Sedan ett 20-tal år produceras allt mer digital, arkeologisk information på utgrävningar. Även den antikvariska ärende- och fyndhanteringen är mer eller mindre digital idag. Den här omställningen från analogt till digitalt arbetssätt har lett till en mångfald av olika system, hos olika aktörer. Digitaliseringen har drivit på ett behov att se över dagens ansvarsroller och lösningar så att en högre grad effektivitet kan uppnås. Det har länge varit uppenbart att det behövs ett omtag för att det digitala materialets potential kan frigöras genom att bli mer tillgängligt och användbart.
Problemen är inte systemen i sig. Ett stort bekymmer är att informationsutbytet mellan systemen fungerar dåligt eller inte alls. Ett annat problem är att informationen bara kan användas inom respektive institution. Det finns även exempel på snarlika system som gör ungefär samma sak, vilket innebär onödiga drifts- och förvaltningskostnader. Den slutsats många drar idag är att det vi ser är symtom på bristen av en gemensam karta över ansvar och roller för digital arkeologisk information. Huvudaktörerna här är Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna, museerna och arkeologiutförarna.
Riksantikvarieämbetet har därför med stöd av KTH tagit initiativ till att försöka lägga grunden för ett brett och hållbart samarbete mellan inom det ”arkeologiska systemet”: Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna, undersökande aktörer och museer. I slutet av förra året genomfördes en studie som kan sägas vara en skanning av vad som gjorts av olika aktörer för att komma tillrätta med situationen.
I förrgår (29/2 2012) presenterades resultatet av detta första steg. Peter Krantz – som jobbat tillsammans med KTH ECE – har kartlagt huvudprocesserna inom området samt fångat upp några av de initiativ som tagits för att reda i dagens situation, med parallella system och dubbelarbete.
Målet med träffen igår var att gemensamt kartlägga förbättringsområden och även identifiera de hinder som finns. Ett annat syfte var att deltagarna skulle träffa varandra för att kunna bilda ett starkt nätverk för framtida arbeten.
Om man ska sammanfatta resultatet med några ord så finns en betydande samsyn kring behoven av nya synsätt kring informationen, nya arbetssätt, interoperabilitet och samordning.
Det som nu gjorts i denna förstudie ska ses som ett första steg för att snabbt få en koll på vad som är gjort och börja bygga ett nätverk för framtida, öppna samarbeten.
Så fort som materialet är sammanställt lägger vi ut det här!
Planen nu är att utifrån resultatet av förstudien analysera hur arbetet bör gå vidare. Har du några frågor eller vill bidra på ett eller annat sätt, hör gärna av dig!
(Deltagare på workshopen: Peter Krantz, konsult och processledare, Daniel Löwenborg, Uppsala universitet, Julie Melin, SHM, Henrik Zedig, länsstyrelsen i Västra Götaland, Ambjörn Naeve, KTH, Henrik Summanen, RAÄ, Malin Blomqvist, RAÄ, Håkan Thorén, RAÄ UV, Karl-Oskar Erlandsson, länsstyrelsen i Kalmar, Henrik Svensson, KTH och Lars Lundqvist, RAÄ. Stort tack till er som ställde upp med alla era kunskaper och erfarenheter!)
>> Lars Lundqvist, informationsavdelningen, Riksantikvarieämbetet  || lars.lundqvist@raa.se
Underbart att läsa om det här – ett steg i rätt riktning! Det finns en massa viktig digital arkeologisk data därute, men den måste tillgängliggöras och bevaras på något sätt. Att försöka göra de olika systemen mer konsekventa och interoperabla är därför ett värdefullt mål i detta avseende.
Behovet av detta har funnits länge! Men det är kanske först nu först som det finns utrymme att börja arbeta på en lösning?
Hur är det med den digitala långtidslagringen mm, var den uppe? I alla fall RAÄ och de statliga museerna måste förhålla sig till RA:s regelverk och lagringsformat. Här har Digisam en uppgift att förmedla kontakter inte minst till det E-delegationen gör!
Den digitala långtidsfrågan är alltid uppe! Och även att man ska följa RA:s regelverk och lagringsformat. Digisam är en viktig spelare, så klart!