Göteborgs Stadsmuseum är ett kulturhistoriskt museum med fokus på västsvensk historia. Våra samlingars fokus är förstås Göteborg och dess omgivning, men här finns också mycket som speglar museets föregångares regionsvida uppdrag som inbegrep Västergötland, Bohuslän, Dalsland och norra Halland.
I dag räknar vi med ungefär 1 miljon föremål, 2 miljoner bilder och 100 000 skrifter i samlingarna. De huvudsakliga ämnesområdena är arkeologi, kultur/konsthistoriska föremål av alla de slag (musikinstrument, möbler, kläder och textilier, porslin och husgeråd, silver och guldsmide mm), teaterhistoria, industrihistoria, militärhistoria och skolhistoria.
Verksamheten har sina rötter i Göteborgs Museum, öppnat 1861. Museet ligger då som nu i Ostindiska huset vid Stora Hamnkanalen mitt i staden. Huset är från 1700-talets mitt och byggdes som huvudkontor och magasin för Svenska Ostindiska Kompaniet. Redan på 1830-talet öppnades ett museum i huset, en naturhistorisk samling ägd av Göteborgs Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhälle. Samlingen blev sedan en av grundplåtarna i Göteborgs Museum, som slog upp portarna i Ostindiska husets västra flygel den 20 december 1861.
Ostindiska huset byggdes ut på 1890-talet, men räckte ändå inte till för Göteborgs Museum och dess samlingar. Museet delades istället upp i ett antal fristående institutioner under 1900-talets första hälft, några i egna byggnader (så som Konstmuseet och Naturhistoriska museet), andra låg kvar i Ostindiska huset. Mot slutet av århundradet vände trenden och man slår istället samman ett antal fristående museer för att skapa ett större, Göteborgs Stadsmuseum. Bakgrunden till Stadsmuseets samlingar är därför brokig: de arkeologiska, historiska och militärhistoriska museerna var ursprungligen avdelningar i Göteborgs Museum medan Göteborgs Skolmuseum och Teaterhistoriska museet grundades av ideella krafter men som sedermera kommunaliserats. Industrimuseets samlingar slutligen hade sitt ursprung i Göteborgs 300-årsjubileumsutställning 1923, men grundades officiellt först på 1960-talet.
Tillgången till samlingarna
Arkiv, bibliotek och föremålssamlingar, liksom museets verksamhet på kulturmiljöområdet, synliggörs delvis genom utställningar, visningar och programpunkter i övrigt. Lika viktigt är dock att information, bilder och dokument kan spridas digitalt. Stadsmuseets arkiv- och föremålsdatabas, Carlotta, har funnits tillgänglig på webben sedan 2004, och vår bibliotekskatalog Mikromarc sedan 2009.
K-Samsök är en naturlig samarbetspartner för arbetet med tillgänglighet. Våra samlingar blir bitar i det stora pussel som utgör Göteborgs, Sveriges och Europas kulturarv och historia. Genom K-samsök kan samlingarna placeras i ett större sammanhang. De kan bidra till att skapa en fullständigare och klarare bild av både vår nutid och dåtid. Om inte, kan våra samlingar kanske ge någon en stunds avkoppling, ett nog så gott resultat.
Några söktips
Stadsmuseets omfattande samlingar rymmer både gammalt och nytt, högt och lågt. Till de äldre föremålen hör Äskekärrsskeppet – det enda svenska vikingatida skeppsfyndet – och Stalahackan. De arkeologiska samlingarna berikas ständigt genom utgrävningar; inom de kommande åren kommer vi bland annat ta emot föremål från Göteborgs föregångare Nya Lödöse.
Tekniska nymodigheter har alltid funnits, även om de onekligen sällan är så vackra som Johann Jacob Sauters räknemaskin från sekelskiftet 1800 – jämför med en nutida dator. Vill man följa samhällets utveckling är läromedlen en bra utgångspunkt, t ex det sena 1800-talets läroböcker i Folkskolans läseboks många upplagor eller skolplanschernas lärdomar om hälsa och sunt leverne.
Det går också att följa Göteborgsområdets historia från forntid till modern tid genom våra utställningar som bland annat berättar om Ostindiska kompaniets tid, “1700-talets Göteborg“ och 1800-talens handelsstad, “Folk i rörelse – 1800-talets Göteborg“.
Samlingarna skildrar även viktiga händelser i modern tid, så som bilder på uppror och demonstrationer eller föremål från kravallerna i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001. För den underhållningssugne, finns kostymer, scenmodeller, skisser och bilder från uppsättningar på Göteborgsscener, t ex Birgit Nilssons dräkt från Turandot, 1973.
För den som är intresserad av stadens utveckling, finns här bokstavligen miljontals bilder av Göteborg från grundandet fram till idag.
Vi hoppas att du skall hitta det du söker och mycket mer därtill. Har du frågor om Stadsmuseets samlingar och verksamhet? Gör gärna ett besök på www.stadsmuseum.goteborg.se. Här finns allt du behöver veta inför ett besök på museet eller om du vill ställa frågor till oss. Välkommen!
>> Pernilla Karlsson, bibliotekarie, Göteborgs Stadsmuseum
