Roms stadsrum från antiken till nutid

Publicerat

Ett utomhuscafé i solsken utanför Porta del Popolo vid Piazzale Faminio i Rom. Fasader, byggnadsmur, torn och kupol.

Café utanför Porta del Popolo vid Piazzale Faminio, Rom 2024. Foto: Kicki Eldh (CC BY)

RESERAPPORT AV KICKI ELDH ”Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.” Det är det nationella målet för politikområdet Gestaltad livsmiljö. Tillsamman med ArkDes, Boverket och Statens konstråd arbetar Riksantikvarieämbetet för att nå […]

Läs hela inlägget

Äldre byggnadstekniker som inspiration för hållbarhet i dag

Publicerat

Bilden visar ett äldre stenhus med gräs på taket.

Förr valde man inte att byggda hållbart, utan man gjorde det av nödtvång. Till exempel använde man till det här taket ljung, något man hade gott om. Foto: Charlotte Ahnlund Berg. (CC BY)

Byggsektorn står för en stor del av våra koldioxidutsläpp. ”Att ge alternativa lösningar på dagens sätt att bygga handlar om bildning – och bildning är ett begrepp som hänger ihop med byggnad”, menar Niels Park Nygaard, arkitekt och docent vid Arkitektskolen i Aarhus, Danmark. Två intressanta danska projekt visar att museer kan fungera som platser […]

Läs hela inlägget

Information om byggnaders kulturvärden skapar nytta för många olika användare

Publicerat

Bild på en hand som håller i en mobil som visar information om bebyggelse med kulturvärden i närheten.

Tillgänglig information om bebyggelse med kulturvärden är en förutsättning för att agera rätt i samhällsbyggnadsprocessen. Bilden är ett montage. Foto: Martin Nordesjö (CC BY).

Tillgänglig information och kunskapsunderlag om bebyggelsens kulturvärden skapar förutsättningar för aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen att få den överblick de behöver. På så sätt minskar vi riskerna att på sikt förlora det byggda kulturarvet. Bygglovshandläggare, planarkitekter, byggnadsantikvarier, fastighetsägare, byggherrar, hantverkare och ingenjörer är exempel på aktörer som har behov av kunskapsunderlag om bebyggelse med kulturvärden.

K-podd 68: Om byggnadsanknuten offentlig konst

Publicerat

Cathrine Mellander Backman, Riksantikvarieämbetet och Henrik Orrje, Statens Konstråd samtalar om den byggnadsanknutna offentliga konsten och det sena 1900-talets kulturarv. Foto: Emil Schön (CCBY)

Den offentliga konsten i anslutning till våra byggnader är en del av det moderna kulturarvet. I Sverige finns dessutom globalt sett väldigt mycket byggnadsanknuten offentlig konst. I K-podd avsnitt 68 samtalar Riksantikvarieämbetets Cathrine Mellander Backman, med Konstrådets Henrik Orrje om hur den byggnadsanknutna konsten kan värderas och tas tillvara när samhället byggs om. Samtalsledare är […]

Läs hela inlägget

Gästblogg: Länkade öppna data knyter samman den offentliga konsten med Bebyggelseregistret

Publicerat

Konstverk i brons, panter ligger på trädstam

Panter på trädstam av Einar Luterkort från 1955. Foto: Mats Fallqvist, Länsmuseet Gävleborg. (CC BY)

Kan fastighetsbeteckning fungera som en länk mellan Bebyggelseregistret och Statens konstråds arkiv över offentlig konst? Anders Nygårds, praktikant och student vid Uppsala universitet, har under några veckor undersökt hur länkade öppna data kan användas för knyta samman två myndigheters databaser med konst och kulturarv. Här berättar han om arbetet. Vårterminen 2020 gick jag en D-kurs […]

Läs hela inlägget

HBTQ + kulturmiljövård = sant?

Publicerat

Jag heter Frej och sedan november är jag praktikant på kulturvårdsavdelningen i Visby. Min pågående masteruppsats handlar om lesbisk kulturmiljö och kulturarvsinstitutioner, där jag valt att titta närmare på just Riksantikvarieämbetet. Men vad är egentligen lesbisk kulturmiljö? Hur hänger HBTQ och kulturarvsinstitutioner ihop?  Ämnet är inte särskilt uppmärksammat, och därför tänkte jag ta tillfället i […]

Läs hela inlägget

Murarmästarnas runor i Källunge

Publicerat

Bilden visar axeln och hakan av en man som sitter fram för några runor som är ristade på väggen

Här sitter artikelförfattaren där runristaren en gång satt. Foto Magnus Källström

Förra veckan var jag på Gotland och passade då på att undersöka ett antal runinskrifter som hade dykt upp i olika sammanhang. På listan fanns ett par putsristningar i Källunge kyrka, som upptäcktes vid restaureringen 2008–2010, men som jag hittills bara hade sett på fotografi. Trots detta har jag faktiskt skrivit om dem i en […]

Läs hela inlägget

Några återupprättade dalruneinskrifter

Publicerat

Bilden visar tre personer som undersöker en runinskrift på utsidan av ett härbre

Dalrunorna på härbret vid Liden undersöks av Patrik Larsson och Helmer Gustavson. Snön hade fallit under natten. Foto Magnus Källström

Den yngsta genuina inskrift med dalrunor, som vi känner till, sägs vara en ristning i en slogbod i Gryvelåreservatet i Älvdalen. Texten lyder AAD gäT 1900, vilket ska uttydas ”Anna Andersdotter gick vall 1900”. Endast två av tecknen, g och ä, utgörs av runor, medan resten består av latinska bokstäver, men inskriften vittnar ändå om hur länge […]

Läs hela inlägget

Runundersökningar i november (del 1)

Publicerat

Bilden visar en mörk kyrkvind

Vinden på Marums kyrka i Västergötland. Runorna finns på sidan av den belysta takbjälken. Foto Magnus Källström

Att ge sig ut och undersöka runinskrifter sent i november kanske inte verkar som en särskilt bra idé. Korta dagar, regn och mörker ger ju inga idealiska förutsättningar om man ska arbeta med en runsten ute i det fria. Om man däremot håller sig inomhus så är det en annan sak. Att det är mörkt […]

Läs hela inlägget

Ett återfunnet dalrunealfabet

Publicerat

Bilden visar människor med ficklampor i händerna uppe på loftet i en stor timmerbyggnad

Fältrunologer på jakt efter försvunna runor i Prästloftet vid Älvdalens kyrka hösten 2013. Foto Magnus Källström

Vid Älvdalens kyrka i övre Dalarna finns två märkliga träbyggnader. Det ena är kyrkhärbret, som har dendrodaterats till 1285 och som länge var Sveriges äldsta stående träbyggnad. Det andra är det s.k. Prästloftet som har daterats på samma sätt, men som är några århundraden yngre. Fällningsåret har här bestämts till vintern 1576–77. I båda byggnaderna […]

Läs hela inlägget