Hållbar stadsutveckling – den kulturella dimensionen

Fyra myndigheter i samverkan (Riksantikvarieämbetet, Boverket, Arkitekturmuseet, Formas) i samarbetet med Delegationen för hållbara städer, Mångkulturellt centrum i Botkyrka och Västra Götalandsregionen arrangerade seminariet där jag och Camilla Altahr-Cederberg representerade Förvaltningsavdelningen. Frågorna berör också vårt arbete i arbetsgruppen Sustainable Historical Towns (SuHiTo)- hållbar stadsutveckling genom att ta till vara historiska städer och deras kulturvärden, EU-projektet Co2ol Bricks som arbetar med kunskap kring varsam energieffektivisering i kulturhistoriska byggnader samt analys av klimatförändringarnas påverkan på kulturhistorisk bebyggelse.
Diskussionen hölls både på en politisk nivå med “Agenda 21 for culture“ som referensram -ställningstagande till vad kulturen representerar och kulturen som en egen drivkraft i hållbar utveckling snarare än en del av ekonomi, social dimension och miljö – och på en praktisk nivå med exempel från olika delar av landet.
Som vanligt är det praktiken som jag har lättast för att ta till mig och som jag tilltalas av. Jag vill framförallt lyfta fram tre punkter ur programmet. Stena Fastigheters verksamhet Relationsförvaltning som är ett eget varumärke. Jorunn Rådberg visade hur man med olika kulturella projekt och medbestämmande kan få de boende att trivas och utveckla sin egen boendemiljö. Framförallt viktigt i en belastad miljö som exemplet i miljonprogrammet Fisksätra som sliter med sin egen identitet och självkänsla.
Landets enda arkitekturkonsultent, Mia Svennberg från Göteborgs stad, visar hur man aktivt kan göra barn delaktiga i den fysiska planeringen som är hennes uppdrag. Genom tydlighet, förankring och genomförande med små “mikroprojekt“. Den nyligen publicerade Barnkonsekvensanalys redovisar verktygen som tagits fram för att möta de mål som Göteborg har formulerat om en socialt hållbar stad och om att all stadsutveckling ska ske utifrån ett barnperspektiv.
Kristoffer Nilsson som är arkitekt på Helsingborgs stad visade planeringen av området H+ som är det södra hamnområdet. Jag blev glatt överraskad hur radikalt de arbetar med stadsplanering genom att i motsättning till alla andra sjönära planeringsområden inte börja med att göra en masterplan och manglar ut bostadsrätter. Här planerar de långsiktigt genom att “lyssna“ till platsen och planlägga ett antal insatsområden och händelser som får definiera hur utvecklingen sedan går vidare. Ett exempel på detta går av stapeln 17/12 och heter Smackbang in i samhället! i samarbete med bl.a. Riksutställningar.
Dagen avslutades med en välartikulerad och engagerad paneldebatt som var lite för lång, tycker jag. Jag hade önskat ett ännu mer aktivt deltagande från publiken eftersom den representerade “redan frälsta“ som aktivt arbetar med frågorna. I övrigt var det ett intressant och väl modererat seminarium enligt min mening.