Rettigstipendiet ger yngre forskare och tjänstepersoner inom akademiens verksamhetsområde möjlighet att fördjupa sig i vårt gemensamma kulturarv. Stipendiet har delats ut i sin nuvarande form sedan 2023 och har redan utmynnat i en rad spännande projekt inom historia, arkeologi, numismatik och kulturvetenskap. Med stödet får stipendiaterna chans att utforska de fysiska samlingarna vid Riksantikvarieämbetets arkiv och Vitterhetsakademiens bibliotek, och ge nytt liv åt material som annars sällan hamnar i rampljuset.
– Rettigstipendiet gör det möjligt för forskare att inte bara fördjupa sig i våra samlingar, utan också att bidra till att de öppnas upp för nya frågor och perspektiv. Det är alltid lika inspirerande att ta del av de nya projekt som växer fram med hjälp av stipendiet. De visar hur levande våra samlingar faktiskt är, och hur relevanta de fortsätter att vara, säger Henning Hansen, som är bokhistoriker och forskningsbibliotekarie vid Riksantikvarieämbetet.
– Stipendiet stimulerar till ny kunskap inom forskningen, samtidigt som det stärker det förståelsen för kulturarvets roll i dagens samhälle. Det är glädjande att se hur forskare från olika discipliner hittar vägar in i våra samlingar. Det skapar oväntade möten mellan ämnen, tidsperioder och metoder, säger Henning Hansen.
2023 års stipendiater berättar
Här berättar Ylva Haidenthaller och Hampus Östh Gustafsson om sin forskning i samlingarna.
Ylva Haidenthaller
Ylva Haidenthaller – konstvetare och numismatiker verksam vid Lunds universitet
”I huvudet på en 1700-talsnumismatiker”
Ylva Haidenthaller ger i sitt projekt en inblick i numismatiska samlingspraktiker i 1700-talets Sverige genom att undersöka Johan Christiernins (1745–1811) numismatiska förteckningar i Riksantikvarieämbetets arkiv och Carl Gustaf Warmholtz (1713–1785) “Novus Thesaurus nummorum Sueo-Gothicorum” i Vitterhetsakademiens bibliotek. Dessa källor visar att numismatik under 1700-talet var mer än bara ett fritidsintresse för gentlemän, det handlade om att dokumentera, visualisera och förstå myntens och medaljernas roll i historien.
Warmholtz “Novus Thesaurus” är en kronologiskt ordnad bildsamling över svenska mynt och medaljer, där många illustrationer är hämtade från samtida publikationer. Samlingen var sannolikt en del av hans bredare bibliografiska projekt snarare än en katalog över en enskild samling.
Christiernins anteckningar, å sin sida, visar på en systematisk ambition att skapa en komplett katalog över svenska mynt och medaljer, där han både dokumenterade sin egen samling och sammanställde litteraturreferenser och prisuppgifter.
Studien visar att både Warmholtz och Christiernin arbetade i nätverk där personer som Berch, Ulric Grill och Charles de Geer ingick, och att samlande och forskning var nära sammanflätade. Numismatik var ett forskningsfält där materiella och visuella uttryck, nätverk och dokumentation var centrala – något som fortfarande präglar ämnet idag. Resultaten kommer att publiceras i Svensk Numismatisk Tidskrift.
Hampus Östh Gustafsson
Hampus Östh Gustafsson är idéhistoriker verksam vid Uppsala universitet och Lunds universitet.
Humanistisk forskning – så finansierades forskning förr
Hampus Östh Gustafsson har undersökt Humanistiska fondens roll i svensk forskningsfinansiering under 1900-talets första hälft. Utgångspunkten är fondens arkiv vid Riksantikvarieämbetets arkiv. Fonden grundades 1929 på initiativ av Kungl. Vitterhetsakademien, särskilt genom riksantikvarie Sigurd Curmans (1879–1966) insats och med stöd av Gustaf VI Adolf (1882–1973), för att stärka humanioras ställning i Sverige. Under tre decennier fungerade fonden som en central aktör för humanistisk forskning, med hög beviljandegrad och stöd till såväl tryckning som resor och mindre forskningsinsatser.
Efter en omorganisation 1947 fick Humanistiska fonden en tydligare funktion som statligt forskningsråd, vilket ledde till ökad formalisering och professionalisering. Projektet visar hur fondens historia speglar förhandlingar mellan vetenskapliga och politiska intressen, och hur nya ideal kring forskarrollen och bedömningskulturer växte fram. Mot slutet av fondens verksamhet premierades forskare knutna till universitet på bekostnad av den bredare grupp av humanistiska kunskapsproducenter i samhället.
Studien ger nya perspektiv på hur finansieringens former påverkat det svenska forskningslandskapet och forskaridentiteten, frågor som är högaktuella även idag.
När du vill veta mer – anmäl dig till Rettigsymposium
Vill du veta mer om forskningsstipendiet och hur det gått för tidigare forskare? Passa på att träffa 2024 års Rettigstipendiater som nu är i färd med att avsluta sina forskningprojekt.
De fyra stipendiaterna Henrik Alexandersson, Alexander Isacsson, Avigail Rotbain och Natalie M. Smith, berättar under symposiet om sina forskningsprojekt, som spänner från tidigmodern reselitteratur och antikvariskt fältarbete i Bohuslän till källutgivningens historia och metodutveckling kring plundrade boksamlingar.
Om stipendiet
Varje år delas stipendier ut ur stiftelserna Herbert Rettigs och Ing-Marie Rettigs stipendiefonder för att stödja yngre forskare, på doktorand- och postdoktornivå, och yngre tjänstepersoner som är yrkesverksamma inom arkeologi, historia, konsthistoria, arkitektur, byggnads- och kulturmiljövård, idéhistoria, bokhistoria, kulturarvsstudier, numismatik och besläktade ämnen.
Stipendiet består av en engångssumma om 100 000 kronor och riktar sig till projekt som har nytta av de fysiska samlingarna vid Riksantikvarieämbetets arkiv och Vitterhetsakademiens bibliotek. Målet med stipendiet är att underlätta bruk av samlingarna vid arkivet och biblioteket.
