Mötet ägde rum på Stockhoms läns museum och inleddes med en runda där var och en fick presentera sig och redogöra för vad som är på gång på respektive institution.
Riksantikvarieämbetet/Kulturmiljöbild: Ommappning mot version 1.1 av protokollet pågår och beräknas vara driftsatt i början av 2013.
Historiska museet: Kommer under det närmaste året/åren att byta samlingssystem. De har rekryterat för att kunna jobba med K-samsöksdelarna av systemen. Planerar att mappa om mot version 1.1 under 2013. All media är uppmärkt med Creative Commons eller dylikt.
Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet (LSH): Mappar under slutet av 2012 om mot version 1.1 av protokollet. De har sökt och fått Vinnova-pengar som används för att tillgängliggöra digitala bilder (föremålsbilder och fotosamlingar) som kommer att tillgängliggöras under generös licensiering, t ex CC by-sa.
Nationalmuseum: Planerar att ansluta till K-samsök under 2013 och väntar in att LSH:s arbete ska bli klart. Diskussioner pågår på museet hur media ska märkas upp.
Primus: Mappar centralt mot version 1.1 av protokollet. Svenska museer som använder Primus har tagit ett gemensamt beslut om hur de ska förhålla sig till upphovsrätt.
Arkitekturmuseet: Arkitekturmuseet ligger just nu i K-samsöks produktionsmiljö för test av den nya mappningen. De har fattat beslut om att fotografiska bilder tagna före 1969 är Public Domain/Public Domain Mark. Övriga bilder kommer att märkas med CC by. Detta ska vara klart så snart som möjligt. De har även tagit fram nya avtal med fotografer som tar höjd för fri licensiering av media.
Västarvet: Genomför en process för att byta system till Primus. Bohusläns museums foton är migrerade och Naturhistoriska museets foton samt Kulturlagrets foton och föremål är på gång. Har antagit ett policy-dokument för upphovsrätt (Över minnesmuren (pdf)) och mottagandet har varit övervägande positivt. I detta dokument står det bl a att default-licens ska vara CC by-sa. Den samsökstjänst som används av Västarvet, Historiska museet, Tekniska museet, Kulturarv Östergötland och Kulturarv sydost finns i en ny version.
Göteborgs stadsmuseum: Använder Carlotta och kommer att leverera data om foton och föremål till K-samsök i början av 2013. Jobbar även med hur media ska märkas upp.
Stockhols läns museum: Kommer att leverera under 2013 tillsammans med andra institutioner som använder Collective access via en gemensam nod. Länsmuseet kommer endast att leverera media med Creative Commons och kikar just nu på avtalen mellan museet och hembygdsföreningar vilket behöver skriva om. De kikar även på hur de kan använda CC på text.
Statens museer för världskultur: Alla fyra museerna har mappat om mot version 1.1 av protokollet. Har experimenterat med “magasinet“, den digitala versionen av en ny basutställning som använder K-samsök för att visa data om föremålen. Den finns att testa som webbapp.
Stockhoms stadsmuseum: Har utvecklat “Digitala stadsmuseet“ som ska implementeras i organisationen. Planen är att kunna leverera till K-samsök under 2013. I Stockholms stad finns en policy kring öppna data vilket innebär generösa fria licenser där det är möjligt för museets media.
Tekniska museet: Är i slutfasen av att mappa om mot version 1.1 av protokollet, klart för drift i början av 2013. Alla bilder är uppmärkta med fria licenser.
På gång i K-samsök
Johan C berättade om vad som gjorts i K-samsök under hösten, bl a:
- Kopplingar till Wikipedia och Wikimedia Commons har utvecklats vilket innebär att i de fall som det finns en länk som pekar på data i K-samsök kan K-samsöks UGC-hubb spara ner länken till artikeln eller bilden och visa den i Kringla och potentiellt andra tjänster.
- En inloggad användare kan även lägga in länkar direkt i Kringla.
- Utveckling av stöd för redundans vilket innebär att om K-samsök går ner finns det en server till som tar över vilket inte märks utåt.
- Ny mappning mot Europeanas EDM (Europeana Data Model)
Under december 2012 genomförs en teknisk review av K-samsök för att säkerställa en stabil drift och förvaltning. Konsult Johan Behrenfeldt från Decerno deltog i mötet och presenterade uppdraget samt lyssnade och lärde. Frågor som ska besvaras är bl a:
- Finns det andra sätt att lösa det som K-samsök gör idag?
- Hur ser kvalitén på dokumentationen ut?
- Finns det något hindrar att vi släpper K-samsök som öppen källkod (properitära delar/rutiner/kodpaket)?
- Hur fungerar strukturen på den semantiska webben?
- Finns det delar i koden som innehåller lösningar som idag kan lösas på ett bättre sätt?
- Är koden/strukturen/dokumentationen tillräcklig för utvecklare som vill göra applikationer ovanpå datan i K-samsök?
I övrigt:
- Under 2013 kommer konsolidering att genomföras och således kommer mindre mängd utveckling att genomföras. Den utvecklingen som trots allt utförs är beroende av vad informationsförvaltarna samlat prioriterar.
- Det finns sedan juli 2012 en ny Informationsavdelning på Riksantikvarieämbetet. För att kunna bedriva ett effektivt myndighetsarbete kommer en processkartläggning och begreppsmodellering att genomföras under 2013.
- Riksantikvarieämbetet kommer (inom ramen för och utanför K-samsök) att delta i Digisams arbete.
Diskussion om användargenererad information
Användargenererad information diskuterades. K-samsöks UGC-hubb (User Generated Content) är konstruerad på ett sådant sätt att den har potential att låta flera institutioner/K-samsöksutveklare använda den för att skriva och läsa data via ett API. Idag används den dock endast av Kringla. På detta sätt skulle UGC-data skapar i olika tjänster komma flera till nytta. Alla var överens om att idén är god. Ska Riksantikvarieämbetet erbjuda en sådan tjänst krävs det dock ett utredningsarbete kring myndighetens roll som förvaltare av dessa data då den kommer att vara unik och inte kopior som i fallet med K-samsöks data i övrigt. Per L från Västarvet berättade att i deras tjänst har man kunnat kommentera i ungefär två år. På denna tid har ungefär 2500 kommentarer skrivits varav ca 2300 varit av en typ som tillför information till samlingarna. Om man använder UGC-hubben som beskrivs ovan, hur får institutioner veta om t ex rättningsförslag eller frågor framkommer i en annan tjänst än deras egen?
Api:et
En fråga framkom om hur många som använder API:et idag. Johan C sa att det används i begränsad utsträckning och framför allt av institutionerna själva (klicka här för exempel). Det är en utmaning att nå ut med information om att API:et finns. Att säkerställa rättigheter till datan i K-samsök kan ses som ett första steg mot att mer offensivt jobba med detta. Det diskuterades vad API:et som kan göras om API:et används i olaglig verksamhet. Johan C sa att det går att begränsa tillgången till enskilda API-nycklar och att det hanteras på samma sätt som om annat material från institutionerna används i olagliga sammanhang.
Enkät
Johan C gick igenom enkäten som skickades ut i oktober. Den låga svarsfrekvensen gör att representativiteten kan ifrågasättas men ger ändå en hyffsad bild. Resultatet kan sammanfattas i:
- 13 av de 32 institutioner som fick enkäten har svarat
- De som svarade använder Primus, Carlotta, Sofie, MuseumPlus, Collective Access och egenutvecklade system.
- 9/13 levererar data till K-samsök idag.
Svar från de som inte levererar idag (4 svar)
- Samtliga kommer att leverera under 2013.
- Samtliga använder eller är på gång att använda Creative Commons.
- VIAF/Libris och Geonames används.
Svar från de som levererar idag (9 svar)
- Använder allt ifrån version 0.98 till 1.1.
- Mappning mot version 1.1 av protokollet är på gång, systembyte “ställer till“ det för några.
- 6/9 använder Creative Commons mm helt eller delvis På gång hos resten med ett undantag.
- 2/9 använder auktoritetsposter.
- SMVK, Tekniska museet, SHM och Västarvet använder K-samsök för sök på egna webben.
Önskemål om utveckling
- Önskemål kring bättre exempel och instruktioner för mappning.
- Rensa parametrar.
- Riktlinjer för hur institutioner kan jobba med Länkade öppna data inom ramen för K-samsök.
- Samordning kring UGC (se ovan)
- Gemensamma auktoriteter och ordlistor
- Bättre mappning mot Europeana (se ovan)
- Önskemål kring LIDO (se nedan)
Auktoriteter
Publika auktoriteter diskuterades. Hur fungerar det t ex i K-samsök som det finns flera poster som beskriver samma person? Johan C menade att det på den semantiska webben alltid kommer att finnas flera objekt som beskriver samma sak och vad man kan göra är att peka ihop dessa med en sameAs-relation. Fördelaktigt skulle det givetvis vara om flera kunde samarbeta och besluta vilka auktoriteter man ska peka på. Digisam har fått pengar av Vinnova för att kartlägga auktoriteter inom kulturarvsområdet.
Riksantikvarieämbetet avvaktar och ser vad som händer på Digisam men jobbar samtidigt vidare med sina egna databaser och använder t ex Libris person auth i Bebyggelseregistrets person-databas.
LIDO
Önskemål har framkommit från institutioner som använder Museum Plus och Collective Access att K-samsök kan leverera LIDO, t ex till Europeana. Att leverera LIDO direkt till K-samsök skulle även vara ett sätt för mindre institutioner som använder Museum Plus att kunna leverera data till K-samsök och Europeana. Det finns idag möjlighet att leverera LIDO direkt till Europeana. Riksantikvarieämbetet behöver diskutera hur K-samsök ska förhålla sig till LIDO. Ett statement kommer i början av 2013.
Ann-Sofie N sa att det även pågår ett projekt där representanter från Norge, Sverige och Finland ska översätta Spectrum till en nordisk version som kan vara intressant att följa.
Deltagare
Johan Carlström – Riksantikvarieämbetet
Karin Glasemann – Nationalmuseum
Julie Melin – Statens historiska museer
Per Lekholm – Västarvet
Lars Kennerstedt – Riksantikvarieämbetet
Börje Lewin – Riksantikvarieämbetet
Fredrik Andersson – Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet
Matts Ramberg – Tekniska museet
Magnus Johansson – Statens museer för världskultur
Johan Behrenfeldt – Decerno
Kristina Berg – Arkitekturmuseet
Pernilla Karlsson – Göteborgs stadsmuseum
Ann-Sofie Nygren – Stockholms länsmuseum
Ingrid Severin – Stockhoms stadsmuseum
