Publicerat

I slutet av oktober förra året öppnade Etnografiska museet sin nya basutställning “Magasinet – en etnografisk skattkammare“. I en utställning med mer än 6000 föremål är det svårt att finna plats för beskrivande texter. Och snart sagt omöjligt att skriva nya texter om varje objekt. I utställningen Magasinet – en etnografisk skattkammare har problemet lösts då vi skapat en webbapplikation som använder K-samsök. En besökare kan låna en surfplatta på museet, eller ha med dig en egen, och genom applikationen ta del av informationen i museets databas. Eller så kan man sitta hemma vid datorn och utforska.

Exempel på hur en av de lådor som kan dras ut i utställningen visas, K05- Gissa tanden.

Som ett första steg är applikationen anpassad för surfplattor och datorskärmar. Besökaren får fram bilder, filmer och texter om de olika teman som varje monter representerar och kan sedan gå ner på föremålsnivå och studera detaljbilder och arkivhandlingar. Här finns beskrivningar av de enskilda föremålen med uppgifter om ursprung, användning och förvärvsomständigheter.

I nästa steg – förutsatt att besökarna tycker att det fungerar – vill vi komplettera med en sökfunktion, en frågesport samt öppna upp för dialog. Vi vill att besökarna ska kunna lämna kommentarer och på så sätt öka den befintliga informationen. Och vi planerar att anpassa applikationen för mobiltelefoner. En sådan applikation ska kunna användas också i andra utställningar på Världskulturmuseerna – och potentiellt på vilket museum som helst som har sin information i K-samsök.

Exempel på föremålspresentation, ett bälte från Zimbabwe i V05.

Parametrar och mappning
I stort sett all text och bild som du kan ta del av hämtas alltså från K-samsök. Undantaget är kartan där vi, precis som Kringla, använder Google maps. Eftersom Etnografiska museet tills nyligen var den enda informationsförsörjaren av utställningar och filmer till K-samsök har vi inte haft någon annan att jämföra med när vi gjort mappningen. Vi blev tvungna att fatta en del snabba beslut, skapa och namnge nya tjänster och dataelement och framtiden får utvisa hur kloka dessa blev.

Utställningen består av 21 delutställningar. Dessa delar har vi mappat som händelser (itemType=exhibition, serviceName=exhibitionpart) och som relation till själva utställningen har vi använt “är del av“ (isPartOf). Man kan jämföra med Andra världskriget som också kan sägas bestå av flera olika delhändelser (“Landstigningen i Normandie“, “Belägringen av Leningrad“, “Slaget vid Aachen“, osv). Varje delutställning består i sin tur av ett antal monterdelar (itemType=exhibition, serviceName=showcase). Totalt består utställningen av ca 200 delhändelser. De föremål och fotografier som finns med i utställningen är länkade med relationen “närvarade vid“ (WasPresentAt).

Till utställningen gjordes 10 filmer och ambitionen är att vi ska göra fler (sedan den 11 mars finns en ny film på plats i intro-delen!). Ett problem var att de enda parametrarna för mappning av media gällde bilder (thumbnail, lowres och highres). Det är någon som K-samsök kommer att lägga till i kommande protokoll men för att kunna använda filmerna i applikationen redan nu valde vi att mappa länken till filmen som highres.

Exempel på hur en del av utställningen presenteras. Det här är monter S - Öronbedövande tystnad i vilken man finner musikinstrument.

Webbläsare
I nuläget är minimikrav för applikationen Safari (MacOS eller iPad), Firefox 4.0 eller Google Chrome. Använder du en dator rekommenderar vi att du använder helskärmsläget. Applikationen går att använda i en smartphone men den är ännu inte anpassad för detta och en del äldre webbläsare för smartphones klarar inte alla funktioner. Om dina insticksmoduler i Firefox är inaktiverade kan du inte se videofilmer i appen (du aktiverar dessa genom verktyget ”tillägg” i Firefox).

Några erfarenheter
En stor fördel med applikationen är att besökaren nu har möjlighet att få information om vartenda ett av de 6000 föremålen i utställningen. En nackdel är att vi ännu inte har en komplett digitalisering av alla föremålen och att det därför fattas mycket information och det förekommer felaktigheter i databasen. När informationen blir synliggjord i applikationen blir detta ibland en plågsam påminnelse om hur mycket som finns kvar att jobba med i databasen men det blir samtidigt en morot för oss.

En annan fördel är att vi nu har möjlighet att komplettera alla våra basutställningar med varianter av den här applikationen. Vi har i den här utställningen valt att låta besökaren orientera sig via en planritning och via bilder av montrarna men man kan också tänka sig helt andra sätt. Istället för planritningar och monterbilder kan man tänka sig helt andra illustrationer som får representera utställningens delar och guida besökaren fram till föremålen. Och vi är väldigt intresserade av att samverka med andra som vill bygga vidare och utveckla en sådan här applikation för sina utställningar. Det skulle vara enkelt att återanvända koden för ett annat museum förutsatt att man mappar utställningar på samma sätt som Etnografiska museet har gjort.

>> Magnus Johansson, digitaliseringskoordinator, Världskulturmuseerna
>> Wilhelm Lagercrantz, Webbutvecklare