Efter mitt senaste blogginlägg började jag förbereda det första mötet med gruppen i Visby och gruppen i Stockholm. Jag visste lite om vilka avdelningar och inriktningar de medverkande kom från (Materialguiden, Vitterhetsakademien, Fornminnesregistret, etc). Däremot visste jag inte vilken typ av personer jag skulle träffa. Det påverkade naturligtvis hur det skulle gå för dem att skriva på Wikipedia, och därmed för om projektet skulle lyckas.
Det hade inte varit idealiskt med två grupper Wikipedia-skeptiker. Men jag vet att Wikipedia är tillräckligt svårgreppbart för att många ska tycka att det finns annat att lägga tid på. Att många av de skeptiska jobbar på myndigheter låg inom rimlighetens gräns, om man säger så.
Visbydelen av pilotgruppen (från vänster): Kenth Klasén, Helen Simonsson, Lennart Guldbrandsson (Wikipedian in Residence), Stefan Lindgren, Per Lindqvist, Maria Urberg, Magnus Källström och Ingela Chef Holmberg. Foto: Johan Carlström
Under mötet i Visby hade jag en ganska lös planering, eftersom jag visste att det skulle komma mycket frågor. Det brukar det nämligen alltid göra. Men inte nog med det: pilotgruppen hade blivit större, eftersom det fanns flera nyfikna. Vi pratade om allt ifrån Wikipedias historia till dess fem grundprinciper och vidare till våra förhoppningar på det här projektet. Snart fick jag höra om medarbetarnas syn på Wikipedia som en naturlig del av arbetet, och det var inte bara Riksantikvarieämbetet. För forskare blev det åtminstone i Tyskland en del av ”vad man gör” som forskare inom vissa ämnesområden. Jag fick höra om några kollegor inom universitetsvärlden som använde Wikipedia som examinationsform. Och en del hade redan börjat redigera i artiklarna!
Stockholmsdelen av pilotgruppen (från vänster): Johan Carlström (projektledare), Lennart Guldbrandsson (Wikipedian in Residence), David Larsson, Eva Enhus, Eva Tranaeus och Jonas Widhe. Foto: Karin Schibbye
Så kom nästa grupp: Stockholmsgänget. Inför mötet började jag fundera på om jag fått silkesvantesgruppen först. Men när mötet väl började skingrades oron. Deltagarna använde Wikipedia regelbundet, såg det som en naturlig samarbetspartner och ställde många frågor. En del frågor var kritiska – men hade de inte varit det hade jag blivit orolig. De kritiska frågorna är ett tecken på engagemang. Dock hettade det aldrig till, utan tonen var så glad och förväntansfull att jag nästan började fundera på vad jag kunde bidra med.
Sedan mindes jag våra respektive förväntningar och att vi gemensamt satt upp följande mål:
* de ska skapa varsitt konto
* de ska göra omkring tio redigeringar i existerande artiklar. Det behöver inte vara så avancerade ändringar eller tillägg, utan bara för att vänja sig vid att redigera.
* de ska skriva en ordentlig artikel från början.
Som tidigare sa vi att vi kommer att utgå ifrån Projekt kulturarv.
De uppgifterna kommer de säkert att behöva mitt hjälp och stöd med. Men å andra sidan, jag skulle inte bli förvånad om jag blir förvånad igen.
>> Lennart Guldbrandsson är Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet.
Ett svar