Foto: Maria Logothetis (CC-by)
För några veckor sen var vi från Riksantikvarieämbetet, Agnes, Gert och Maria, i Malmberget i Gällivare för att genomföra en workshop i digitalt berättande (digital storytelling) tillsammans med deltagare från tre olika berättargrupper från Malmberget.
Bakgrunden till genomförandet av workshopen handlar om hur alternativa berättelser kan skapa ökad delaktighet och engagemang för kulturarvet, och möjligheten att tillgängliggöra dessa på webben på Platsr webbplats. Arrangemanget var ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet tillsammans med Gällivare kommun och nätverket av berättargrupper från Malmberget samt Kulturskolan Stockholms mediecenter.
Med hjälp av de två konsulterna, Simon Strömberg och Tommy Omazic från Kulturskolan Stockholm mediecenter, lärde sig deltagarna att göra en egen digital berättelse. Videoberättelserna som producerades under workshopen är publicerade och finns tillgängliga här på Riksantikvarieämbetets webbplats Platsr, som är en sajt för berättelser om platser med historia och historier. Varje deltagare gjorde en egen film, totalt tio stycken fantastiska små pärlor!
Foto: Maria Logothetis (CC-by)
Vad är Digital storytelling?
Digital storytelling är en metod som går ut på att med enkla digitala hjälpmedel lära människor att berätta sin egen personliga historia. Den utvecklades i USA i mitten på 1990-talet och då främst för att ge en röst åt marginaliserade grupper i samhället. En inläst personlig berättelse sätts ihop med bilder, eventuella videoklipp och musik till en kort liten film på högst några minuter. Metoden lärs vanligtvis ut genom intensiva workshops och filmerna produceras i redigeringsprogram som till exempel Moviemaker, som finns som standard i alla PC-datorer.
Foto: Maria Logothetis (CC-by)
Digital storytelling bygger på det traditionella berättandet. Den digitala tekniken är ett hjälpmedel som gör berättelserna mer tillgängliga. Det kärnfulla budskapet och den personliga rösten berör på djupet och gör filmerna mycket engagerande och direkta.
Workshopen 21–22 maj
Att workshopen kom att genomföras med just Malmbergets berättargrupper var ingen slump. Riksantikvarieämbete har under åren arbetat upp goda kontakter med Gällivare kommun i och med den stora samhällsomvandling som pågår i Malmberget. Hela bostadsområden utryms och överges successivt i takt med att gruvdriften expanderar och rasrisken inne i samhället ökar. Här känns det viktigt att människor får en plattform för att berätta om minnen och känslor knutna till platser som har eller snart kommer att försvinna.
Workshopen leddes av Simon Strömberg och Tommy Omazic från Kulturskolan Stockholm mediecenter, vilka lotsade deltagarna genom de två dagarna i kommunhusets datasal. Deltagarna från berättargrupperna var tio till antalet i åldrarna 25–85 år. De hade ombetts att förbereda en personlig berättelse på cirka 250 ord. Det skulle vara en jag-berättelse som tog avstamp i ett specifikt minne eller en plats med koppling till Malmberget. De skulle också gärna ta med sig digitala bilder eller fotografier, teckningar och kartor som kunde fotas eller scannas av och användas i berättelsen.
Det blev två intensiva och roliga dagar. Deltagarna var ett härligt gäng fyllda av minnen, skratt och allvar. I början uttryckte några av de lite äldre en rädsla och osäkerhet inför tekniken. Men Simon och Tommy försäkrade dem om att ingen datorvana krävdes och att vi hjälps åt. Resultatet blev tio fantastiskt fina filmer som gick rakt in i hjärtat, när vi i slutet på andra dagen tittade på dem tillsammans. Starka och personliga skildringar om livet i ett gruvsamhälle – den stränga hierarkin, samer som tvingas forsla malm med sina renar, hus som stängslas in och försvinner ner i gropen, den tuffa verkligheten som ensamstående mamma med sju barn samt sorg över ett centrum som förändrats.
Men också berättelser om det första jobbet som stolt tonåring, lyxstunden med en läskedryck med mamma efter besöket i badstugan, avskedet inför ett kolloäventyr på Västkusten, frukosten som avbröts av ett skenande malmtåg och den äventyrliga leken bland dumpade skrotbilar i Kaptensgropen.
Simon Strömberg från Kulturskolan Stockholm mediecenter delar med sig av sina tankar kring workshopen:
”Jag måste erkänna att jag inte visste speciellt mycket om den plats jag skulle besöka under en intensiv helg i slutet av maj. Jag hade hört om staden utan stadsplanering som växt fram i äkta vilda västern tappning, men jag anade inte att jag under två dagar skulle få krypa in under skinnet och få bli en del av Malmbergets historia. Att få vara med i en digital berättarworkshop där tankar, minnen och känslor vävs ihop till en ny enhet är magiskt. En magi som alla borde få ta del av. Frustrationen hos deltagarna som förbyts mot nyfikenhet och övergår till besatthet att få ihop SIN berättelse.
Resultaten blir korta kärnfulla budskap som träffar i mage och hjärta. Den här gången var det ett otroligt härligt gäng som förmedlade underbara och viktiga berättelser från Malmberget med omnejd. Tågkrascher blandades med sorgliga avsked och skrotade bilar. Avtryck att återvända till den dag husen i Malmberget inte längre står där de står idag.”
Foto: Maria Logothetis (CC-by)
Workshopen avslutades med en gemensam utvärdering. Alla deltagare var nöjda med dagarna och många uttryckte att de ville fortsätta att göra fler videoberättelser. Filmerna ligger nu ute på Platsr.
Text:
Agnes Kempe och Gert Magnusson arbetar med Berätta bredare på Riksantikvarieämbetet.
Maria Logothetis jobbar med Platsr på Riksantikvarieämbetet.
Skrivet av
- Publicerad i
Bebyggelse, Gästblogg, Platsr, Stadsutveckling, Tankar kring..., Tips, Webb
En sann solskenshistoria!