Riksantikvarieämbetets medarbetare Therese Sonehag och Åsa Thorsell har under våren arbetat som experter i det nationella expertrådet för klimatanpassning på SMHI. Här berättar Therese Sonehag om vad arbetet inneburit och hur det gått till.
SMHI har ett klimatanpassningsråd som stöttar till exempel det klimatpolitiska rådet, som granskar regeringens arbete med klimatfrågor. Rådet ska nu ta fram en nationell klimat- och sårbarhetsanalys över hela landet om vilka hot och risker det finns i ett förändrat klimat – och den är Therese Sonehag och Åsa Thorsell med och tar fram. På myndigheten arbetar Therese Sonehag bland annat med frågor om klimatpåverkan på byggnader, medan Åsa Thorsell främst arbetar med landskapsfrågor.
I april arrangerade SMHI en workshop som de båda deltog i.
– Ja man kunde anmäla intresse till det, så det gjorde jag och Åsa. Vi blev sedan utvalda att delta. Vi fick en del frågor som rörde kulturmiljöer, till exempel vilken typ av kulturmiljöer som var mest utsatta, vilka områden de finns i och vilken klimatpåverkan det handlar om. Vi gick igenom det systematiskt under två dagar, fast jag och Åsa var där vid olika tillfällen, säger Therese Sonehag.
Therese Sonehag berättar att syftet med workshopen var att den skulle leda fram till en nationell klimat- och sårbarhetsanalys och workshopen delades upp i olika grupper.
– Åsa var med i gruppen som handlade om ekosystemstjänster. Hon jobbar ju mer med landskapsfrågor. Själv är jag mer inriktad på bebyggelse, så min grupp heter ”bebyggelse och infrastruktur”. Det kan till exempel handla om elförsörjning, vägar, hamnar och flygplatser.
Workshop kring utsatta kulturmiljöer
Therese Sonehag berättar att SMHIs klimatforskare redan hade gjort ett förarbete där de tittat på sårbarhet, så hon och Åsa Thorsell tittade bara på riskanalysmomentet. SMHI kommer sedan att göra en sammanställning och utveckla en metod med utgångspunkt från detta.
– Man kan säga att vi är en liten del av hela den här analysen. Det var meningen att vi skulle få en hearing nu i juni innan de gör klart allt och lämnar över till regeringen i slutet av december 2026. Då kommer det även att följa med rekommendationer till regeringen, så det är ett långsiktigt arbete. Men hearingen blev framflyttad. Vår bebyggelse-grupp blev lite förvånade över resultatet. Det vi sett som störst risk fick en låg värdering när man slog ihop det med sårbarhetsbedömningen, vilket inte kändes riktigt. Men vi ser fram emot att se det slutliga resultatet!
Ökade vattenmängder en stor risk
Therese Sonehag berättar att det som hennes arbetsgrupp såg som störst risk under workshopen handlade om ökade vattenmängder, om skyfall och översvämningar – men också ett ökat medelvattenstånd i havet.
– Det drabbar Sverige på olika sätt och främst i de södra delarna. Men sedan har vi även erosion, ras och skred. Ras är ganska ovanligt, det är skred som är det stora och det kommer av jordens struktur och av vatten och regn, säger hon.
Kan du ge något exempel på hur det kan påverka våra kulturarv?
– Ja, vi har ju haft olika forskare som tittat till exempel på vattenregleringen i norra Sverige, där man gjorde stora vattenregleringar på 60- och 70-talet och från den tiden finns ganska mycket dokumentation av det man gjorde. Och nu gör man nya inventeringar och kan se att väldigt många fornlämningar redan har försvunnit. Så det är älvnära lägen som drabbats av erosion. Där ser vi att exploatering tillsammans med ett förändrat klimat fått stora konsekvenser. Sedan har vi isarna som smälter på grund av värmen. Vi har inte så många glaciärer här i Sverige, men där ser vi nu att det tinar fram föremål som tidigare legat skyddade i isen. Något som man kanske inte hinner upptäcka i tid och ta hand om.
Goda exempel i Norge
Kunskapen om sältande glaciärer är större i Norge än i Sverige. Där har man haft en tioårig satsning och utvecklat ett eget glaciärarkeologiskt område.
– Så det finns fler som arbetar med det där. De har gjort fantastiska fynd och även byggt upp ett museum. Dessa områden har också varit mer befolkade än Sveriges norra delar. När vi lyft fram de här projekten i olika sammanhang, till exempel på våra seminarier, så har vi haft med både svenska och norska representanter som har berättat om det, berättar Therese Sonehag.
Therese Sonehag säger att hennes roll har varit att försöka nå beslutsfattare med kunskap om hur klimatet påverkar kulturarvet. Men ibland är det även Riksantikvarieämbetet som behöver fatta beslut och ta fram vägledningar. Hon har till exempel varit med i utredningar och tittat på förvaltning av kulturmiljö på grund av förändrat klimat.
– Vi har till exempel tagit fram underlag till Naturvårdsverket för fördjupad utredning av miljömålen. Så i sådana sammanhang kan vi vara experter.
Stort ansvar för fastighetsägaren
När Riksantikvarieämbetet tidigare intervjuade forskaren Philip Buckland om klimathotade kulturarv lyfte han ansvarsfrågan. Hur ser du på det?
– När det gäller bebyggelse, som är mitt område så kom det en klimatanpassningsutredning (SOU 2017:42) för ett par år sedan som heter ”Vem har ansvaret”. Den kom fram till att det är ett stort ansvar som hamnar på den enskilda fastighetsägaren. Det är mycket resurser som en fastighetsägare ska ha och det är svårt att få pengar till underhåll och förvaltning, medan det kanske är lite lättare om det handlar om akuta åtgärder. Det handlar också om att ha rätt kunskap och de flesta känner nog inte till hur stort ansvar man har. Något vi myndigheter kan stötta till exempel genom att samverka mellan myndigheter så att färre målkonflikter hamnar hos den enskilde fastighetsägaren.
Konferens i Södertälje i november
Vad finns då närmast på agendan för Therese Sonehag och ÅsaThorsell?
– Nu planerar vi för Riksantikvarieämbetets konferens Mötesplats kulturmiljö den 12-13 november i Södertälje där jag samordnar programmet, så jag ska försöka få med en del av de här frågorna. Här riktar vi oss till länsstyrelser, regioner, kommuner – ja alla som kommer i kontakt med kulturmiljöfrågor!
När du vill veta mer:
- Mötesplats kulturmiljö -Riksantikvarieämbetet
- Klimatanpassning kulturarv
- Rapporten Förvaltning av kulturmiljöer i ett förändrat klimat (diva-portal.se)
