Sjörapporten – med eller utan fyrar?

I söndags hade jag radion på hemma – och så plötsligt kom sjörapporten, med särskilda observationer. En nästan poetisk uppräkning av olika observationsplatser för väder och vind längs kusterna, från Skagerack till Bottenviken. Man får en ögonblicksbild från varje plats…Nordkoster – nordost 4…Måseskär – ost 5…Bjuröklubb – sydväst 4…och i fantasin kan man se och höra vågorna slå in mot klippor och stränder och känna doften av saltvatten. Och på många av dessa platser finns det fyrar.

Måseskär med den gamla fyren från 1868 i mitten av bilden. Foto: Jan Norrman, RAÄ.

Då slog det mig att jag läst i Dagens Nyheter i höstas (9 november) att ett tjugotal fyrar, bland annat de ovan nämnda, hotas av avveckling eller rivning. Sjöfartsverket, som tydligen är avgiftsfinansierat, har helt enkelt inte råd att sköta dem längre och söker därför andra intressenter som kan ta över skötsel och underhåll – till exempel kommuner eller ideella föreningar. Frågan har varit på remiss och jag undrar hur det har gått?

Vad trist för sjöfarten och för alla som bor, arbetar eller semestrar längst kusterna om dessa fina landmärken skulle försvinna från horisonten (och sjörapporten). Trist nog att de inte är bemannade längre tycker jag. Jag hoppas på att någon tar ansvaret för att bevara detta speciella kulturarv som är en så viktig del av kustmiljön, eller får medel att göra det.

Måseskärs fyr vid horisonten. Foto från slutet av 1800-talet av Carl Curman. RAÄ.

>>Anna Boman jobbar med bildfrågor på Riksantikvarieämbetet