Gästblogg: Att hitta en hällmålning

Närbild på målning och tolkning. Foto: Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar.

Att hitta en hällmålning är inte alla förunnat. Åtminstone inte om man arbetar med hällbildsinventering i Västsverige. Ändå var det detta som jag fick tillfälle att uppleva en dag i början av maj, då en tidigare okänd hällmålning i Lyse sn, Bohuslän inventerades.

Jag har i flera år arbetat med att inventera och dokumentera hällristningar i Bohuslän och Dalsland. Under dessa år har jag tillsammans med min kollega Andreas Toreld lokaliserat ett par hundra nya hällristningsytor. Det infinner sig alltid en viss glädje när man gör ett nytt fynd, och om det är någon märkvärdigare ristning blir man nästan jublande glad. Därför var det en lite märklig känsla när jag först såg hällmålningen i Lyse.

Vi var i Lyse sn för att dokumentera de kända hällristningarna i socknen på uppdrag av “Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar“. När vi kom till Raä nr 142:1, en hällristning under ett klippöverhäng som varit känd sedan slutet av 1800-talet, hade vi inte en tanke på att vi skulle hitta en målning. Ristningar under klippöverhäng är inte direkt vanliga i Bohuslän, men desto mer intressanta. Bevaringsförhållandena där är ofta mycket bra, berget är ovittrat, ingen eller lite lav på berget, och de huggna linjerna är fortfarande, efter nära 3000 år, fortfarande vita. Detta gör att även mycket tunna huggningar, som man på “vanliga“ hällristningar sällan kan se, framträder. Därför var det med viss spänning vi kom till platsen. När jag stod och studerade ristningen på nära håll, sa jag till Andreas: -Jag tror det är målat här också.

Tommy kollar på hällbilderna. Foto: Andreas Toreld

Första tanken var att det inte var sant. En målning på en hällristning som varit känd i över 100 år, och ingen hade sett målningen? Dessutom, en hällmålning på en hällristning? Vem har hört tals om det? Osäkerheten kom krypande och den riktiga glädjen uteblev.

Någon dag senare fick vi möjlighet att studera en känd hällmålning i Bro sn, bara någon mil från vårt fynd. Detta är en av få hällmålningar som blivit funnen vid en ordinarie fornminnesinventering. Målningen i Bro är utan tvekan “äkta“. Den ligger på samma höjd som målningen i Lyse och föreställer enkla skepp. Efter att ha sett målningen i Bro började vi tro att också vårt nyfynd var “äkta“. Några dagar senare besiktigades vår målning också av professor Jarl Nordblad, som “bekräftade äktheten“.

Målningen vi hittade i Lyse är unik på flera sätt. Motivet är ett skepp av sen bronsålderstyp, eventuellt period IV-V. Skeppet är målat över ett ristat (hugget) hällristningsskepp av ungefär samma typ och ålder. Detta gör att målningen har en terminus post quem till ca 800 f. Kr. Det visar också att målningar är samtida med ristandet på hällar under bronsåldern, något som diskuterats tidigare. Den visar också att hällristningarna inte varit målade, utan att de vita huggna linjerna synts tydligt nog ändå, något jag hävdat tidigare. Om man generellt målat också ristningarna, så skulle färgen i ristningslinjerna varit kvar även på Lyse 142. Dessutom ser man på ristningen att de huggna linjerna fortfarande är ljusa mot den mörkare bergytan.

>> Tommy Andersson jobbar med digitalisering på Länsstyrelsen i Västra Götalands län