorer hittar relevant information på sidorna
- att användaren får en överblick över dokumentet
- att vissa webbläsare och hjälpmedel kan generera en automatisk innehållsförteckning.
Sökmotorer utnyttjar ett ords position i dokumentet för att avgöra hur relevant dokumentet är med avseende på det ordet. Ord i h1- eller h2-element anses ha högre relevans än ord i brödtext.
En h1-rubrik ska normalt vara rubriken för hela dokumentet, och bara förekomma en gång (som första rubrik). Dokument som innehåller flera separata ämnen kan dock ha flera h1-rubriker.
henriks förklaring: H1-rubriken på vår webbplats kommer att vara sidrubriken. Det som i admin-gränssnittet heter Rubrik 2 = H2, osv.
Stryk aldrig under text som inte är länkad
Stryk aldrig under text som inte är länkad, eftersom det kan leda till förvirring.
OBS! Den här sidan kommer från en utvecklingsblogg vi satte upp inför bytet av CMS på Riksantikvarieämbetet.Â
Skrivet av
- Publicerad i
Okategoriserade