Hur flyttas ett tre ton tungt föremål? Vad möter du för utmaningar i en omfattande museirenovering, där nya basutställningar samtidigt ska växa fram? I evenemangsserien Branschforum för konsthantering, som Riksantikvarieämbetet arrangerat årligen för personal på museer och inom offentlig konstförvaltning, tog två museer i Linköping emot ett tjugotal deltagare den 18 och 19 oktober 2022.
Den första dagen besökte deltagarna Flygvapenmuseum, som är en del av Statens försvarshistoriska museer och som visar det svenska flygvapnets utveckling. Här finns en unik samling militärflygplan, däribland vraket av det nedskjutna spaningsflygplanet DC-3:an, som bärgades efter 50 år på havsbottnen.
– Alla museer har olika förutsättningar och har arbetat på olika sätt genom åren, men vi står ofta inför liknande problem. Det är uppskattat att visa upp sin verksamhet och framför allt handlar det om att vi lär av varandra, säger Inga-Lill Eliasson, som är föremålsintendent.
Hon presenterade Flygvapenmuseums registreringsprojekt, en logistiskt utmanande process som pågått i två år och som avslutas vid årsskiftet.
Orörda och farliga föremål i samlingarna
– På 1970-talet, då man la ner många flottiljer i landet kom det väldigt mycket föremål till museet och dessa pallar har stått orörda här i 40 år. I projektet har vi anställt några föremålsregistrerare som skrivit in information om objekten i vår databas, fotograferat och publicerat dem på Digitalt Museum. Ordinarie personal har inventerat och sorterat föremålen i olika kategorier.
Under studiebesöket fick deltagarna också höra om projektet Farliga föremål.
– Vi har gått igenom hela vår samling, allt som är utställt och magasinerat, för att se om vi kunde upptäcka farliga saker och ämnen. Vi hittade bland annat ammunition, kvicksilver och batterier. Ett flygplan tömde vi på bränsle, som vi skickade iväg för destruktion, berättar Per Björkqvist som är flygtekniker på Flygvapenmuseum.
Flytta flygplan och tömma hallar
Museet har genomfört ett stort takstolsprojekt, då de förstärkte takstolarna i hangaren för att göra dem mer hållbara för bland annat stora mängder snö. För att genomföra projektet var de tvungna att tömma en efter en av hallarna på flygplan och passade samtidigt på att göra om basutställningen, som öppnar sommaren 2023. Per Björkqvist visade runt gruppen i hallarna och talade om arbetet, där vissa flygplan även har flyttats till en ny magasinshangar.
– Vi tittade på problematiken med att flytta runt alla äldre flygplan och även mer moderna sådana, som väger mellan två och tre ton i genomsnitt, och vilka redskap och hjälpmedel som behövs för att undvika skador på människor och föremål. En annan utmaning är att skydda planen när det målas om, snickras och byggs i utställningssalen, säger Per Björkqvist.
En av deltagarna på studiebesöken i Linköping var Johanna Strid, som är utställningsproducent på kommunala Mjellby konstmuseum och Halmstads konsthall. Hon valde att anmäla sig till eventet till stor del för att nätverka.
”Givande att se hur andra jobbar”
– Det är lätt hänt att du kör i dina egna hjulspår och det är givande att se hur andra jobbar, hur de strukturerar sina arbeten vad gäller allt från material till hur man organiserar sig, resonerar Johanna Strid.
– På Flygvapenmuseum var det spännande att få se och höra hur de rent praktiskt löser sina byten av utställningar och hur de jobbar med tillgänglighet för sina besökare. De har gjort ett jättebra grundarbete med research och referensgrupper. Det var också intressant att få höra om museets arbete med restvärdesräddning av prioriterade objekt, vid en eventuell katastrof, för bevarande av kulturarvet.
Flytt och logistik på Östergötlands museum
Den andra dagen var det dags att besöka Östergötlands museum, som i våras öppnade på nytt efter tre års renovering och ett genomgripande förnyelsearbete, då arbetsgrupper jobbat med olika delar: flytt och logistik, uppbyggnad av nya permanenta basutställningar, bemötande samt ett digitaliseringsprojekt med nya digitala funktioner för information på skärmar. Renoveringen gällde bland annat ventilationssystem, säkerhet och stammar.
– Vi fick uppdraget nio månader innan vi stängde museet, vilket gjorde att vi kunde förbereda oss praktiskt under en relativt lång period och riskanalyser gjordes på allt, säger Tova Sylvan, intendent för föremålssamlingen vid Östergötlands museum.
Under studiebesöket berättade värdarna hur föremålsomflyttningar planerades och genomfördes under pågående renovering och hur samarbetet med externa byggentreprenörer gick till. Deltagarna fick också se de två nya basutställningarna, en kulturhistorisk och en konstavdelning, och höra hur olika kompetenser har samverkat för att hitta funktionella och hållbara lösningar att ställa ut föremål.
Som deltagare i eventet såg Johanna Strid studiebesöksmålen med flera olika glasögon och sökte också kunskap åt kollegor med andra yrkesroller.
Museet byggde helt ny struktur
– Även Mjellby konstmuseum genomgår just nu en stor ombyggnad och renovering och från Östergötlands museum fick jag med mig tips, råd och idéer. Nu kan vi ta lärdom tidigt i vår process och undvika att springa på alla hinder på vägen, säger Johanna Strid.
Innan Östergötlands museum stängde passade man på att skapa utrymme i de olika föremåls- och konstmagasinen i huset genom att flytta ut objekt till ett externt magasin. Därefter byggdes en helt ny struktur upp från grunden i alla magasin.
– Gruppen fick följa med till ett av våra magasin och se hur vi har jobbat praktiskt och även hur vi har utvecklat saker under det här projektet, bland annat nya upphängningsanordningar för konsten. Vi fick många frågor om hur vi hanterade säkerhet och klimat under renoveringen, säger museitekniker Johan Nilsson.
Tova Sylvan betonar att det var en stor fördel att de hade möten med byggentreprenörerna i god tid. Johan Nilsson deltog i alla byggmöten och hade direkt insyn i hur renoveringen gick till och i vilken ordning, och kunde även vara med och påverka planeringen.
”Museiarbetare och byggentreprenörer två skilda världar”
– Det gäller att skapa förståelse mellan museiarbetare och byggentreprenörer, som kan vara skilda världar med olika uppfattningar om saker och ting, menar Johan Nilsson.
Det blev tydligt att det behövdes en intern projektledare med översyn över samtliga parallella projekt och museiteknikern fick den rollen.
– Jag kom in i samtliga arbetsgrupper en bit in i projektet, men det hade varit ännu bättre om det skett från dag ett, så att samtliga kan ta del av varandras arbete och gå hand i hand hela vägen mot målet. Annars riskerar man att mycket faller mellan stolarna, säger Johan Nilsson.
Vikten av att titta, uppleva och känna
Deltagaren Johanna Strid framhåller att det fanns många fördelar med att närvara vid studiebesöken.
– Det går att föreställa sig att det är omständligt att flytta flygplan, men att faktiskt gå mitt i bland dem och se med vilken precision man måste arbeta med de gigantiska föremålen är en upplevelse som du inte kan få på annat sätt än att delta fysiskt. Det är svårt att bilda sig en uppfattning om du inte står där under en vinge, säger hon.
– Att vara på plats och se hur museet är uppbyggt, vilka förutsättningar och möjligheter som finns, är betydelsefullt. Du får en helt annan förståelse av att titta, uppleva och känna.
Johanna Strid nämner även de spontana diskussionerna som uppstår mellan aktiviteterna och de många chanserna att ställa frågor, som en stor fördel med besöken.
– Det är sådana här tillfällen som jag prioriterar utbildnings- och nätverksmässigt. Här delar vi med oss av våra erfarenheter – såväl problem och misstag som saker vi har gjort bra och är stolta över.
Text: Maria Molin, frilansjournalist (CC BY)
