Rapport om inventering av digital arkeologisk fältdokumentation ute nu!

Under våren och sommaren 2015 utfördes ett projekt inom DAP för att inventera den digitala arkeologiska fältdokumentationen hos landets samtliga arkeologiföretag. Nu har inventeringens slutrapport publicerats, med resultat från enkätundersökningen, iakttagelser, och rekommendationer.

Bakgrund och syfte

Syftet med inventeringsprojektet var att ta reda på befintlig digital arkeologisk dokumentation hos arkeologiföretagen och länsmuseer med arkeologiskt verksamhet, för att senare kunna ”rädda” den genom att samla in, lagra, och tillgängliggöra den data som finns. Arkeologer ska enligt lag och föreskrift rapportera in resultaten från arkeologiska uppdrag, men från och med 90-talet blev det allt vanligare att dokumentera undersökningar med hjälp av digitala metoder. Det fanns dock inte något sätt att rapportera in digital fältdokumentation, och denna brist innebar att man i praktiken bara lämnade in en skriftlig rapport – en sammanställning och tolkning – och inte själva källdokumentationen som utgjorde rapportens underlag. Idag finns för övrigt Samla, som kan ta emot nya digitala rapporter, men det finns fortfarande inte någon lösning för digital fältdokumentation.

Detta kan anses utgöra ett hot mot arkeologi som vetenskapligt ämne, eftersom källdatat inte blir tillgänglig för granskning av andra, bara den tolkningen som finns i rapporten, och omtolkningar av andra forskare utesluts. Dessutom finns risken att fältdokumentationen förloras. När ett uppdrags slutrapport har överlämnats och godkänts av länsstyrelsen är ärendet formellt sett avslutat, och arkeologerna är inte längre pliktiga att bevara dokumentationsmaterialet. Hållbar långtidslagring av digital material kan bli svårt och dyrt, och både dataformat och media kan göra informationen oläsbar med tiden, eftersom risken att digital dokumentation kan förloras blir allt större med tid. När man gräver ut en fornlämning så förstör man det samtidigt, och dokumentationsmaterialet – tillsammans med fynd – blir det enda som finns kvar. Därmed blir förlusten av den digitala dokumentationen ett hot mot det gemensamma kulturarvet.

Metod och resultat

Inventeringen genomfördes i form av en enkätundersökning, med eventuella uppföljningstelefonsamtal och platsbesök vid behov. Undersökningen berörde 78 aktörer, varav några har lagts ner. Enkäten gick ut till 62 aktiva eller nedlagda/överförda verksamheter, varav 52 svarade. Responsen var överlag väldigt positiv, med bara några få undantag. Den vanligaste orsaken till att man inte besvarade enkäten var att man inte hann, och i ett par fall på grund av nedlagd verksamhet. Inventeringens resultat sammanställdes först under hösten, men det sedan visade sig att fler företag och museer ville vara med med hade inte hunnit över sommarsäsongen, och det är därför rapporten publiceras först nu.

Läget var mycket bättre än vi hade väntat, och de flesta företag verkar ha rätt bra koll på vad de har för data. Istället för en hög gamla CD-R som ligger bortglömda i en låda, fick vi höra om centrallagring på servrar. Istället för inkompatibla program och filformat, fick vi höra om en ganska begränsad mängd gemensamma och utbytbara mjukvarumiljöer.

Totalt sett lär antalet arkeologiska uppdrag hos deltagarna med användbar digital data ligga omkring 22.500. Av dessa har 18.000 digitala rapporter som inte ligger i Samla, och 17.575 projekt med digital fältdokumentation. I snitt har en aktör 20-50 sådana projekt var, som väger 350Mb/projekt, med större projekt närmare 1-2Gb. Det är dock viktigt att påpeka själva dokumentationsdatabaserna brukar vara ganska små, då det är antalet digitala bilder som ökar projektens filstorlek.

Fortsättning

Planen från början har varit att samla in det inventerade materialet för att kunna lagra, bevara och tillgängliggöra det på ett öppet och maskinläsbart sätt. Meningen är också att extrahera strukturerad data ur fältdokumentationen som kan användas i ett rikstäckande uppdragsregister. Det finns problem med detta som ännu inte är lösta, och som beskrivs i rapportens rekommendationer. Icke desto mindre har vi fullt förtroende för att vi kommer att kunna lösa dessa problem och de första stegen i det här insamlingsarbetet har nu inletts. Fortsättning följer.

Rapporten Inventering av data från uppdragsarkeologin: Aktörer, data och förutsättningar för att återanvända informationen finns att ladda ner från Samla.