Skolplanschen har idag blivit en trendig inredningsdetalj och ett populärt samlarobjekt; vackra bilder med ett nostalgiskt skimmer som går att hitta både på loppis och som dyra nytryck. Men en närmare titt visar mer än bara nostalgi. Bilderna berättar om forna tider och exotiska länder, men också om planschernas samtid.
1 december 2017 öppnade Göteborgs Stadsmuseum webbutställningen Skolplanschen mellan fakta och fiktion. Projektet har tillkommit i nära samarbete med vänföreningen Sällskapet för folkundervisningens befrämjande i Göteborgs stift.
Sedan 2013 finns Göteborgs stadsmuseums samlingar i K-samsök, verktyget för kulturarvsinstitutioner och organisationer som vill tillgängliggöra sin data för en bredare publik. Webbuställningen Skolplanschen är en av flera digitala utställningar som museet har byggt på K-samsöks API.
Bakgrund
Stadsmuseet har en stor samling skolplanscher från före detta Göteborgs Skolmuseum. Under arbetet med museets nya basutställning, Göteborgs födelse, väcktes frågan om vilken bild av den aktuella perioden av svenskt 1500- och 1600-tal som ges av planscherna i samlingen. Det vi fann visade sig vara ett utmärkt underlag till en utställning om hur skolan har sett på och delvis skapat den svenska historien, i en blandning av fakta och fiktion.
En utställning om skolplanscher
Webbutställningen ”Skolplanschen mellan fakta och fiktion” fokuserar på ett 40-tal planscher i ämnet svensk historia, tillverkade mellan 1867 och 1947. Utformning och material varierar från den klassiska modellen tryckt på papper fäst på papp, till rullplanscher i storformat eller tunna pappersark. Planscherna är fördelade på fyra teman: porträtt, händelser, miljöer och kartor. Här finns även ett rum som berättar om den svenska skolplanschens och vår skolsamlings historia. Utställningen finns även i en engelskspråkig version.
Skolplanscher var ofta pedagogiska och detaljerade, så att eleverna skulle kunna betrakta bilden och lära på egen hand. Men vem eller vad avbildades, hur, när – och varför? Motiven var noga utvalda för att illustrera en berättelse. Ofta användes reproduktioner av kända målningar, så att barnen fick en konsthistorisk lektion på kuppen. Planscherna skulle fungera utifrån en idé om varför en viss händelse var viktig, till exempel när Gustav II Adolf drog ut i 30-åriga kriget. Detta var en berättelse som då sågs som central för bilden av hjältekungen som en landsfader som tog sitt ansvar för rikets bästa, trots att han förstod att uppdraget skulle bli svårt.
Vad hade lyfts fram i en plansch med samma motiv om den tillverkats idag? Eller om 100 år?
Projektet
Utställningen bygger på en modell som tagits fram av Statens Museer för Världskultur, och som använts i utställningar på Världskulturmuseerna, på Helsingborgs museum samt i Stadsmuseets Staden och kapitalet (se gästblogg från 8/12 2015). Metadata och bilder läggs upp i museets föremålsdatabas och hämtas sedan till utställningen via K-samsöks-API. Ett administrationsverktyg låter oss lokalt sköta vad som hämtas ur databasen och hur det skall visas. Detta medför att utställningsbygget till stor del kunnat skötas av museets egen personal.
Men helt på egen hand hade vi inte klarat oss. Under arbetets gång har det varit ovärderligt att få råd och tips från andra med erfarenhet av utställningsmodellen, och ett enormt tack skall gå till Magnus Johansson på Världskulturmuseerna som tålmodigt stöttat oss med allt sitt kunnande. Vi vill också tacka K-samsöks personal för all hjälp med extra skördningar som under uppbyggnadsperioden, vilket underlättat stort när vi behövde se utfallet av justeringar och tillägg i utställningen.
Den “fysiska“ utställningen
Projektet startade som en digital utställning, men kom att inkludera en analog del, Skolplanschen mellan klassrum och vintage. Utställningsintendenterna blev – precis som så många skolbarn – fascinerade av planscherna och kunde inte motstå att visa några av dem på plats i museet. Resultatet blev en liten men ämnesmässigt bredare utställning än webbutställningen. Här visas ett antal vackra och spännande djur- och växtmotiv i miljöer med en västkustsk känsla, vid sidan av historiska bilder.
Lärdomar från projektet
Utställningsprojekt brukar resultera i kvantitativa och kvalitativa förbättringar av informationen om samlingarna. I detta fallet har 550 planscher nyregistrerats och ca 2300 poster setts över. I det arbetet har Riksantikvarieämbetets söktjänst Kringla varit en fantastisk resurs för att kunna tolka felstavade namn eller svårläst information i liggare och annan dokumentation. Ett stort tack skall gå till er andra museer med planschsamlingar i K-samsök!
En extra bonus med projektet har varit en ökad förståelse för den data vi skickar till K-samsök och hur vi gör det. Under arbetet har mappningen i sin helhet behövts ses över, och en del onödig eller felaktig data kunnat upptäckas och rensas bort.
Nästa steg blir, hoppas vi, en undersökning av vad våra besökare tycker om utställningen. Vad skulle kunna förbättras, förenklas eller förtydligas? Vad funkar – och vad funkar inte? För en webbutställning är ju ständigt under utveckling, inte minst innehållsmässigt – alltid redo att ta emot nya uppgifter.
Pernilla Karlsson, Göteborgs Stadsmuseum
