Digitalisering av kulturarv under pågående krig, rymdteknologi för konservering av museiföremål och AI som stöd för tillgängliggörande av arkivmaterial var några av de ämnen som diskuterades när Heritage Science Sverige träffades på Nationalmuseum.
Under två dagar träffades över 80 naturvetare, konservatorer, arkeologer och andra för att ta del av och diskutera den senaste utvecklingen inom heritage science, det tvärvetenskapliga forskningsfältet där naturvetenskap och kulturarv möts.
Orolig omvärld gjorde avtryck
Redan under forumets inledande tema, ”Heritage science i tider av konflikt”, blev deltagarna påminda om det oroliga världsläget. Under kriget mot Ryssland har det blivit en akut fråga för Ukraina att försöka bevara och dokumentera landets viktiga kulturarv, som är utsatt för medveten och systematisk förstörelse.
Forskarna Gunnar Almqvist och Jonathan Westin från Göteborgs universitet, nyss hemkomna från Ukraina, berättade om sitt pågående arbete i Sofia-katedralen i Kiev, ett tusen år gammalt världsarv. I katedralen finns tusentals inskriptioner på olika språk och från olika tider som täcker många väggar och andra ytor. Forskarna, som bara dagen innan forumet återvänt till Sverige från Ukraina, beskrev hur de på plats, under pågående krig, hjälpte till att dokumentera och bevara inskriptionerna – för att inte riskera att de försvinner i ödeläggelsen.
Emma Turgut från Munchmuseet i Oslo, presenterade ett första hjälpen kit för museer som utsatts för vandalism eller skadegörelse till exempel i samband med aktivistaktioner.
Aktuella projekt presenterades
Under forumet presenterades totalt ett femtontal aktuella projekt med koppling till det tvärvetenskapliga området heritage science. Bland projekten presenterade Världskulturmuseet i Göteborg hur de har analyserat och rekonstruerat japanska spelkort, forskare från Riksantikvarieämbetet och Viospatia berättade om hur samtliga kända gotländska bildstenar nu blivit digitalt dokumenterade. Moderna museet lyfte blickarna mot aktuell rymdforskning genom EU-projektet MOXY, som kopplar användandet av atomärt syre till en miljövänlig metod för att restaurera kulturarvsföremål.
Heritage science och AI
Under temat Heritage Science och digitaliseringen gavs flera konkreta exempel på hur AI kan öppna upp arkiv för allmänhet och forskare. Chris Haffenden vid Kungliga bibliotekets KB-labb beskrev hur han och kollegorna använt AI för göra flera av bibliotekets samlingar, bland annat av gamla vykort och radioklipp, både mer tillgängliga och sökbara. Riksarkivet har utvecklat en AI-modell som kan läsa äldre handskrift, berättade David Haskiya, som på sikt hoppas att modellen ska hjälpa Riksarkivet att tolka flera miljoner handskrivna dokument.
Utveckling av Heritage Science i Europa
Ända sedan det första Heritage Science Sverige forum hölls 2018, har frågan om en gemensam forskningsinfrastruktur inom heritage science, både i Sverige och på europeisk nivå, stått högt på agendan. Så även detta år. Forumets huvudföreläsare illustrerade väl hur det europeiska samarbetet inom heritage science utvecklats på drygt tjugo år, fram till den kommande lanseringen av E-RIHS, the European Research Infrastructure for Heritage Science.
Brenda Doherty, vid det italienska forskningsinstitutet CNR (Consiglio Nazionale delle Ricerche) i Florens, berättade om framväxten av Mobile Laboratories, MoLab, ett initiativ som började för tjugo år sedan då en grupp forskare utrustade en buss med portabla analysinstrument – till dagens situation där en lång rad institutioner och laboratorier i Europa erbjuder mobila analysmöjligheter inom ramen för EU:s forskningssatsningar på Heritage Science.
Jan van’t Hof, vid den holländska motsvarigheten till Riksantikvarieämbetet (RCE), beskrev Nederländernas nationella infrastruktur inom heritage science och de förberedelser som pågår för att kunna delta i det europeiska samarbetet E-RIHS, som formellt lanseras under hösten 2024. Nederländerna är ett av de 14 länder som hittills valt att ansluta sig till E-RIHS.
– Många länder från södra och västra Europa deltar i E-RIHS. Men jag hoppas att fler länder i norra Europa, som Sverige, också kommer att gå med, sade Jan van’t Hof.
Infrastruktur i Sverige planeras
Under forumets avslutande programpunkt diskuterade Stefan Nilsson vid Riksantikvarieämbetet och Margareta Andersson vid Uppsala universitet frågan om ett svenskt deltagande i E-RIHS. Första steget är att etablera en nationell forskningsinfrastruktur, där flera organisationer går samman. En arbetsgrupp inom nätverket Heritage Science Sverige har lämnat in ett sådant förslag till Vetenskapsrådet.
Efter forumet har Vetenskapsrådet gett besked.
–Vi fick ett högt betyg och ett fint omdöme som verkligen inspirerar för det vidare arbetet framåt, säger Stefan Nilsson. Samtidigt vet vi att forskningsmedlen är begränsade och att det är många infrastrukturer som kommer att prioriteras före vårt förslag. Signalen är dock tydlig, behovet är identifierat och vi har passerat en viktig milstolpe.
Text: Henrik Lundström, vetenskapsjournalist (CC BY)
Om Heritage Science Sverige Forum
Konferensen har anordnats varje år sedan 2018 av nätverket Heritage Science Sverige. Nätverket består av ett trettiotal svenska organisationer: museer, samlingar, myndigheter och forskningsorganisationer.
Syftet med nätverket är att:
- främja samarbeten inom heritage science
- synliggöra heritage science som forskningsområde
- synliggöra och öka tillgängligheten till kompetenser, tekniker och utrustning
- etablera en nationell, distribuerad infrastruktur för heritage science
- främja möjligheterna för Sverige att ansluta sig till E-RIHS eller andra internationella infrastrukturer.
Riksantikvarieämbetet är sammankallande för nätverket
Läs mer heritage science och det det svenska nätverket på raa.se
Här hittar du nätverkets egen webbplats (heritagescience.se)
