Den svenska mynthistorien sträcker sig tillbaka till vikingatiden och Olof Skötkonung är, vad vi i dag vet, den som präglade de första svenska mynten runt år 995. Vid Vitterhetsakademiens bibliotek har numismatiken– läran om mynt, sedlar och medaljer – också gamla anor och biblioteket har i dag en av norra Europas största samlingar av numismatisk litteratur.
Mynt har präglats sedan antiken och har allt sedan dess varit föremål för fascination och samlande. Äldre tiders betalmedel kan berätta mycket om gångna tiders samhälle och vardagsliv och utgör en del av vårt gemensamma kulturarv. Vid arkeologiska utgrävningar görs det återkommande fynd av mynt. Ofta påträffar man enstaka mynt men ibland görs fynd av mer spektakulära slag. Ett aktuellt exempel på ett sådant är den uppmärksammade silverskatt som påträffades på Visingsö nyligen.
Vad betyder numismatik?
Numismatik (av grekiskans nomaisma) betecknar läran om mynt, sedlar, polletter och andra betalningsmedel samt medaljer. Numismatiken som vetenskap var länge underordnad arkeologin och historievetenskapen, men kom med tiden att växa fram som en självständig disciplin. I en svensk kontext brukar Petter Dijkmans Observationer från 1686 ses som startskottet för den numismatiska litteraturen och under 1700-talet blev myntsamlande en gentlemannasyssla. Med tiden kom numismatiken bli föremål för växande akademiskt intresse.
Samlingens framväxt och tillgänglighet
För att kunna identifiera mynt, ordna utställningar och bedriva numismatisk forskning behövs numismatisk litteratur. Vitterhetsakademiens biblioteks numismatiska samling, som tillfördes sina första böcker redan i slutet av 1700-talet, har sedan dess vuxit till en samling som i dag är en av norra Europas största. Den består av cirka 700 hyllmeter trycka böcker, tidskrifter och auktionskataloger samt ett växande elektroniskt bestånd. Ända sedan starten har tillväxt och utveckling skett i ett nära samarbete mellan biblioteket och Kungliga myntkabinettet, numera Ekonomiska museet.
– Den som vill läsa och låna material ur den numismatiska samlingen är varmt välkommen till biblioteket, säger Carina Bergman, bibliotekarie på Vitterhetsakademiens bibliotek. Samlingen är tillgänglig för alla men man gör klokt i att i förväg beställa fram det man är intresserad av via bibliotekets katalog eller genom att skriva till bibliotekets e-postadress. Böckerna finns inte i bibliotekets öppna samlingar utan måste hämtas fram. De elektroniska böckerna och tidskrifterna får man tillgång till genom att registrera sig som låntagare.
Drottning Lovisa Ulrikas samling
Drottning Lovisa Ulrika (1720–1782) närde ett starkt intresse för numismatik och kom att få en med tiden omfattande samling av böcker inom detta ämne. Vitterhetsakademien, som drottningen själv var med om att grunda, hade ett särskilt ansvar för numismatiken och redan under sent 1700-talet kom man att motta drottningens samling av numismatisk litteratur. Samlingen innehåller böcker från 1500-talet och fram till sent 1700-tal och är i tryggt förvar i bibliotekets underjordiska raritetskammare. En annoterad katalog över samlingen utgavs 2001 och böckerna i samlingen kan konsulteras i bibliotekets specialläsesal.
– Böckerna i Lovisa Ulrikas numismatiska bibliotek är utsökt bundna och är genomgående i mycket gott skick. Det är en hisnande tanke att drottningen själv använt sig av dem och att åtskilliga bara ägts av henne innan de införlivats i bibliotekets samlingar, säger Henning Hansen, bokhistoriker och forskningsbibliotekarie vid Vitterhetsakademiens bibliotek.
Sensationellt fynd av mynt på Visingsö
Arkeologer vid Jönköpings läns museum gjorde ett unikt fynd av runt 170 silvermynt i en grav i Brahekyrkan på Visingsö tidigare i år, i samband med att bergvärme skulle installeras i kyrkan.
– Redan första dagen fann jag och min kollega Kristina Jansson två skelett i schaktet där ledningarna skulle läggas. Vi rensade fram benen från de gravlagda för att få en uppfattning hur gravarna såg ut. Helt plötsligt kom tre silvermynt fram! Snart insåg vi att många fler låg tätt intill den gravlagdas vänstra fot, berättar Anna Ödéen, projektledare och arkeolog.
Brakteater från omkring år 1150 till 1180
Brakteater kallas de mynt som är präglade på bara den ena sidan. De runt 170 brakteater i silver som påträffades i graven på Visingsö är bland de äldsta bevarade mynten i Sverige och en del av mynten känner arkeologerna inte igen sedan tidigare.
– Det är ett helt sensationellt fynd som kommer att förändra den tidigmedeltida mynthistorien i Götaland och belyser en period som till stor del är helt okänd, säger Eeva Jonsson vid Kungliga myntkabinettet i ett pressmeddelande från Jönköpings läns museum.
Läs mer
- Pressmeddelande Jönköpings läns museum om myntskatten på Visingsö
- Litteratur om medeltida brakteater
- Vitalis, bibliotekets katalog. På Vitalis förstasida kan du även registrera dig som låntagare.
- Katalog –74, här finns en del av den numismatiska litteraturen från 18- och 1900-talet som ännu inte är registrerad i huvudkatalogen.
- Ämnesguide om numismatik framtagen av Vitterhetsakademiens bibliotek
