I projektet ”Räkna med museerna” lyfter Riksantikvarieämbetet forskning och exempel på museers verksamhet inom olika områden för att visa deras relevans i samhället. I den här artikeln redogör vi för forskning om hur museibesök och kulturarvsplatser kan utgöra en resurs för skolan.
Museer har länge varit viktiga platser för kunskapsinhämtning och lärande. Under 1900-talet, och i synnerhet under den senare delen av seklet, kom museerna att fokusera alltmer på sin utbildande roll. Utöver att tillgängliggöra kulturarv började de utveckla verksamhet som särskilt riktades mot skolan (Geerts, Depaepe och Van Nieuwenhuyse, 2024).
Svensk och internationell forskning om skolbesök på museer
I denna artikel lyfts svensk och internationell forskning om fysiska skolbesök på museer. Utöver museer behandlar vissa delar av forskningen även ”kulturarvsplatser”. Med detta avses både kulturhistoriska lämningar och minnesplatser som kan ligga i anslutning till museer eller guidas av museipersonal eller lokala guider (Stolare, Ludvigsson och Trenter, 2021).
De studier som ligger till grund för denna artikel är av olika slag: det rör sig både om forskningsöversikter, vetenskapliga artiklar, avhandlingar och rapporter från myndigheter eller forskningscentrum. Merparten av studierna undersöker hur museer och kulturarvsplatser används inom grundskolan. Sammanställningen omfattar också en artikel om museer och förskolor och en artikel om hur konststudenter på universitet besöker konstmuseer.
Museer är alternativa lärandemiljöer för skolan
Aktuell forskning konstaterar att museer i allt större utsträckning betraktas som ett komplement till skolans ordinarie klassrumsundervisning (Todino och Campitiello, 2025; Geerts, Depaepe och Van Nieuwenhuyse, 2024). I den svenska kulturarvspropositionen från 2017 beskrivs kulturarvsinstitutioner och museer som ”alternativa lärandemiljöer för skolan” (prop 2016/17:116, s. 78), och utländska forskare har på liknande sätt benämnt museer som ”platser för informellt lärande” (Liu, Chen och Luo, 2024).
Vissa forskare menar dock att museer inte bör betraktas som ett komplement till den konventionella klassrumsundervisningen, utan som en resurs i sin egen rätt (Almqvist Nielsen, 2025).
Museer kan stärka elevers ämneskunskaper
Även om det i nuläget saknas vetenskapligt stöd för att hävda en direkt koppling mellan undervisning på museer och stärkta ämneskunskaper pekar internationella forskningsöversikter på att museer kan stödja utvecklingen av ämnesspecifika kunskaper i skolan.
Flera studier rapporterar positiva resultat inom naturvetenskapliga ämnen som biologi, fysik och miljökunskap, där naturrelaterade museer och ”vetenskapscenter” [”science centers”] har stärkt elevers förståelse av naturvetenskapliga fenomen och miljöfrågor (Andre, Durksen och Volman, 2017; Liu, Chen och Luo, 2024; Sahani och Prakasha, 2024). Vetenskapsmuseer [science museums] kan hjälpa elever att lära sig nya saker genom att interagera med teknologi, datorprogram och digitala modeller (Andre, Durksen och Volman, 2017).
Konstmuseer och konstbaserade museiprogram har på liknande sätt använts för att förbättra kunskaper i bildämnet (Sahani och Prakasha, 2024). På dessa museer kan barn och skolelever få möjlighet att göra kopplingar mellan sina idéer och konstnärligt skapande (Andre, Durksen och Volman, 2017).
Historiska eller naturhistoriska museer kan ge upphov till lärande genom att barn får ta del av stora berättelser och tillgodogöra sig kunskap kopplad till större historiska sammanhang. Dessa museer är enligt forskningen effektiva för att kombinera historieberättande, lek och utforskande aktiviteter (Andre, Durksen och Volman, 2017).
Museer stärker kritiskt tänkande
Aktuell forskning pekar också på att museiundervisning kan stärka skolbarns kritiska tänkande (Sahani och Prakasha, 2024; Re, 2021; Kisida, Bowen och Greene, 2016; Bowen, Greene och Kisida, 2014) och ”metakognitiva” kapacitet, det vill säga deras förmåga att reflektera över sina egna mentala processer (Sobel, Stricker och Skolnick Weisberg, 2022; Stolyarov, 2021; Sims, 2018).
Museer möjliggör sociala och emotionella ingångar till kunskap
Ett genomgående tema i forskningen är att undervisning på museer och kulturarvsinstitutioner inte bara kan leda till kognitivt lärande – det vill säga lärande som baseras på logiskt tänkande – utan även stärker elevers sociala, emotionella och kreativa förmågor.
Historisk empati
Studier pekar på att undervisning på museer kan förbättra barns empati. I en ny avhandling om skolbesök på kulturarvsplatser och museer drar pedagogen Lena Almqvist Nielsen slutsatsen att besöken ger elever möjlighet att utveckla historisk empati, det vill säga förmågan att känslomässigt och intellektuellt relatera till människor i det förflutna. Detta kan i sin tur hjälpa dem att förstå människor som lever idag (Almqvist Nielsen, 2025). Kopplingen mellan museibesök och historisk empati har även framhävts i internationella studier (Geerts, Depaepe och Van Nieuwenhuyse, 2024).
I en svensk artikel om hur kulturarvsplatser används inom skolan pekar forskare på att sådana platser möjliggör en ”förkroppsligad förståelse av historien” som aktiverar ”ett brett spektrum av sinnen” hos eleverna (Stolare, Ludvigsson och Trenter, 2021, s. 266). I en studie av skolklasser som besöker minnesplatser och museer om Förintelsen argumenterar författarna på liknande sätt för att dessa platser gör att historien blir ”levande” för eleverna (Flennegård och Mattsson, 2021).
Sociala färdigheter och språkliga förmågor
Flera studier har framhållit att besök på museer inte bara kan förbättra elevers samarbetsförmåga och sociala färdigheter (Sahani och Prakasha, 2024; Liu, Chen och Luo, 2024; Hood, 2017), utan även stärka deras motivation för att studera och lära sig nya saker.
Annan forskning framhåller att museibaserad utbildning även utvecklar barn och ungdomars språkliga förmågor. Museirelaterade projekt kan inte bara göra att eleverna får ett större ordförråd (Insulander och Öhman, 2021) utan även förbättrade kommunikativa förmågor – exempelvis förmågan att tala inför andra personer (Andre, Durksen och Volman, 2017; Hood, 2017).
Kulturellt kapital och demokratisk bildning
Enligt en brittisk forskningsöversikt kan undervisning på museer stärka elevernas ”kulturella kapital”, vilket innebär bättre förutsättningar längre fram i livet (Hood, 2017). Som Riksantikvarieämbetet konstaterar i en rapport från 2020 erbjuder museer och arkiv lärandemiljöer där begrepp som demokrati, alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet kan diskuteras på ett konkret sätt (Riksantikvarieämbetet, 2020). Flera internationella studier har på liknande sätt uppmärksammat att museer kan stärka skolbarns engagemang som aktiva medborgare och förbereda dem för att delta i ett demokratiskt samhälle (Gómez-Hurtado, Cuenca-López och Borghi, 2020; Marcus, Stoddard och Woodward, 2012).
Museer gör historien levande
Inom forskningen framhävs det ofta att museer och kulturarvsinstitutioner ger elever möjlighet att ta del av historia och kultur på ett mer konkret eller ”levande” sätt än konventionell klassrumsundervisning. Till skillnad från den ordinarie klassrumsundervisningen, där fokus ligger på läsande och abstrakt tänkande, erbjuder museerna en pedagogik där eleverna får ta del av materiella inkarnationer av historien (Todino och Campitiello, 2025).
I en svensk artikel om hur kulturarvsplatser används inom skolan pekar forskare på att dessa möjliggör en ”förkroppsligad förståelse av historien” som aktiverar ”ett brett spektrum av sinnen” hos eleverna (Stolare, Ludvigsson och Trenter, 2021, s. 266). I en studie av skolklasser som besöker minnesplatser och museer om Förintelsen argumenterar författarna på liknande sätt för att dessa platser gör att historien blir ”levande” för eleverna (Flennegård och Mattsson, 2021).
Föremålsbaserat lärande
Flera forskare har beskrivit den pedagogik som möjliggörs genom museernas samlingar som ”föremålsbaserat lärande” (Larsson 2025; Marcus, Stoddard och Woodward, 2012). Som förvaltare av fysiska föremål stimulerar museer och kulturarvsinstitutioner ett sinnligt lärande där eleverna får använda hela kroppen (Nofal och Alqaydi, 2026; Todino och Campitiello, 2025; Stolare, Ludvigsson och Trenter, 2021; Marcus, Stoddard och Woodward, 2012).
Inom forskningen om museer och skolor benämns denna typ av lärande ofta som ”multisensoriell” (Nofal och Alqaydi, 2026; Luo, Doucé och Nys, 2026; Todino och Campitiello, 2025; Levent och Pascual-Leone, 2014).
Fysisk beröring skapar engagemang
I sin avhandling om historieundervisning på museer understryker pedagogen Patrik Johansson det materiella kulturarvets pedagogiska potential. ”Genom att fysiskt beröra och utforska föremål kan elever fylla dem med egen mening”, skriver Johansson. ”Den som haft möjlighet att observera en elevgrupp utforska arkeologiska föremål på ett museum inser vilket engagemang kontakten med materiell kultur kan skapa” (Johansson, 2019, s. 112–113).
Samarbetet mellan museer och skolor måste förbättras
Även om forskningen visar att museer och skolor vill samarbeta med varandra pekar ett flertal studier på att detta samarbete ofta är otillräckligt. Enligt en rapport från Riksantikvarieämbetet saknas i många fall strukturer som möjliggör långsiktig samverkan (Riksantikvarieämbetet, 2020). Även om museerna genom politiska direktiv och utvecklingsmedel uppmanas att utgöra en resurs för skolan påpekar en studie från Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik att det i stor utsträckning saknas motsvarande uppmaningar till skolan i (Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik, 2018).
En svensk artikel konstaterar att museipedagoger och lärare ofta har olika utgångspunkter: medan det viktigaste för pedagogerna är att eleverna känner att utställningarna är relevanta för dem vill lärarna att museibesöken ska ha en tydlig koppling till skolans läroplan (Insulander och Öhman, 2021). Denna bild bekräftas av en forskningsöversikt som menar att kulturarvsinstitutioner och skolor har delvis olika målsättningar: medan museerna erbjuder ett informellt lärande utifrån sina samlingar är skolans undervisning bunden till läroplan och specifika mål (Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik, 2018).
Internationella studier pekar på liknande problem. Enligt en ny forskningsöversikt hindras ett fungerande samarbete ofta av ömsesidiga missuppfattningar och motstridiga förväntningar mellan lärare och museipedagoger (Geerts, Depaepe och Van Nieuwenhuyse, 2024). En artikel som granskar hur konstmuseer kan användas som resurs för skolan konstaterar att museer och skolor ofta saknar en gemensam agenda (Song med flera, 2025).
För att förbättra samarbetet har forskare föreslagit formaliserade sammanhang där museipedagoger och lärare kan mötas för att lära sig av varandras kunskaper, praktiker och förhållningssätt (Geerts, Depaepe och Van Nieuwenhuyse, 2024). Andra har argumenterat för att museerna måste bli bättre på att anpassa sina aktiviteter till skolans styrdokument (Hood, 2017). För att bli effektiva måste museibesök både ha en tydlig koppling till den aktuella undervisningen och om möjligt förankras i befintliga läroplaner (Soto-Gonzáles, Huerta och Rodríguez-López, 2025; Gómez-Hurtado, Cuenca-López och Borghi, 2020; Hood, 2017).
Tillgången till museer är ojämlik
Flera forskare menar att skolors museibesök kan bidra till ökad jämlikhet bland barn och unga (Todino och Campitiello, 2025; Hood, 2017). Samtidigt uppmärksammar forskare i såväl Sverige som utlandet att skolornas tillgång till museer är ojämlik. Elever på landsbygden eller från områden präglade av sociala problem besöker museer mer sällan (Almqvist Nielsen, 2025; Riksantikvarieämbetet, 2020).
De flesta museer och kulturarvsinstitutioner finns i storstäderna, och på grund av ekonomiska eller tidsmässiga begränsningar har lärare sällan möjlighet att göra långväga resor med sina klasser. Många skolor saknar således de resurser som behövs för att besöka museer (Stolare, Ludvigsson och Trenter, 2021; Riksantikvarieämbetet, 2020; Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik, 2018; Riksutställningar, 2017).
Digitalt material kan vara ett alternativ
Ett alternativ till fysiska museibesök är digitalt material. Forskning i Sverige som genomfördes innan covid-pandemin pekade på att museernas digitala erbjudande var begränsat. Få museer tillhandahöll färdigförpackat material för skolan, samtidigt som många lärare saknade överblick över vad som faktiskt fanns att tillgå (Riksantikvarieämbetet, 2020; Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik, 2018). Det saknas dock forskning om huruvida museernas digitala utbud har förändrats i positiv riktning efter pandemin.
För att motverka skolornas ojämlika tillgång till museerna föreslår Riksantikvarieämbetet i sin rapport från 2020 att myndigheter som Skolverket bör uppvärdera kulturarvets potential som pedagogisk resurs genom att uttryckligen ange i läroplanerna att barn och unga ska lära sig utanför klassrummet. Museerna bör å sin sida utveckla strategier för att nå ut geografiskt med digitalt material eller uppsökande verksamheter (Riksantikvarieämbetet, 2020).
En brittisk forskningsöversikt föreslår att man bör undersöka alternativa finansieringsmodeller som kan minska skolornas kostnader för att använda museer i undervisningen (Hood, 2017).
Otillräcklig pedagogisk uppföljning
Även om forskningen visar att besök på museer och kulturarvsplatser ofta leder till starka upplevelser hos elever pekar flera studier på att dessa riskerar att bli ytliga utan ordentlig vägledning från lärare och museipedagoger. I undersökningen av skolklasser som besöker Förintelsens minnesplatser konstaterar forskarna att dessa besök i sig inte nödvändigtvis medför fördjupad förståelse av komplexa historiska skeenden (Flennegård och Mattsson, 2021).
Behövs kompetenta museipedagoger
För att museibesök ska leda till reella kunskaper måste lärare ge utrymme åt bearbetning och reflektion i klassrummet (Almqvist Nielsen, 2025). En brittisk studie konstaterar på liknande sätt att skolelever som besöker museer bör vägledas av lärare eller vuxna med kunskap om utställningarna och den historiska kontexten (Hood, 2017).
I en senare artikel om museer och skola betonas behovet av kompetenta museipedagoger som kan ”mediera” elevernas upplevelser av det materiella kulturarvet. Pedagogerna, skriver forskarna, ”spelar en avgörande roll […] genom att överbrygga klyftan mellan besökarnas personliga erfarenheter och de kulturella berättelser som visas i utställningarna” (Todino och Campitiello, 2025, s. 5).Den pedagogiska kompetensen är alltså grundläggande. En svensk undersökning från 2011 visar dock att två av tre museipedagoger saknar formell pedagogisk kompetens (Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik, 2011). Även om bristen på senare forskning gör det svårt att veta om situationen har förändrats sedan dess saknas fortfarande en museipedagogisk utbildning i Sverige, även om vissa lärosäten erbjuder enstaka kurser.
Sammanfattning: Museer är lärandemiljöer i egen rätt
Sammanfattningsvis visar forskningen att museer och kulturarvsplatser kan spela en viktig roll för skolan – inte bara som ett komplement till klassrummet utan som en lärandemiljö i egen rätt. Genom konkreta och sinnliga upplevelser skapar museer andra vägar till kunskap än vad traditionell undervisning gör – de gör ”historien levande”. Museer och kulturarvsplatser kan främja barns sociala färdigheter, språkliga kunskaper och historiska empati, men även vara effektiva platser för demokratisk och medborgerlig bildning. De kan också skapa engagemang och djupare förståelse, särskilt när besöken leds av utbildade pedagoger.
Samtidigt finns utmaningar. Samarbetet mellan skolor och museer brister ofta, bland annat på grund av olika mål och otydliga strukturer. Tillgången till museer är också ojämlik. Elever på landet och socialt utsatta områden får inte samma möjligheter till museibaserat lärande.
Samverkan mellan skola och museer kan stärkas genom styrning
För att stärka museernas roll i skolan föreslår forskningen bland annat ökad samverkan, bättre pedagogisk förankring i läroplanerna och olika åtgärder för att nå fler elever, både fysiskt och digitalt. På regional och kommunal nivå finns utrymme att skapa formaliserade samarbeten mellan skolor och museer där skolorna får hjälp med distribution av information, transporter och andra praktiska hjälpmedel.
Skolornas öppenhet gentemot museerna skulle kunna stärkas genom skolpolitiska styrdokument som betonar vikten av att elever får lära sig utanför klassrummet. Museerna skulle på liknande sätt kunna gynnas av styrdokument som kan guida deras arbete gentemot skolorna, exempelvis genom att ställa krav på ökad pedagogisk kompetens bland personalen.
- Läs mer om projektet ”Räkna med museerna” på raa.se
- Lyssna till K-podd 92, Riksantikvarieämbetets podcast om museer och skola
- Nytt regeringsuppdrag om skola och museer, nyhetsartikel februari 2025 (raa.se)
Referenser
- Almqvist Nielsen, Lena. 2025. ”Förhistorisk tid i skolan: Historiekulturella, arkeologiska och didaktiska perspektiv på läroböcker, undervisningsfilm och platsbesök cirka 1900–2020”. (Avhandling). Karlstads universitet. https://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1933615/FULLTEXT01.pdf (2025-05-27).
- Andre, Lucija, Durksen, Tracy och Volman, Monique. 2017. ”Museums as avenues of learning for children: a decade of research”. Learning Environments Research. 20:47–76.
- Bowen, Daniel H., Greene, Jay P. och Kisida, Brian. 2014. ”Learning to Think Critically: A Visual Art Experiment”. Educational Researcher. 43(1):37–44.
- Flennegård, Ola och Mattsson, Christer. 2021. ”Teaching at Holocaust memorial sites: Swedish teachers’ understanding of the educational values of visiting Holocaust memorial sites”. Power and Education. 13(1):43–57.
- Geerts, Brent, Depaepe, Fien och Van Nieuwenhuyse, Karel. 2024. ”Instructing students in history museums: A systematic literature review”. Historical Encounters. 11(1):179–201.
- Gómez-Hurtado, Inmaculada, Cuenca-López, José María och Borghi, Beatrice. 2020. ”Good Educational Practices for the Development of Inclusive Heritage Education at School through the Museum: A Multi-Case Study in Bologna”. Sustainability. 12(20):8736.
- Hood, Louisa. 2017. ”A review of academic articles and museum and education sector publications about cultural education and museum-school partnerships”. King’s College London. https://www.kcl.ac.uk/cultural/resources/reports/mpsm-literature-review.pdf (2025-05-28).
- Insulander, Eva och Öhman, Elisabeth. 2021. ”The Touring Science Centre: An example of collaboration between a museum and a school”. I: Lisa Björklund Boistrup och Staffan Selander (red.). Designs for Research, Teaching and Learning. London: Routledge.
- Johansson, Patrik. 2019. ”Lära historia genom källor: Undervisning och lärande av historisk källtolkning i grundskolan och gymnasieskolan”. (Avhandling). Stockholms universitet. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1346457/FULLTEXT01.pdf (2025-05-28).
- Kisida, Brian, Bowen, Daniel H. och Greene, Jay P. 2016. ”Measuring Critical Thinking: Results From an Art Museum Field Trip Experiment”. Journal of Research on Educational Effectiveness. 9(sup1):171–187.
- Larsson, Madeleine. 2025. ”Vad gör museipedagogen och föremålen med historien? Historieundervisning på fyra kulturhistoriska museer 2015–2017”. (Avhandling). Linköpings universitet. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:2001895/FULLTEXT01.pdf (2026-06-17).
- Levent, Nina och Alvaro Pascual-Leone (red.). 2014. The Multisensory Museum: Cross-Disciplinary Perspectives on Touch, Sound, Smell, Memory, and Space. Lanham, MD: Rowman & Littlefield.
- Liu, Qian, Chen, Qifan och Luo, Heng. 2024. ”Using Museum to Promote Learning for K-12 Students: A Systematic Literature Review from 2003 to 2023”. International Symposium on Educational Technology (ISET), Macau. 386–391.
- Luo, Dan, Doucé Lieve och Nys, Karin. 2025. ”Immersive Art Exhibitions: Sensory Intensity Effects on Visitor Satisfaction via Visitor Attention and Visitor Experience”. Visitor Studies. 28(2):272–293.
- Marcus, Alan, Stoddard, Jeremy och Woodward, Walter W. 2012. Teaching History with Museums: Strategies for K-12 Social Studies. New York: Routledge.
- Nofal, Eslam och Musabeh Alqaydi, Fatima. 2026. ”Enhancing Cultural Heritage Learning in Museums Through Tangible Interaction: A Study of Primary School Students at Mleiha Archaeology Centre”. Scientific Culture. 12(1.1):181–193.
- Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik. 2018. Kulturarvsinstitutionerna och skolväsendet: En forskningsöversikt. https://nckultur.org/wp-content/uploads/2021/03/ForskningsoversiktSamarbeteKulturarvochSkola_18.pdf (2025-05-28).
- Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik. 2011. Rapport om lärande och pedagogik på museer i Sverige 2011. https://nckultur.org/wp-content/uploads/2020/06/Rapport-om-l%C3%A4rande-och-pedagogik-i-Sverige.pdf (2025-05-28).
- Proposition 2016/2017:116. Kulturarvspolitik. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2017/02/prop.-201617116 (2025-05-28).
- Re, Maria Rosaria. 2021. ”Digital Storytelling in Museum Education Context: How to Promote Critical Thinking Skills through Digital Tools within Secondary School Pupils”. European Distance and E-Learning Network (EDEN) Conference Proceedings. 1:135–144.
- Riksantikvarieämbetet. 2020. Regeringsuppdrag att kartlägga och främja samverkan mellan skolväsendet och kulturarvsinstitutionerna. https://raa.diva-portal.org/smash/get/diva2:1489821/FULLTEXT01.pdf (2025-05-28).
- Riksutställningar. 2017. Möten med möjligheter: En rapport om lärares och museers perspektiv på samverkan. https://raa.diva-portal.org/smash/get/diva2:1242027/FULLTEXT01.pdf (2025-05-28).
- Sahani, Chatterjee och Prakasha, G. S. 2024. ”Museum Visit Intervention in K-12 Education: A Scoping Review”. International Journal of Evaluation and Research in Education. 13(3):1375–1383.
- Sims, Sarah. 2018. ”Thinking About How We Think: Promoting Museum Literacy Skills with Metacognition”. Journal of Museum Education. 43(4):325–333.
- Sobel, David M., Stricker, Laura W. och Skolnick Weisberg, Deena. 2022. ”Relations Between Children’s Exploration in a Children’s Museum and Their Reflections About Their Exploration”. Child Development. 93(6):1804–1818.
- Song, Baoqing, Ren, Jie, Wang, Xiaohui och Xie, Xiang. 2025. ”College students’ views on museum learning: A sustainable aesthetic education perspective”. Sustainability. 17(3):1–14.
- Soto-González, Maria Dolores, Huerta, Ricard och Rodríguez-López, Ramona. 2025. ”Educational Connections: Museums, Universities, and Schools as Places of Supplementary Learning”. Education Sciences. 15(5):543.
- Stolare, Martin, Ludvigsson, David och Trenter, Cecilia. 2021. ”The educational power of heritage sites”. History Education Research Journal. 18(2):264–279.
- Stolyarov, Boris. 2021. ”Fine Arts in the Museum Setting as the Artistic Model of Metacognition”. I: Elena Polyudova (red.). Art Museums in Modern Society. Newcastle upon Tyne: Cambridge Scholars Publishing.
- Todino, Michele Domenico och Campitiello, Lucia. 2025. ”Museum Education”. Encyclopedia. 5(3):1–14.
