Hur ser det egentligen ut på den svenska marknaden när det gäller kulturföremål från krigs- och konfliktzoner? Går det att vara säker på att mynten du ropar in på nätauktionen inte grävdes upp häromåret och kanske rentav bidragit till att finansiera terrorism? Och varifrån kommer egentligen alla dessa så kallade ”vikingaföremål”?
I K-podd avsnitt 47 träffar vi juristen och konstvetaren Frida Larsdotter Lundgren och arkeologiska fyndspecialisten Ny Björn Gustafsson för ett samtal om hur ren den öppna svenska marknaden för kulturföremål egentligen är.
Frida Larsdotter Lundgren är huvudförfattare till den rykande färska rapporten “Svensk marknad för kulturföremål från krigs- och konfliktzoner: En riskanalys“ som släpps av polisens artskydds- och kulturarvsskyddsgrupp i samarbete med Brottsförebyggande rådet. I rapporten har hon undersökt hur omfattande den svenska marknaden är för riskföremål från fem utpekade länder. Bakgrunden till rapporten, som finansierats av Riksantikvarieämbetets FoU-medel är att FN pekat ut rovplundringen av kulturföremål som en delfinansieringskälla till terrorism.
Ny Björn Gustafsson är medarbetare på Riksantikvarieämbetet och har lång erfarenhet av att följa handeln med föremål med ursprung i Nordeuropa. Just nu arbetar han bland annat med att förbereda evenemangen Arkeologidagen och Kulturarvsdagen i augusti/september.
Läs nyheten om rapportsläppet på Polisens webbplats
Ladda hem rapporten direkt.
Podcast: Play in new window | Download
Subscribe: Apple Podcasts | RSS
