Och till sist… Örebro

Örebro slott. Foto: Okänd

Som vi skrivit om tidigare har vi under året gjort besök på olika håll i landet för att bredda våra kontaktytor och träffa kolleger som jobbar operativt med kulturarvsinformation på webben. Arbetet utgår från Riksantikvarieämbetets regeringsuppdrag att vidareutveckla K-samsök i samarbete med berörda myndigheter, institutioner och ideella organisationer. Vi (Johanna Berg och Johan Carlström) avslutade den 19 november den långa turnén med ett nionde dialogmöte på länsmuseet i Örebro. Vi träffade före­trädare för sex museer och arkiv, närmare bestämt:

• Arkivcentrum Örebro
• Sverige-Amerika Centret
• Vänermuseet
• Värmlands museum
• Örebro läns museum
• Örebro stadsarkiv

Vi presenterade, som vi brukar, K-samsök, Kringla, Europeana och Platsr samt berättade lite om hur vi ser på den tekniska utvecklingen i allmänhet. Vi visade också hur myndigheten arbetar med Flickr Commons och pratade om vad som är poängen med att synas på andras plattformar. Deltagarna berättade i sin tur om läget på respektive institution, och vi blev återigen påminda om hur mycket som kan göras även med små resurser. Det finns många sätt att stegvis “smådigitalisera“ och tillgängliggöra sina material, se t ex fulltexthandlingar och föreläsningar från Arkivcentrum i Örebro  och fotografier från Örebro stadsarkiv.

Bland frågor som diskuterades under mötet fanns en hel del som vi känner igen från tidigare träffar; rörande framför allt upphovsrätt och öppenhetsfrågor. Vi diskuterade databasstrukturer, metadata och olika sätt att öppna för dialog med användarna, och talade dessutom om bl a:

• Svårigheten att hitta det man behöver i arkivförteckningar och databaser, och bristen på “tolkar“ som skulle kunna förstå att en fråga om t ex “Jul“ måste besvaras genom outline-koden för  “Organiserad kult“.

• Hur Google indexerar, vad ett API är och hur den semantiska webben egentligen är tänkt att fungera.

• Behovet av statistik för webbesök/trafik för att vi ska kunna synliggöra nyttan och intresset för materialen (i relation till fysiska besök på arkiv/museum).

• Bristen på central samordning inom kulturarvs- och IT-fältet, som gör alla utvecklingsinsatser onödigt långsamma, dyra och ineffektiva.

Att alla institutioner är unika behöver inte ens sägas längre. För att komma vidare måste vi i stället fokusera på det vi har gemensamt. Utvecklingskraften ligger i konkreta samarbetsinsatser vars resultat kan göra nytta för många. I denna insikt kan vi också ansluta till en bredare professionell strömning som syns även i andra länders minnespolitik. Som Nick Poole, vd för brittiska Collections Trust, sa här om dagen;

Individually, we will not do what needs to be done. Together, we can achieve anything. We have to Fund imaginatively, Collaborate Creatively, Aggregate smartly and Build Openly! (läs hela inlägget här)

Vi på enheten för informationsutveckling är mycket nöjda med resultatet av våra nio träffar. Vi har mött stort intresse för frågorna och tagit del av värdefulla erfarenheter och idéer i alla typer av organisationer. Nu vet vi bättre än förut hur institutions­företrädarna ser på problem och möjligheter i den digitala utvecklingen, och vi vill tacka igen för att så många delat med sig så generöst av sina tankar. Intrycken kommer att ligga till grund för den återrapportering vi gör av vårt regeringsuppdrag, och finns förstås med också i det fortsatta utvecklingsarbetet. På nyåret 2011 går vi in i en ny dialogfas och planerar som bäst för ett antal tematiserade möten kring olika materialkategorier. Närmast handlar det om ljud, film och bildkonst. Vi återkommer!

>> Johanna Berg, verksamhetsutvecklare på Riksantikvarieämbetet