När Giorgio Vasari dog 1574 i Florens efterlämnade han en stor samling teckningar, som fram till våra dagar gäckat och fascinerat konstvärlden. I höst, efter flera års samarbete med Louvren – där också Riksantikvarieämbetet har bidragit – ställer Nationalmuseum ut ett hundratal teckningar man länge trott var från Vasaris samling. Nya analyser kommer delvis till en annan slutsats.
Inför utställningen har Nationalmuseum och Louvren tillsammans gått på djupet med en av konsthistoriens märkligaste samlingar. I fokus för utställningen Giorgio Vasaris teckningar står inte Vasaris eget konstnärskap. Istället visas en unik samling teckningar av andra italienska renässanskonstnärer. Rafael, Sandro Botticelli och Sofonisba Anguissola är några av dem.
– Vasari gjorde under sin livstid en mytomspunnen sammanställning av teckningar av renässanskonstnärer. Traditionellt vet vi väldigt lite om samlingen. Men myterna har vuxit under århundraden…, säger Carina Fryklund, som är intendent på Nationalmuseum och som tillsammans med sin kollega på Louvren Louis Frank ansvarar för utställningen.
Vasari – Mångsysslare och konsthistoriens fader
Giorgio Vasari är ett okänt namn för dagens breda allmänhet. I 1500-talets Italien var han dock en framträdande kulturpersonlighet. Han var både konstnär och arkitekt – bland annat utformade han Uffizierna i Florens, byggnaden som idag rymmer ett av världens mest kända konstmuseer.
Dessutom var han en begåvad författare. Med boken Berömda renässanskonstnärers liv, som kom ut första gången 1550, lade han grunden till modern konsthistoria. Boken används fortfarande som kurslitteratur inom konstvetenskap, berättar Carina Fryklund.
– Vasari var den förste som systematiskt samlade in material till sina konstnärsbiografier. Han reste runt i Italien och gick grundligt till väga. Hans bok har bidragit till vår tids konstnärsmyt om Michelangelo och da Vinci, säger hon.
Stor samling teckningar… som försvann
Lika känd som Vasaris konsthistoriska bok blev hans konstsamling. Under sin livstid sammanställde Giorgio Vasari hundratals teckningar av kända italienska konstnärer verksamma under 1300–1500-talet. Han sorterade och satte in teckningarna i album, som han kallade Libro de’ Disegni – Boken med teckningar.
Efter Vasaris död i slutet av 1500-talet försvann albumet med alla teckningar. Snart uppstod en mytbildning. Var finns teckningarna? Har den här teckningen verkligen tillhört Vasaris samling? Ända fram till våra dagar har konstsamlare och forskare försökt att återfinna och identifiera Vasaris teckningar.
Av tradition har cirka femhundra upphittade teckningar ansetts tillhöra Vasaris ursprungliga samling. Att så många som 85 av dessa teckningar ägs av Nationalmuseum kan tillskrivas diplomaten och konstsamlaren Carl Gustaf Tessin som under sin tid som ambassadör i Paris på 1740-talet köpte dem på auktion
Ny forskning visar att många teckningar inte är Vasaris
Utställningen, som bygger på helt ny forskning – bland annat stilistiska analyser av de ornamenterade inramningar som Vasari gav varje teckning – har resulterat i en omvärdering av många av teckningarna.
De nya analyserna visar att av de cirka femhundra teckningarna som ansetts tillhöra Vasari är det endast ett trettiotal som med säkerhet kan knytas till honom. Många av de teckningar som vi hittills trott härrör från Vasari kan vi nu istället tillskriva en annan konstsamlare från 1500-talet, Niccolò Gaddi, berättar Carina Fryklund.
– Vi har tagit fram nya kriterier för att särskilja Vasaris teckningar från andra samlingar. Vi vill hitta teckningar som faktiskt tillhört honom. Det är mycket prestige inblandat, säger Carina Fryklund.
Riksantikvarieämbetet bidrar med analyser
Nationalmuseum har också velat öka kunskapen om den kreativa processen bakom teckningarna och beskriva hur de olika renässanskonstnärerna arbetade. Riksantikvarieämbetet har därför hjälpt till med materialtekniska analyser.
Exempelvis har samtliga teckningar dokumenterats, bland annat med IR-teknik och röntgenfluorescens. Det är beröringsfria metoder som avslöjar exempelvis vilka pigment och grunderingar som användes men också eventuella förändringar av teckningarna. Resultaten från analyserna kommer att presenteras för museipubliken i ett föredrag.
– Vi vet att det finns ett stort intresse för olika tekniska analyser som kan visa och ta fram dolda ledtrådar om konst. Vårt analysarbete utgör en perfekt möjlighet att berätta om Vasaris samling till alla museibesökare, säger Tom Sandström vid Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium.
Mannen med två ansikten
Analyserna berättar om konstnärens teknik och tar fram ledtrådar som döljer sig under ytan. Synligt för ögat är huvudet av en äldre man på gul bakgrund.
Detalj från teckning av Davide Ghirlandaio (1452-1525). Synligt för ögat är huvudet av en äldre man på gul bakgrund. Analys med XRF – en metod som kan kartlägga förekomsten av olika grundämnen – visar att teckningen är utförd med ett metalstift av silver. Fotografering med IR visar att konstnären ritat över huvudet av en yngre man tecknat med ett metalstift av tenn.
Foto: Cecilia Heisser, Nationalmuseum. XRF: Tom Sandström, Riksantikvarieämbetet.
Hyllning till teckningskonsten
Nationalmuseums Carina Fryklund ser mycket fram emot utställningen. Trots att Nationalmuseum har en teckningssamling i världsklass, har museet inte genomfört en lika stor utställning med teckningar tidigare. Jämfört med måleri har teckningar ett annat, mer intimt uttryck, säger Carina Fryklund.
– Vasari själv pratade om teckningskonsten som grund för alla andra konstarter. Vi hoppas att utställningen ska hjälpa besökare att få upp ögonen för teckningskonsten, säger Carina Fryklund.
Pågår i Stockholm fram till januari 2023
Utställningen på Nationalmuseum omfattar totalt 85 verk. Merparten av verken ägs av Nationalmuseum och Louvren, men även lån från British Museum ingår.
Utställningen pågår 6 oktober 2022 – 8 januari 2023.
