En fantastiskt kul sak hände oss här på Riksantikvarieämbetet förra veckan: Riksbankens Jubileumsfond beslutade nämligen att bidra med 500 000 kronor till digitalisering av det 7 000 sidor tjocka bokverket “Sveriges runinskrifter“, ett hett eftertraktat bokverk för många forskare och runintresserade – i och utanför Sverige. Tack vare att Riksbankens Jubileumsfond velat stötta projektet finns förutsättningar att skapa stor nytta för många forskare och runintresserade över hela världen!
Med en digitaliserad version av “Sveriges runinskrifter“, parad med webben som dominerande informationskanal finns nu helt nya förutsättningar att skapa en utvecklad infrastruktur och arena för global runforskning och för många intresserade att på olika sätt utveckla kunskapen om runstenarna!
Bokverket “Sveriges Runinskrifter“ efterfrågas idag av ett brett spektrum forskare – nationellt och internationellt – med språklig, stilhistorisk respektive landskapshistorisk inriktning. Men: Flera av banden är sedan länge slutsålda och är svåra att finna på bokmarknaden. Många bibliotek kan i och för sig erbjuda dem, men ofta bara som referenslitteratur som inte kan lånas hem. Därför har Riksantikvarieämbetet sett det som angeläget att en digital version skapas, som görs öppet och enkelt tillgänglig på Internet!
“Sveriges Runinskrifter“ är i sig en massiv insats som stöttats och utgivits av Kungl. Vitterhetsakademien. Arbetet grundlades av riksantikvarien Hans Hildebrand på 1880-talet och den senaste tryckta delen utkom 1981. Den tredje och avslutande delen av Gotlands runinskrifter har publicerats i en preliminär digital version på Riksantikvarieämbetets hemsida. Några områden väntar dock fortfarande på att bli behandlade i verket. Hit hör Norrlandslandskapen Hälsingland, Medelpad och Jämtland, men också Dalarna med sina särpräglade dalrunor från nyare tid.
Runinskrifterna är ett för norra Europa unikt språkligt, historiskt och konsthistoriskt material och har varit så ända sedan intresset för kulturarvsforskningen väcktes under 1600-talet. I svensk antikvarisk tradition utgör således runor ett klassiskt intresseområde. De svenska runinskrifterna, skriftbärarna och deras fyndsammanhang rymmer efterfrågad forskningsinformation, som till mycket stora delar finns samlad i verket “Sveriges runinskrifter“.
Digitaliseringsarbetet kommer att ske på Riksantikvarieämbetet, med en vetenskaplig bas i två forskningstjänster inom runforskningsområdet som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond, Vitterhetsakademien och Riksantikvarieämbetet. Arbetet kommer att knytas till flera andra ledande forskningsmiljöer på området, framförallt Uppsala runforum på Institutionen för nordiska språk vid Uppsala Universitet. Projektet tar sikte på att skapa en grund för en kraftfull infrastruktur för kulturarvsforskning.
Vi ser idag att en kunskapsplattform behöver utvecklas i flera steg, där både forskarintressena och informationens öppenhet och användbarhet är A och O. Det första stegen på denna väg är att:
1) digitalisera bokverket “Sveriges runinskrifter“ och göra det öppet tillgängligt via Internet för en global forskarpublik under 2011
2) utforma en modell och planera för att skapa en webbaserad, infrastrukturell plattform för forskning och kunskapsspridning om runinskrifter. Detta tar sikte på ett utvecklingsarbete under 2012.
>> Magnus Källström, fil dr och runforskare på Riksantikvarieämbetet
>> Lars Lundqvist, enhetschef på Riksantikvarieämbetet
Riktigt trevlig och välkommen nyhet. När man använt tex den danska sidan runer.ku.dk så har man verkligen märkt avsaknaden av en tillsvarande svensk sida. Jag hoppas denna satsning blir liknande och och att sidan kommer uppdateras aktivt med nya runfynd, uppdateringar med bilder etc. Skåne kommer alltså inte ingå i denna databas :(?
Vi tar tacksamt emot alla förslag på hur man ska utforma en bra tjänst. Som sagt, första steget är att skanna och tillgängliggöra SRI, sen kommer vi att lyssna noga vad som efterfrågas! Uppdateringar är ju en bra idé, frågan är hur exempelvis Runtextdatabasen och FMIS (Fornminnesinformationssystemet) ska hänga samman med SRI, hur ska användarna kunna tillföra information om inskriptioner, ska varje inskription/sten få en egen ”hemsida”, ja, det är några av de frågor som vi behöver ta ställning till. Och inte minst: Går det att ”länka” samman den danska databasen med den svenska? Runor, liksom det mesta av kulturarvet, känner ju inga gränser… Ös på med fler förslag!
Jag förmodar att tanken är att producera en pdf-version med en OCR-ad text ”under”, men jag antar att pengarna inte räcker till en manuellt kontrollerad textversion. Har ni funderat på att ta in frivillig hjälp med korrekturläsningen? Förmodligen finns det rätt många runintresserade som skulle kunna tänka sig att hjälpa till.
tty: Helt rätt.
Tanken att öppna upp för en större community att bidra till kvalitetshöjning i ordets bredaste bemärkelse (korrektur, bild, video etc) finns absolut med. Och är mer angeläget nu när du ställer frågan! Vi vet att det finns en stor och engagerad grupp runintresserade!
Frågan är hur man gör korrtexten tillgänglig (via webben) och hur man sparar ner den granskade texten. Det är en av de saker vi ska lösa under nästa år. Förhoppningen är att vi rent av har nåt på gång redan under nästa år men jag törs inte lova något. Vi kommer att rapportera löpande om projektet här på k-blogg och jag hoppas att vi kan vara mer specifika än vad jag är nu. /LL
När jag införskaffade de flesta delarna av bokverket i mitten av 90-talet (de flesta fanns fortfarande att köpa nya) har jag för mig att en del om Hälsingland varit på gång länge redan då, men åren går och går… vad är det som gjort att den inte kommit ut? Slut på pengar? Författaren bortgången under arbetets gång? Eller vad?
Hej Olof
Marit Åhlén som då arbetade vid Runverket förberedde en utgåva av Hälsinglands runinskrifter. Bland annat skrev hon – som du kanske redan känner till – en översiktlig artikel ”Runinskrifter i Hälsingland” i Bebyggelsehistorisk tidskrift 27 (1994). I den finns alla kända inskrifter i detta landskap samlade, även om det har tillkommit en del nya tolkningsförslag sedan dess.
I samband med digitaliseringen av de utgivna delarna av Sveriges runinskrifter kommer vi att diskutera hur en fortsatt utgivning skulle kunna se ut.
Hälsningar
Magnus