Genom Riksantikvarieämbetets gästkollegesamarbete kan museer och andra statligt finansierade aktörer få tillgång till avancerad analysutrustning och expertis. Tom Sandström skriver här om ett konstverk av konstnären Richard Berg (1858–1915) som nu har undersökts, konserverats och åter ställts ut på Nationalmuseum.
Richard Bergh och Konstnärsförbundets styrelse
När Richard Bergh porträtterade sig själv och sina kollegor inom konstnärsförbundets styrelse (1903) skapade han ett verk som både ikoniskt dokumenterar den organiserade brytningen med den akademiska skolan och bär vittne till hans egna experimentella försök och uttryck.
På grund av hans teknik drabbades dock målningen av kraftig sprickbildning och har under senare tid varit för skör för att kunna visas. Ett samarbetsprojekt mellan Nationalmuseum, kollegor i Danmark (Statens Museum for Kunst och Det Kongelige Danske Kunstakademi) och Riksantikvarieämbetet har undersökt målningen.
Bildades i opposition
Konstnärsförbundets styrelse bildades 1886 i opposition mot kungliga konsthögskolan och den akademiska idealen, och hjälpte till att bana vägen för modernismens nya tankar och uttryck inom konsten.
Från fotografi till konstverk
Kompositionen har utarbetats från ett fotografi som finns bevarat på Thielska galleriet och som av sina färgrester till synes funnits nära till hands när målningen utfördes. Intressant att notera är Berghs korta djärva olikfärgade penseldrag som applicerats relativt lokalt för att ge liv åt medlemmarnas annars mörka kostymer. Samma modernistiska färgklickar finns i bakgrunden men är delvis övermålade vilket antyder att han här kanske inte var helt nöjd med resultatet.
Färganalys med röntgenflourescens
annars mörka ytan som utgör medlemmarnas kostymer. Foto: Tom Sandström/Riksantikvarieämbetet (CC BY).
Andra delar av motivet är mer försiktigt modulerade. Genom analys med röntgenflourescens har målningens olika färger och pigment identifierats. Bland annat förekommer kadmiumgult, manganviolett, brunockra, koboltblått och kromoxidgrönt (viridian).
Bordsytans djup och lyster är uppbyggd med cinnober och en skiftande blandning av kadmiumgult, med ett ovanpåliggande laserande lager av ett transparant organiskt färgämne (troligen krapplack) i ett mer klassiskt maner. Vitt förekommer både i form av blyvitt och i kombination med tillägg av zinkvitt för högdagrar.
Sprickbildning har undersökts
Målningen uppvisar olika typer av sprickbildning som delvis kan kopplas till Berghs avant-garde användning av olika färgblandningar. För att kunna förstå uppbyggnaden av färglager och hur detta har påverkat skadebilden har målningen undersökts med röntgen och IR-ljus, och ett antal ytterst små prov har tagits vid olika sprickbildningar för analys med ljus- och elektronmikroskop.
Bergh experimenterade fram olika effekter i sin målning genom att använde en varierande blandning av tempera, olje-tempera och oljefärg som orsakat dålig sammanbindning och mekaniska spänningar. Skillnader mellan olika partier har krävt olika insatser och ett omfattande arbete har gjorts för att säkra färgskiktet så att målningen återigen ska kunna visas.
Resultatet presenteras nu internationellt
En förståelse av skadebilden är intressant för att kunna bevara andra liknande verk och den information och konserveringsteknik som utvecklats kommer att presenteras vid konferensen ICOM-CC 2023, i Valencia, ”Working for a sustainable past”.
Verket Konstnärsförbundets styrelse finns nu utställd på Nationalmuseum.
Om gästkollegasamarbeten
Riksantikvarieämbetets gästkollegeprojekt skapar möjligheter för museer och andra statligt finansierade aktörer att få tillgång till avancerad analysutrustning och expertis. Tillsammans vill vi stödja uppbyggnaden av ny kunskap och erfarenhet. Att skapa förutsättningar för studentforskning är en viktig del i detta. Genom ett sidoprojekt har därmed också Helena Berg vid Göteborgs universitet kunnat fördjupa sig i ämnet och avlagt en uppsats om orsaken till sprickorna för sin kandidatexamen; Sprickorna i Konstnärsförbundets styrelse.
Text: Tom Sandström, utredare inom konserveringsvetenskap vid Riksantikvarieämbetet. (CC BY)
