Uppdaterat 2010-08-24: Detta inlägg publicerades första gången 30/6-2010. Här kommer det igen för den som missat.
Visby, 1870-talet. Fotograf: Okänd
Riksantikvarieämbetet har de senaste åren intensifierat sitt arbete med med att att göra kulturarvsinformation både mer tillgänglig och användbar för så många som möjligt. Vi har tidigare berättat om bl a Flickr Commons-projektet och de egna tjänsterna K-samsök, Kringla och Platsr.
Arbetsprocesserna kring dessa projekt – och den tekniska utvecklingen som sådan – har aktualiserat en del avgörande juridiska frågor. Det har funnits oklarheter kring bl a upphovsrättslagens tillämpning, och myndigheten har nu efter långa och breda diskussioner formulerat sin hållning i en intern policy.
En grundläggande utgångspunkt är att samlingarna tillhör medborgarna, även om de förvaltas av myndigheten. Riksantikvarieämbetet avser att i fortsättningen digitalisera för tillgängliggörande, vilket innebär att material som inte får spridas prioriteras ned. Det är vidare viktigt att alla material, vid webbpublicering, tydligt licensieras och märks upp så att användarna förstår hur text och bilder får användas vidare. Hur det ska gå till återkommer vi till i en planerad handlingsplan.
Här nedan följer policyn:
Riksantikvarieämbetet förvaltar i sina arkiv, bibliotek och databaser stora mänger kulturarvsinformation. Riksantikvarieämbetet arbetar målmedvetet, och med full respekt för upphovsrätten, för att tillÂgängÂliggöra så mycket som möjligt av denna information. Den information som tillgängliggörs skall vara klarerad enligt de lagar och regelverk som styr spridning och användÂning av digital information. Det innebär att Riksantikvarieämbetet:
- respekterar upphovsmannens ideella rättigheter. Dennes namn anges alltid. Är upphovsmannens identitet obekant anges detta med “FotoÂgraf: okänd“. MyndigÂheten betraktar det som god sed att följa denna grundÂregel även för äldre material med utslocknade rättigÂheter.
- alltid anger tydligt om bilder publiceras i bearbetat skick, t ex beÂskurna, reÂtuÂscheÂrade eller förstorade. MyndigÂheten betraktar det som god sed att följa denna grundÂreÂgel även för äldre material med utslocknade rättigÂheter.
- respekterar de ekonomiska rättigheterna. Allt material märks tydligt med licens/upphovsrättslig staÂtus, och publiceras under explicita användarÂvillkor.
- webbpublicerar sitt material med beständiga länÂkar och efterÂsträÂvar en injicering av grundläggande metadata i själva datafilerna.
- erbjuder enkla kontaktvägar för den som evenÂtuellt har synÂpunkÂter eller invändÂninÂgar rörande myndighetens bildÂpubÂlicering. Nätet är alltid öppet och därför är mynÂdighetens kanaler alltid tillgängliga och kan garantera en snabb reÂaktion vid evenÂtuella klagomål. Alla sådana kontakter, liksom av dessa föranÂledÂda åtgärder, dokumenÂteras utförligt.
- bedömer att myndighetens fotografier generellt sett är att betrakta som bilÂder. Det beÂtyder att upphovsÂrätten löper ut 50 år efter produktionsåret och att myndigheten kan bortse från uppÂhovsmanÂnens dödsår. ÖverÂgångsregler till lagen (1960:729) om upphovsrätt till litÂterära och konstnärliga verk gör att alla fotoÂgrafiska bilder som tagits före 1969 redan idag är fria.
- publicerar allt material med utslocknad upphovsÂrätt utan restriktioner. Scanning genererar inte ny upphovsrätt och vad som i analog form är fritt tillgängligt, ska vara det även i digital form.
- utgår ifrån att myndigheten äger den ekonomiska uppÂhovsÂrätten till det mateÂrial som producerats av anställda och som finns i myndighetens arkiv. Sådana bilder kan publiceras utan restriktioner.
- tar emot nytt material från externa fotografer och samlare bara om det kan överlåtas med fri förfoganderätt i icke-exklusiva avtal utan förÂbeÂhåll. Samma villkor bör gälla vid arvoderad uppdragsÂfotoÂgraÂfeÂring.
- digitaliserar material för att tillgängliggöra det. Finns det maÂterial i myndigÂÂheÂtens förvaltning som, av upphovsrättsliga skäl, är låst för viss anÂvändning måsÂte starka skäl till för att det ska prioriteras för digitalisering.
- vinnlägger sig om att göra digitaliserat och webbÂpublicerat material så brett känt och lätt att hitta som över huvud taget är möjligt.
>>Johanna Berg jobbar med verksamhetsutveckling och ABM-samverkan på Riksantikvarieämbetet.
Kul att se! Punkt 6 förstod jag inte riktigt – har ni utvecklat det nånstans?
Ja det är fantastiskt att vi kan få del av dessa arkiv. Bra jobbat!
Om jag läst rätt i andra museers regler för bilder så gäller regeln om 70år efter upphovsmannens död bara om bilden har verkshöjd. Saken är den att om en bild skall få verkshöjd måste detta beslutas i domstol. Idag har ingen bild fått det vad jag vet.
Det är möjligt att upphovsmannen kan ta frågan till domstol men då måste ju först bilden publiceras. Frågan är om man gåt till domstol med bilder som är 50 år gamla. I många fall är ju dessutom fotografen död eller vykortstillverkaren försvunnit sedan länge. En stor del av fotografierna är ju donerade till museum och liknande just på grund av detta.
Vad jag förstår så är det den ekonomiska rättigheten som försvinner efter 50 år vilket i praktiken innebär att man kan använda bilden fritt utom i ett fall. Man får inte använda dem i kränkade situationer men då är det säkert en hel del andra lagar som tar vid.
Hej Micke_vK & tack för positiv respons
Frågan om verk/bild är komplicerad, se t ex Slideshare
där Mathias Klang ger ett försök till bakgrund.
Riksantikvarieämbetets fotosamling (om över två miljoner bilder) innehåller i huvudsak dokumentation av byggnader, fyndplatser och kulturmiljöer. Många bilder är tagna av myndighetens anställda i samband med inventeringar och utgrävningar, och de flesta saknar i princip ekonomiskt värde. En sammantagen bedömning är att samlingen domineras av ”fotografiska bilder”. Om det finns skäl att ge vissa fotografier eller delsamlingar status av ”fotografiska verk” kommer under den fortsatta processen att avgöras av vår fotoantikvariska personal. Vi har ännu bara påbörjat arbetet med att tillgängliggöra våra samlingar, och det blir säkert tillfälle att återkomma med fler rapporter längre fram.
Mycket, mycket bra!
Den här policyn är klart progressiv och en stor ändring jämfört med det jag sett från RAÄ tidigare. Punkterna 6, 7, 8, 9 och 11 medför att massor av bilder blir fria som tidigare inte har varit det. Jag tycker man skall vara så sparsam som möjligt med att betrakta bilder som ”fotografiska verk” på grund av de ytterligare restriktioner som verksklassen innebär.
Punkt 8 betyder alltså att alla bilder som myndigheten själv har tagit är helt fria att kopiera (förutsatt att källa anges mm). Det är helt suveränt!
Hej Ulf Pettersson & tack för positiv respons
Under hösten kommer vi att jobba vidare med att förverkliga policyns målsättning. Vi måste göra det lätt för användaren att göra rätt, och det kan tyvärr ta lite tid. Det krävs en hel del arbete med sortering, prioritering, uppmärkning och tekniskt stöd innan bilderna blir så tillgängliga och användbara som vi önskar. Men, som den gamle bibliotekarien Lao Zi säger; Även den längsta resa börjar med ett litet steg. Och vi har redan tagit flera stycken, så nu är vi på väg!